Ledare från Västerås och Södertälje åtalas för narkotikabrott (2021-03-31)

Inhämtningen av Encrochattarna utgör en åtgärd som är att likställa med hemlig data- avläsning. Rättsföljden av att uppgifter läses av eller tas upp genom hemlig dataavläsning utan tillstånd är att materialet inte får åberopas mot den som har drabbats av åtgärden; 17 § lagen om hemlig dataavläsning bör tillämpas analogt. Det är numera klarlagt att chattarna har inhämtats från de enskilda telefonerna, inte från servern i Frankrike. Franska myndigheter har därmed allvarligt kränkt Sveriges suveränitet. Det är uppenbart att åtgärden inte skulle vara tillåten enligt svensk lag.

Att svenska myndigheter i sin tur har inhämtat materialet genom europeiska utred- ningsorder innebär ett allvarligt ingrepp i de drabbades rättigheter enligt regerings- formen och Europakonventionen. De europeiska utredningsorder som Åklagar- myndigheten har utfärdat tog sikte på material som redan fanns i polisens besittning. Det är praktiskt sett omöjligt att verifiera autenticiteten av det åberopade materialet. Det följer även av Europakonventionen att bevisning som utan lagstöd har åtkommits genom ett hemligt tvångsmedel inte får användas, om som i detta fall överträdelsen av rätten till en rättvis rättegång är irreversibel.

Hovrätten avslog den 10 september 2021 Abraham Ahos yrkande med hänvisning till beslutet den 5 augusti 2021.

Med åberopande av i huvudsak samma omständigheter som han anfört ovan till stöd för att Encrochatbevisningen skulle avvisas har Abraham Aho, med instämmande från Namo Talani, under huvudförhandlingen vidhållit att bevisningen i vart fall inte kan läggas till grund för en fällande dom eftersom den har tillkommit på ett olagligt sätt och därmed saknar bevisvärde.

[...]

Hovrätten anser att skälen i beslutet den 5 augusti 2021 även har bäring på frågan om Encrochatmaterialet ska tillmätas bevisvärde. Hur franska myndigheter rent tekniskt har gått tillväga för att inhämta meddelandena är oklart för hovrätten. I likhet med vad som anges i beslutet är det dock inte klarlagt att materialet inhämtats på ett olagligt sätt.

I detta sammanhang ska framhållas att inhämtandet av materialet har skett genom en europeisk utredningsorder, vilket är ett förfarande som ingår som ett led i ett europeiskt samarbete för att underlätta tillgång till bevisning som finns i ett annat land inom EU. Systemet bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan de EU-länder som ingår i samarbetet. Det betyder att Sverige har accepterat att andra länder, såsom t.ex. Frankrike, upprätthåller en godtagbar rättssäkerhetsnivå. När det gäller Encrochat-materialet har svenska åklagare inte begärt att franska myndigheter ska verkställa någon utredningsåtgärd utan enbart att Sverige ska få del av redan befintligt material som införskaffats av franska myndigheter.

Även om franska myndigheter skulle ha inhämtat bevisningen på ett olagligt sätt anser hovrätten bl.a. på de skäl som framgår av hovrättens beslut den 5 augusti 2021 att Encrochatmeddelanden har ett klart bevisvärde. Utöver det som anges i beslutet beaktar hovrätten även följande omständigheter. Encrochatmeddelandena utgör visserligen en central del av bevisningen i målet och har fått en avgörande betydelse för tingsrättens fällande dom. Även om de närmare omständigheterna kring inhämtandet av Encrochatmaterialet är oklara, är emellertid delar av meddelandena mycket tydliga och uppnår därmed hög kvalitet.

De uppfyller alltså kravet på såväl tillförlitlighet som exakthet (jämför det ovan nämnda beslutet av Högsta domstolen). Meddelandena får dessutom i vissa delar stöd av annan utredning i målet. Därutöver ska också beaktas att de tilltalade – såvitt framkommit – har haft tillgång till all utredning som rör målet och därmed även haft möjlighet att kritisera och ifrågasätta innehållet i bevisningen samt begära avvisning av densamma. Vid en helhetsbedömning anser hovrätten att Encrochatmaterialet inte ska tillerkännas ett lägre bevisvärde enbart på grund av dess ursprung. Hovrätten återkommer till frågan om det finns otydligheter som rör innehållet i chattmeddelandena och hur dessa ska värderas i förhållande till åtalet.

• B 9398-21 (https://docdro.id/mMKb7Gg)

Inhämtningen av Encrochattarna utgör en åtgärd som är att likställa med hemlig data- avläsning. Rättsföljden av att uppgifter läses av eller tas upp genom hemlig dataavläsning utan tillstånd är att materialet inte får åberopas mot den som har drabbats av åtgärden; 17 § lagen om hemlig dataavläsning bör tillämpas analogt. Det är numera klarlagt att chattarna har inhämtats från de enskilda telefonerna, inte från servern i Frankrike. Franska myndigheter har därmed allvarligt kränkt Sveriges suveränitet. Det är uppenbart att åtgärden inte skulle vara tillåten enligt svensk lag.

Att svenska myndigheter i sin tur har inhämtat materialet genom europeiska utred- ningsorder innebär ett allvarligt ingrepp i de drabbades rättigheter enligt regerings- formen och Europakonventionen. De europeiska utredningsorder som Åklagar- myndigheten har utfärdat tog sikte på material som redan fanns i polisens besittning. Det är praktiskt sett omöjligt att verifiera autenticiteten av det åberopade materialet. Det följer även av Europakonventionen att bevisning som utan lagstöd har åtkommits genom ett hemligt tvångsmedel inte får användas, om som i detta fall överträdelsen av rätten till en rättvis rättegång är irreversibel.

Hovrätten avslog den 10 september 2021 Abraham Ahos yrkande med hänvisning till beslutet den 5 augusti 2021.

Med åberopande av i huvudsak samma omständigheter som han anfört ovan till stöd för att Encrochatbevisningen skulle avvisas har Abraham Aho, med instämmande från Namo Talani, under huvudförhandlingen vidhållit att bevisningen i vart fall inte kan läggas till grund för en fällande dom eftersom den har tillkommit på ett olagligt sätt och därmed saknar bevisvärde.

[...]

Hovrätten anser att skälen i beslutet den 5 augusti 2021 även har bäring på frågan om Encrochatmaterialet ska tillmätas bevisvärde. Hur franska myndigheter rent tekniskt har gått tillväga för att inhämta meddelandena är oklart för hovrätten. I likhet med vad som anges i beslutet är det dock inte klarlagt att materialet inhämtats på ett olagligt sätt.

I detta sammanhang ska framhållas att inhämtandet av materialet har skett genom en europeisk utredningsorder, vilket är ett förfarande som ingår som ett led i ett europeiskt samarbete för att underlätta tillgång till bevisning som finns i ett annat land inom EU. Systemet bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan de EU-länder som ingår i samarbetet. Det betyder att Sverige har accepterat att andra länder, såsom t.ex. Frankrike, upprätthåller en godtagbar rättssäkerhetsnivå. När det gäller Encrochat-materialet har svenska åklagare inte begärt att franska myndigheter ska verkställa någon utredningsåtgärd utan enbart att Sverige ska få del av redan befintligt material som införskaffats av franska myndigheter.

Även om franska myndigheter skulle ha inhämtat bevisningen på ett olagligt sätt anser hovrätten bl.a. på de skäl som framgår av hovrättens beslut den 5 augusti 2021 att Encrochatmeddelanden har ett klart bevisvärde. Utöver det som anges i beslutet beaktar hovrätten även följande omständigheter. Encrochatmeddelandena utgör visserligen en central del av bevisningen i målet och har fått en avgörande betydelse för tingsrättens fällande dom. Även om de närmare omständigheterna kring inhämtandet av Encrochatmaterialet är oklara, är emellertid delar av meddelandena mycket tydliga och uppnår därmed hög kvalitet.

De uppfyller alltså kravet på såväl tillförlitlighet som exakthet (jämför det ovan nämnda beslutet av Högsta domstolen). Meddelandena får dessutom i vissa delar stöd av annan utredning i målet. Därutöver ska också beaktas att de tilltalade – såvitt framkommit – har haft tillgång till all utredning som rör målet och därmed även haft möjlighet att kritisera och ifrågasätta innehållet i bevisningen samt begära avvisning av densamma. Vid en helhetsbedömning anser hovrätten att Encrochatmaterialet inte ska tillerkännas ett lägre bevisvärde enbart på grund av dess ursprung. Hovrätten återkommer till frågan om det finns otydligheter som rör innehållet i chattmeddelandena och hur dessa ska värderas i förhållande till åtalet.

• B 9398-21 (https://docdro.id/mMKb7Gg)