Om rädsla (för djur) tillåts styra vårat samhälle!

Jag har läst diverse artiklar på senare tid om krav på att man inte ska låta barn hantera djur!'
Med egen erfarenhet av extrem rädsla/fobi att man ska bearbeta sin rädsla och utmana den tills man inte längre är rädd. Att undvika det man är rädd för, förstärker din rädsla och ska därför inte tillåtas.
Om man börjar gå omvägar eller inte gå raka spåret riskerar man att låta sin rädsla styra sitt liv.
Inte heller FÅR man överföra sin rädsla på andra, man ska i de fall man själv inte törs, tex hälsa på elefanten, låta någon annan visa sitt barn hur man lever ett liv fritt från begränsande rädsla. (får ej blandas ihop med att inte ha någon självbevarelsedrift)
Människor rädda för hundar, fåglar div orimliga rädslor ska inte ska tillåtas sätta begränsningar för tex djurhållning.
Att samhället ska villkoras efter människors rädsla, tex för hundar, är lika orimligt som att inte tillåta elektricitet pga elallergiker.
Ibland händer det olyckor, men du slutar ju inte använda spisen för att man kan bränna sig!

Däremot ska man hantera allt här i världen, med den säkerhet man behöver för att man i möjligast mån, ska undvika olyckor.

Likt en elinstallations krav på standardiserad säkerhetsutrustning bör djurhållning ske under vissa förhållanden.


Detta är gällande lag ang hundar i Sverige och Norrköpings kommuns ordningsbestämmelser.
Enligt lag 2007:1150

- Hundar och katter ska hållas i sådan tillsyn och skötas på sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärd olägenhet.
- Hunden ska vara märkt, märkning ska vara bestående.
- Man får inte använda hunden som ett vapen
- Hunden får inte jaga vilt eller boskap
- Man är skyldig att ersätta skada som hunden vållat.

I Norrköpings kommun gäller:

- Om man har ledarhund för synskadad person, service eller signalhund för funktionshindrad person eller polishund i tjänst, gäller inte Norrköpings kommuns föreskrifter. Dvs man kan ta med hunden överallt och man kan ha den lös.

- Man får inte ha hundar lösa på offentlig plats: torg anlagd park och plantering, idrottsplatser anlagt motionsspår eller naturreservat.
Hundar får inte vistas på lekplats, badplats allmän försäljningsplats medan handel pågår, skolgårdar, förskolor, begravningsplatser.
Dock finns ingen begränsning på hur lång lina man kan ha.

- Man måste hålla löptikar kopplade. Utom i inhägnad rastplats.
---------------------------------------------------------------------------------------------------- ----------
Som svar på artikeln i aftonbladet om att det är farligt att låta barn vara skötare till hästar.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a...re-pa-lantgard

Rent krasst...
Djur räknas som egendom, alltså kan man säga att låta barn gå till stallet och lära sig ta hand om djur och bli bra djurägare, med grundkunskaper och förutsättningar att bibehålla en bred djurhållning i Sverige rent tekniskt sett är samma sak som att låta ditt barn/ungdom köra elektrisk plastbil nån gång i veckan, men med undantaget att det fyller en jävligt viktig funktion för bibehålla svensk landsbygd och djurhållning i toppklass!
Som vanligt har den skribenten i artikeln om farlig hobbyaktivitet missat huvudfrågan!
Att låta stall som han syftade på utnyttja barn ungdom är som han säger; fel!
Meningen är att t.ex ridskolor ska vara en guide och kunskapsbank för barn/ungdomar.
Det är av vikt att de förstår sitt ansvar och t.ex i terminsavgiften inkluderar vikten av stallhygien! Inte att lära sig mocka skit.
Att visa grunden i foderlära, betesmark, hästens anatomi och sadelkammare. Kanske en aktivitet på sportlov med inbjuden sadelmakare, hovslagare, tandvård och grundkurs i småskador på häst, att kunna bedöma om & när man behöver en veterinär.
Svensk landsbygd behöver ett lyft och även bönder med kött och mjölkdjur borde försöka slå sig in på en sån "sportlov aktivitet". Hästar & kor går ju hand i hand i våran levande landsbygd.
Att skapa ett mer djupgående bredare "paket" för terminspengen. Att låta ungdom vara "Skötare" till djur bör behandlas med respekt dels som ett medel till lärande men också för att det finns så många barn och ungdomar som inte har någon annan positiv inverkan i sina liv.
Den styrka de kan finna i att ta hand om ett djur kanske hindrar ett barn från att hamna snett eller begå självmord.
De aktörer som finns borde få större anslag för att bibehålla den viktiga roll de har.
Poängen är att de som idag åtar sig att ha praktikanter mest låter dem t.ex stapla mjölkpaket eller stapla varor oavsett butik. Det kan vilken ap som helst *skrattar*
De borde fylla åtminstone den större delen av tiden för en praktikant med att visa "yrket" visa logistiken bakom en butik, grossister, transporter, kylrum, hygien, prissättning, företagsekonomi mm
Att de som åtar sig att ta hand om en praktikant eller lärling borde ha större egen "yrkesstolthet" att få deras elever intresserad av yrken, berätta om yrkesutbildningar, krav på förkunskaper. Jag tänker på utbildningar inom de yrken som faktiskt är utdöende möbelsnickare, skräddare, sadelmakare div hantverk som idag inte har en chans mot massproducerat...
Krasst; många av dem som idag är sk hovleverantörer och jag menar inte bara kakor utan företag som på ett utmärkt sätt representerar den typ av hantverk jag menar.
Möbelrestaurering, linne och textilföretag allt från stearinljus till svensk möbeldesign.
Hantverkare och yrken som man borde stötta och tillvarata månghundraårig tradition och kunskap.
Att låta kvalitativt hantverk dö ut är en skam...
Glasbruk och keramik är ett sånt exempel, de har väl redan dukat under.
Istället för att hindra kreativt svensk ungdom borde verksamhet riktad till barn och ungdom axla sitt ansvar och guida ungdomar och ge dem möjligheten till en framtid.

Thruth

Vi lever i en tid då de flesta definieras och begränsas av sina rädslor.

Kvinnan som är rädd för alla män, incelen som inte vågar tala med kvinnor, mamman som inte vågar låta sitt barn leda en häst, pappan som inte vågar säga till ungdomarna utanför skolgården, killen som är rädd för att bli utanför, flickan som är rädd för att ha fel kjol… osv… i tusen andra fall.

Den som inte vågar övervinna sin rädsla förtjänar sitt torftiga liv.

Precis som du skriver någonstans så behöver unga få först vara rädda, lära sig hantera sin rädsla, övervinna den och stolt konstatera att de klarade av uppgiften – inte bara när det gäller djur.

Aldrig haft en Hjälte /Hjältinna (?) förut på Flashback. Men nu har jag En iallafall!!!

Du har helt rätt i det du skriver!!!

Samhället behöver inkludera djuren än mer och öka kunskap och förståelsen om alla djur som finns inom det!
Men har märkt att en del människor har tagit ett kliv högre på ett narcisstiskt och psykiskt plan och inser inte att dom själva är ett djur utan anser sig inte ha något med djur att göra liksom att de inte skulle vara något djur själva heller.

Att gå och vara rädd för hundar som ex är ju rent av sjukt om man aldrig försöker arbeta bort det.
Har mött en hel del föräldrar som är rädda för hund som ex och de sätter skräck i sina småbarn vilket är helt hysteriskt irrationellt. En annan sak om det är invandrare som nyligen har kommit till Sverige, deras rädsla kan jag förstå, men en svensk som har växt upp med hundar, hästar eller kor in på knuten är ju helt absurt!

Sen har vi ju traditions "poliserna" som bara älskar att hata och gapa utan att se något högre värde i det unika utan ska bara gå bittra och fnysa omkring sig. Dom har tappat all kontakt till livet, jorden och naturen. De är likt meningslösa robotar som vandrar omkring i samhället och inte har något syfte än att enbart arbeta för sin "samhällsmoral" (egentligen fel ord men kommer inte på bättre passande nu, men går väl att jämföra med en fånge som blir avundsjuk på en annan som lyckas finna sig en väg ut eller får komma ut på ett ungefär. Fast på ett psykiskt plan menat då), De är så långt bort ifrån naturen och det existensiella värdet man bara kan komma! Vilket i sig är sjukt tragiskt.

Dom bidrar inte till någonting förutom att luta sig på "regler" för att på något sätt lyckas bli omtyckta utav andra hatare. Och jo, det är en stor skillnad på regler och på LAG.

Djur fanns på jorden innan människan. Och djur ska få vandra fria även efter människan. Att människan då ska hålla på och begränsa och styra och förstöra är helt ofattbart idiotiskt då vi även förstör deras chanser i överlevnad som utveckling genom att fängsla dom som inte skadar. Även om det inte alltid behöver gå vidare genetiskt så är det ändå ett stort djupt värde själsligt på den individuella nivån för de djur som klarar det.

Alla som motsätter sig detta bör ju isåfall avsäga sig all mark som är grön och enbart hålla sig inom stengatorna och betongboxarna och aldrig sätta sin fot utanför det! Menar, varför ska vi låta sådana människor få gå fria ute i naturen om dom nu hatar det som existerar inom det ?

Men som du skriver ts så mer inkludering samt mer kunskap det viktigaste. Det får oss alla att må bättre att vara i kontakt med djur samt som du så viktigt påpekar, det kan rädda liv, både djurliv samt människoliv !!!

Tack för ditt tråd!
<3

// Fallen Angel

Djur är fantastiska. Kan ge så enormt mycket tillbaka.

Vi skaffade hund när min son fick sin autism diagnos. Han var rädd för hunden, men hunden var klok och närmade sig på ett mycket försiktigt och försynt sätt och kunde hjälpa honom när han fick sina utbrott genom sin blotta närvaro. Jag tror inte min son hade varit där han är idag utan det.

I vuxen ålder jobbat bort min rädsla för hästar. Det bästa jag vet nu är att galoppera i full fart över ett fält och känna friheten. Och att få borsta en häst och luta mig mot dess varma mule när livet är lite extra grått. Kanske gråta en tår i hästens man. Tyst förståelse.

Det är bra att känna igen det som man är rädd för. Möta det. Och växa. I alla aspekter i livet.