Mycket prat om invandring men....

Jag brukade delta ganska frekvent i forumets trådar om integration o invandring.

Men sen började jag fundera. Detta är en känsla som kommit till mig mer o mer sista tiden. Svenskar. Hur fan är egentligen svenskar mot varandra? En massa jävla snack om hur mycket man älskar allt svenskt och svenskar.

Själv tycker jag svenskar är ganska vidriga mot varandra. Man älskar att stöta ut folk. Man älskar att prata skit om sina kollegor, sina bekanta. Man hånar grannen. Man säger knappt hej till varandra. Man bjuder inte in nya människor i sociala sammanhang utan fryser hellre ut någon man inte riktigt känner. Att tala OM någon hellre än MED någon verkar vara nationalsport i Sverige. På min arbetsplats ser jag dagligdags svenska, vuxna män som grupperar sig som småbarn. Ängsliga över att förlora sin del i hiearkin. Alltid sitter man med samma jävla människor på samma jävla stolplats. Och blir det en konflikt så suger man näring ur konflikten med förhoppning om att höja sitt eget anseende och smutsa ner någon annans rykte. Verkligen fosterlandskärlek mot sina egna landsmän.

Är egentligen inte allt hat mot invandrare bara en förlängd arm av samma unkna attityd som man uppvisar mot sina egna landsmän? Fråga dig själv när du bjöd in grannen på en kopp kaffe senast. Fråga dig själv när du såg någon som verkar lite ensam om personen i fråga vill vara med? När frågade du senast någon som verkar lite nere hur denne mår?

Allt det här vurmandet för svenskar är ju bara rent jävla skitsnack. Ni skiter fan blankt i era landsmän. Det bästa ni vet är att trycka ner, förlöjliga och frysa ut. På orten där jag bor så kan man ju riktigt se hur människor frossar i allt som verkar udda. PK frälst kommer jag aldrig bli. Mångkulturella samhället tror jag inte mycket på heller. Men jag har i vart fall genomskådat den falska fosterlandskärleken.

Att snacka skit om någon är fortfarande jävligt långt ifrån att skjuta eller knivskära sina vänner.

Känner igen mycket av det du skriver, däremot skulle jag inte säga att det är något särdrag som alla svenskar besitter. Finns många djupa, varma, välkomnande svenskar som även har en äkta sida mot sig själv och andra. Och det allra värsta jag vet är när den snälle svensken får sin hand uppäten, dvs blir utnyttjad. Ditt sätt att se på det påminner lite om en nära anhörigs syn på svenskar, att svenskar beter sig som skit utomlands - dricker sig fulla och gör väsen. Ett påstående med både sanning och osanning. Detta får jag ofta höra när vi har en diskussion om hur invandrare beter sig i Sverige. Men vi svenskar skulle aldrig: Sätta oss i en lastbil och meja ner oskyldiga, gruppvåldta hundratals kvinnor i ett annat land, begå överfall på blåljuspersonal osv.

Vill däremot betona att ja, gillar inte heller tonen som finns mellan svenskar. Det sista vi behöver är splittring oss emellan.

Kaffe hit och kaffe dit. Varför måste jag gilla grannen?

Sköt ditt så sköter jag mitt. Lev inte rövare, belasta inte samhället utan att också bidra. Varför är det för mycket begärt?

Vi svenskar håller inte ihop. Vi är socialt inkompetenta. Vi talar hellre om än med varandra. Jag hävdar att hatet mot invandrare egentligen handlar mest om vad man är rädd att förlora på sitt egna, personliga plan. Sina landsmän skiter man egentligen blankt i, om sanningen ska fram.

Fast då blir kontringen alltid ”men Sverige tillverkar bomber, och har soldater i Afghanistan” etcetera. Så det stämmer ju inte helt att svenskar inte skulle skjuta folk.

Det är ju bara att gå in på i princip vilken pizzeria som helst så inser man detta. Pizzabagare är alltid mycket mer öppna till samtal och bara allmänt mer socialt begåvade än svenskar. Hatar att gå in på en helvit restaurang och personalen nästan snäser på en om man börjar prata. Usch. Inte alla gånger såklart, men betydligt fler gånger än vad det har hänt mig inne på en pizzeria.

News for you: Alla folkgrupper är vidriga mot varandra internt men du ser inte det om du inte kommer in ordentligt i nån annan grupp genom att bo utomlands.

Det enda du ser hos andra grupper är annars deras sammanhållning mot utomstående.

Att svenskar inte håller ihop stämmer ju i det stora.
Sedan så kan man nog också hävda att det ser liknande ut i många andra länder, t.ex i USA finns ju stor splittring och det finns ju många länder med konflikter pga. etniska, religiösa och politiska motsättningar.

Sverige är och har nog varit väldigt konformistiskt samtidigt som vi även är individualistiska.
Det är en komplicerad blandning där folk förväntas följa vissa givna värderingar och riktlinjer samtidigt som man ska klara sig själv, sköta sig själv och inte skapa bråk, diskussioner och ifrågasättande.

Alla folk som flyttar till andra länder där dom blir en minoritet kommer av naturen dras till sina egna och genom att vara i en främmande kultur så kommer man att hålla samman starkare.
Så även Svenskar när de är utomlands.
Hemma tar man all den egna kulturen för given och kan istället tjafsa om alla möjliga småsaker.

Ogillandet av extrem invandring handlar om att landet förändras radikalt och på många ställen blir helt oigenkännligt.

Sedan kan nog en intressant diskussion föras om vari den stora osämjan mellan Svenskar finns och hur den har uppstått (eller skapats).

Är det inte precis det jag skriver? Jag behöver inte komma som utomstående, jag ser det ändå.

Men kan vi inte då lika gärna lägga ner denna febrila lek där vi dagligdags hatar mot invandrare och leker finnfemfel leken? Vi hatar ju varandra lika mycket, vad jag kan se.

Intressant trådstart. Tycker också att de flesta svenskar är riktigt vidriga mot varandra, har träffat invandrare som behandlat mig bättre än många svenskar. Svenskar kan vara riktigt kalla, det finns ingen kärlek eller värme för sitt eget folk.

Det är kul att rollspela nationalist på flashback men ute i verkligheten hade jag inte litat på att en svensk hade haft min rygg när det verkligen gäller.

Svensken är störd och efterbliven. Jag har inte träffat ett vidrigare folkslag än svensken. Han är alltid hövlig och pålitlig men ett surt jävla rötägg.

För övrigt: Varför är kineser alltid otrevliga?