Att söka efter Gud

Självklart ska man gå på känsla för att vi alla vet att känslor är alltid rätt.

Det känns som att det inte stämmer.

Att jämföra med att söka efter guld blir logiskt fel. Det finns de som visat att de funnit guld. Men det finns ingen som har visat att de funnit Gud.



Det finns ingen sån plats där det är känt att någon funnit Gud.


Det gäller för guld och kan inte överföras på att söka efter Gud. Guld har studerats och därför finns pålitlig info om guld. Vem som helst kan också köpa en bit guld och själv studera det.

Ingen har funnit Gud och därför finns ingen pålitlig info om Gud.


Jag antar att du inte heller ger upp sökandet efter enhörningar, alver, tomtar, sjöodjur m.m?

Gudsapparaten är samhällsförstörande. Det är kapitalistiskt sövande trams för att styra folket.

Jag menar att det är vanligt att människor vill förneka närvaron av större makt än vad de redan är medvetna om.

Satan skrämmer folk. Alla blir ständigt påminda om vissa människors oerhörda ondska och illvilja. Det är bara att följa med i nyhetsflödet. Varje möte med ondskan är skrämmande och vi önskar oss en idyllisk fasad omkring oss.

Det viktiga med evangelierna är att de försöker återberätta vad Jesus sa, för han sa bl.a. att han kom från den fullkomliga världen och därför hade förstahandsinformation.

Jag är inte religiös. Som jag ser det är religion alltid världslig. Frågan om det existerar större makt än mänsklig är inte en religiös fråga.

I religionen är Gud ett medel, men jag tror att Gud alltid har funnits och inte alls är beroende av människors support.

Lukas 8:5-15
»En såningsman gick ut för att så sin säd. Och när han sådde, föll somt vid vägen och blev nedtrampat, och himmelens fåglar åto upp det. Och somt föll på stengrund, och när det hade vuxit upp, torkade det bort, eftersom det icke där hade någon fuktighet. Och somt föll bland törnen, och törnena växte upp tillsammans därmed och förkvävde det. Men somt föll i god jord, och när det hade vuxit upp, bar det hundrafaldig frukt.» Sedan han hade talat detta, sade han med hög röst: »Den som har öron till att höra, han höre.» Då frågade hans lärjungar honom vad denna liknelse betydde. Han sade: »Eder är givet att lära känna Guds rikes hemligheter, men åt de andra meddelas de i liknelser, för att de med seende ögon intet skola se och med hörande öron intet förstå'. Så är nu detta liknelsens mening: Säden är Guds ord. Och att den såddes vid vägen, det är sagt om dem som hava hört ordet, men sedan kommer djävulen och tager bort det ur deras hjärtan, för att de icke skola komma till tro och bliva frälsta. Och att den såddes på stengrunden det är sagt om dem, som när de få höra ordet, taga emot det med glädje, men icke hava någon rot; de tro allenast till en tid, och i frestelsens stund avfalla de. Och att den föll bland törnena, det är sagt om dem, som när de hava hört ordet, gå bort och låta sig förkvävas av rikedomens omsorger och njutandet av livets goda och så icke föra något fram till mognad. Men att den föll i den goda jorden, det är sagt om dem, som när de hava hört ordet, behålla det i rättsinniga och goda hjärtan och bära frukt i ståndaktighet.

Man kan givetvis ge skulden för våldsbrottlingarnas gärningar till Satan, Demoner eller grannens hund om man är lite bakåtsträvare, och gillar det paranormala.

Men jag tror att det är enklare än så.

Du skyller väl inte på Satan när gorillor i djungeln misshandlar, slår ihjäl eller våldtar varandra?

Ja, det ligger förstås mycket i det. Man har en liten värld omkring sig, som ett andligt revir, som man håller sig till.

Jag tror att det är samma övermänskliga makter för alla folk. Relgionernas förvanskningar intresserar mig inte. Jag betraktar inte Jesus som religion utan mer som ett vittne från en för oss okänd värld.