Citat:
Ursprungligen postat av Karilaz
Detta är inkonsekvent i svenskan, jfr. kedja mot keltisk. Därför kan det tänkas vara bättre att skriva kjedja resp. keltiskt för att markera uttalet i rikssvenska.
Jo, men jag håller med andra postare om att det är osjyst mot de dialekter som faktiskt inte palataliserar. Bättre då att låta envar dialekt tillämpa sina egna palataliseringsregler, och särskilt markera de ord som inte heller på palataliserande dialekter palataliseras. Italienskan använder h för att markera att ingen palatalisering ska ske. Det kan vi också göra.
Således: Hellre
kedja och
kheltisk än
kjedja och
keltisk.
Men det finns dock ett gott skäl att låta sovande björnar förbli i sin slummer. Det finns ord som olika palataliserande dialekter har olika åsikter om ifall de är undantagna från palatalisering. Jag är inte säker på att vad svenska språket är mest betjänt av är en diskussion och huruvida kex ska stavas
kex/khex eller
kjex/kex.
Den brist på fonetisk stringens i svenskans stavning som i de teoretiska teoriernas syrefattiga luft förefaller som en nackdel kan mycket väl i den mänskliga verkligheten utgöra en påtaglig fördel.