Citat:
Ursprungligen postat av
Iknowafewthings
Främst bevis som har framkommit genom brott mot artikel 3 i Europakonventionen.
Tänk dig att polisen torterar en misstänkt så att denne berättar vart en kropp är, bevisvärdet är ju då starkt men det går tydligt emot de mänskliga rättigheterna både avseende tortyren i sig och avseende rätten till en rättvis rättegång.
NJA 2011 s 638 Är bra läsning.
OK. jag skall helt klart läsa men för nu, du menar alltså att det faktum att den misstänkte kände till var kroppen var placerad, och att den kunskapen har förmedlats till åklagaren, inte kan användas som bevis i en rättegång mot den misstänkte eller en medgärningsman för att förhörsledaren har kränkt den misstänktes mänskliga rättigheter? "Gunvald" göre sig ej besvär alltså.
Sedan är väl tortyr en tveksam metod om man betänker att vi använder muntlighetsprincipen. Den misstänkte kan ju, under rättegången, neka till att han kände till det utan kan ju tänkas säga att han bara gissat på en plats, baserat på tidigare erfarenheter, för att slippa ifrån tortyr. Det finns ju i FUP, och blir väl svårt att bortse från, men det sker ju kontinuerligt att de åtalade ändrar sina berättelser vid rättegången efter att ha läst förundersökningen.
Tycker jag har hört det repeteras, näst intill som ett mantra, att Sverige har fri bevisföring. Det är alltså en sanning med modifikation?
(Kanske jag är övertydlig om jag tillägger att jag är väldigt dåligt bevandrad när det gäller juridik men ändå intresserad.)