Det finns bara en framtid för bilen: Vätgas och förbränningsmotor.

Japp, bensin och diesel får vi inte köra på längre, med tanke på koldioxidutsläppen. När det gäller batteribilar så är det bara att titta in i varannan tråd i detta delforum för att raskt inse att idén med att kuska runt med ett ton batterier i midvinterkylan och snöstormen är en dålig idé. Batteribilen passar för hipsters i Kalifornien som åker 5 mil i veckan när de ska köra från villan i förorten och handla ekologiska grönsaker.

Så var det det här med bränsleceller. Ren skit! Man har tjatat om bränsleceller i 50 år nu som revolutionen som väntar runt hörnet, men det blir bara pannkaka av allt hela tiden. Använd det ultimata lackmustestet "sunt förnuft" om du inte tror mig. Om bränsleceller vore så jävla bra så skulle vi haft dem i varenda bil sedan Vladislav Tretjak stod i målet för ryssarna, det vill säga 80-talet. Men det har vi inte. Frågor på det? Nej, jag tänkte väl det.

Det blir alltså väte i en vanlig Otto-motor (bensinmotor) som går segrande ur striden. Jag ska fatta mig kort:

- Bara för att ta det igen för säkerhets skull, om nu ingen visste det: En förbränningsmotor som går på väte släpper inte ut någonting annat som avgaser än rent vatten. Väte kan alltså inte jämföras med naturgas eller andra kolvätebaserade gaser, som många tyvärr tror. Vi tar det igen: Avgaserna från en vätedriven förbränningsmotor är ingenting annat än rent, klart och porlande dricksvatten.

- Förbränningsmotorn har förfinats i över 100 år nu och börjar närma sig perfektion i fråga om effektivitet, hållbarhet och prestanda.

- En förbränningsmotor som drivs av rent väte kommer inte åldras. Att bensin- och dieselmotorer slits ut beror på föroreningar i bränslet som sakta fräter sönder motorn. Inga föroreningar finns i vätet och motorerna som drivs av detta drivmedel kommer alltså i princip ha evig livslängd. En vätgasdriven bil med förbränningsmotor som är 25 år gammal och har gått 100 000 mil kommer ha samma olja i motorn som den fick i fabriken när den var ny.

- Att tillverka väte är en mycket enkel process, både kemiskt och praktiskt. Man stoppar helt enkelt ner två sladdar i en balja vatten, kopplar på ström och tar tillvara på vätet som bubblar upp vid den ena sladden. Detta är så enkelt att en högstadieelev klarat av att göra det sedan 1800-talet.

- Väte är mycket säkrare än bensin och batterier vid en olycka. Se min speciella tråd om detta från i julas.

Ja, där fick ni svaret på hur framtidens bil kommer att framdrivas. Med väte i en Otto-motor.

Och vilka vätgasaktier skall man satsa på tycker du?

Det kommer att krävas investeringar från statligt håll, så köp aktier i ett företag som favoriseras av den politiskt korrekta eliten. Kommer det en uppstickare på börsen inom vätgasbranschen med en VD med rätt "framtoning" och är en lesbisk man som är troende muslim och hatar och vill förbjuda gubbsporter som bandy, trav och minigolf så är det bara att ösa in allt du har.

Utomordentlig fundamental analys Då får jag leta!

Ja vem som helst kan stoppa två sladdar i en balja med saltvatten och tillverka vätgas. Problemet är att man förlorar nästan 50% av den tillförda energin i denna process vare sig man är lågsstadieelev eller professor.

Sen förlorar man rejält med energi när energin i vätgasen skall omvandlas till mekaniskt arbete i förbränningsmotorn. Vintertid i Sverige kan en del av förlusterna förstås gå till att värma kupén men sommartid är det ren förlust.

Det är bra mycket effektivare att ladda batterier och sedan konvertera energin till rörelsenergi med en elektrisk motor.

För kortare transporter i hyfsat varma länder är vätgas dåligt jämfört med batterier.

Det här med energiförluster kan man skita i när det gäller väte. Sol- och vindenergi är utmärkta källor till elen som ska koka vätet. Dessa energikällor genererar tyvärr energi när den inte behövs, d.v.s. på sommaren när det blåser och solen skiner och elförbrukningen är låg, och då kan man "slösa" hur mycket som helst. Vind och fotoner kommer inte ta slut i första taget, så det behöver vi inte oroa oss för.

Dessutom saknar vi alternativ för lagring av det elöverskott som genereras när elen inte behövs om vi inte kokar väte av den, så vätekokning kan ske på sommaren med sol och vind och eldas upp på vintern i bilar och värmeverk. Glöm dessutom inte att man vintertid måste använda en del av energin i batterierna för att värma kupén... Vill man som jag ha 28 grader i bilen när man sitter i T-shirt på väg mot Sälen på sportlovet så blir det knepigt.

"Slöseri" är ett ord som passar illa i samband med väte som drivmedel. Mycket illa.

Det här skulle vara räddningen för vätgastalibanerna:
https://newatlas.com/energy/powerpaste-hydrogen-fuel-paste/

Geggan håller vätgasen utan tryck.
Geggan går tyvärr inte att ladda i bilen utan man får byta behållaren
mot en nytillverkad. Som att byta oladdbara AAA-batteri.
Bytet tar någon minut

Vätgas innehåller 10 ggr mer energi än litium-Ion batteri.

Nackdelen med att använda vätgasen i förbrännings motorer är väl att det går åt mycket mer
gas ca: 5 gånger så mycket som om man använder gasen till bränsleceller som i sin tur driver
en elmotor.
Man kan ju tanka vätgas redan idag i Tyskland exempelvis men framdrivningskostnaden
hamnar runt 40 kr. / mil i en förbränningsmotor. Och med bränsleceller skulle man
kunna hamna under tian vilket är en mer rimlig kostnad.

Vätgas känns vettigt...bara det inte blir som med våra etanolprojekt...

Någon som vet hur det gick med våra etanolprojekt, Ö-vik och Norrköping?

Tanken var att vi skulle producera för vårt eget behov till en början men när vi väl fick snurr på det så var export nästa grej.

Den i Ö-Vik startades tidigt som projektanläggning.

https://www.nyteknik.se/energi/etanolfabriken-i-ornskoldsvik-hotas-av-nedlaggning-6418376

Den i Norrköping var väl tänkt för produktion i större skala.

https://www.lantmannen.se/om-lantmannen/press-och-nyheter/pressmeddelanden/2008/lantmannens-nya-etanolfabrik-har-levererat-sina-forsta-droppar/

Snackas väldigt lite om dessa...någon som vet vad som hände?

Vätgas är naturligtvis den logiska lösningen på lagring och förflyttning av den momentana energin som kan alstras i sol- och vindkraftverk. I synnerhet i Sverige med många långa soltimmar på sommaren men med stor elförbrukning på vintern och ofta på andra platsen än där elen alstras.

Att köra vätgasen som bränsle i vanliga förbränningsmotorer är också den rimligtvis mest kostnadseffektiva metoden.

Att bygga vätgasverk i närheten av stora städer som behöver mycket överskottsvärme för uppvärmning tidigt på hösten och länge på våren är rimligtvis även det det smartaste. När solen fortfarande alstrar energi men kylan gör sig påmind och värmen från processen kan tas tillvara (även odlingssäsongen kan i många fall dra nytta av detta i norr). Den producerade vätgasen körs sedan i tankbilar/-tåg/pipelines till både värme- och elverk i söder samt används som drivmedel. I sektorer där man använder el eller diesel av säkerhetsskäl så kan man istället fokusera på batteriteknologin.

Överskottsvärmen i vätgasverken körs resten av året som drivmedel för stirlingmotorer som i sin tur driver generatorer som alstrar el och återförs i vätgasframställningen, och en stor del av den totala energin kan då ändå tas tillvara.

Ex kan stora soldrivna vätgasverk i norra Afrika leverera till Europa på detta sätt, sannolikt både kostnadseffektivt, skonsamt mot vår omgivning och rel riskfritt i jämförelse med det mesta annat hokus pokus.

Batteridrift: 3,50:-/mil.
Bränsleceller; 15:-/mil.
Vätgasförbränning: 30:-/mil.

Att köra med vätgas i en förbränningsmotor är det sämsta alternativet.
Det finns många fler nackdelar som är uppenbara för de som har insikt i problemen.

Jag har två frågor.

1) Vätgas i en förbränningsmotor, hur undviker man väteförsprödning?

2) Ni som säger att man skall spara den genererade vätgasen från sommar till vinter: vätgas är en b*tch att lagra då den har låg molekylvikt och inte bara är en kryogen utan en jobbigt sådan. Hur tänker ni att det skall bli praktiskt? Naivt tänker jag mig en tidshorisont på att jämna ut förbrukningen på upp till veckobasis.