Skolverket tar bort obligatoriska prov!!!

Vilken tur att du bara blev lärare och inte konstruktör i svensk industri. Vad är det du inte förstår i att finna lösningar istället för hinder? Man kan flyga till månen men inte klara av att skriva prov i Sverige under pandemin. Man klarar det ju i andra länder.

Om inget av det jag redan föreslagit fungerar så har alla städer stora idrottshallar som står tomma delar av dygnet. Bara att planera in när provet ska göras och använda en eller flera för ändamålet. Problem är till för att lösas och man ska inte göra det svårare än nödvändigt!

Fast... Man får ju faktiskt ut mer från de nationella bedömningsstöden som finns än vad man får ut av NP, när det gäller år 3 och 6. Med bara ett enda bedömningsstöd på en lektion kan man bedöma elevens förmåga betydligt bredare än att lägga halva terminen åt att göra 18 nationella delprov. Tror du vi speciallärare sitter och gör nationella proven med eleverna när vi gör våra kartläggningar?

NP är bara ett standardprov för att jämföra skolor på huvudmanna och nationell nivå. NP säger absolut ingenting om vad eleven kan, då många elever i år 3 och 6 ser bokstavligen inte provet för alla delproven. De blir uppstressade och uträtta på att göra krångliga processer som är upphypade av föräldrar och lärare i flera år i förväg.

NP är så dåligt utformat att man var tvungen att först lagstadga provet i gymnasiet för att senare även lagstadga provet i grundskolan. Hade NP varit ett bra underlag för bedömningen hade lärarna i sin natur använt underlaget betydligt mer i sin bedömning än vad man egentligen gör. Det är bara lata ämneslärare på gymnasienivå som tenderar att göra NP till något slags summativt och examinerande kursprov, det helt mot Skolverkets direktiv.

Det nationella bedömningsstödet i svenska och matematik räcker gott och väl för att bedöma en elevs kunskaper i hela år 1-3 och 4-6, när det gäller matematik och svenska.

Återigen, tror du att det finns idrottshallar för att alla årskurs 9r ska kunna genomföra varje nationellt prov? Visst, som du säger. Skulle man VERKLIGEN vilja så skulle man kunna stänga ner hela samhället så att skolan ska kunna genomföra nationellt prov. Bara att skicka hem folk från idrottshallar, stora lagerlokaler, mässhallar, m.m. Dock tror jag inte att ett nationellt prov är så högt prioriterat att man skulle göra detta. Tänk på att det är 15 nationella prov som ska genomföras bara i årskurs 9. Sedan har du nationella prov för årskurs 6 och för gymnasiet.

Vi kan göra ett litet räkneexempel så kan du klura ut om du tror att det är genomförbart. Bara i Stockholms kommun så finns det 277 grundskolor. Säg att det bara går 4 st årskurs 9r per skola. Säg att man kan trycka in 2 klasser som kan göra provet i stöten per idrottshall. Då skulle det alltså krävas 554 idrottshallar bara i Stockholms kommun. Tyvärr finns det dock bara 46 idrottshallar. Man skulle iofs kunna ta Globen eller Tele2 arena. Då får vi två hallar till. Man kanske skulle kunna hitta några större lagerlokaler? Vanliga företagen får gå hem medan eleverna genomför provet.

Jag upplever ändå att förhållningssättet till nationella prov är rätt så lik på gymnasiet och högstadiet där det i många fall används summativt och väger tungt i bedömningen. Förvisso varierar det en del mellan lärare, men det är många på både gymnasiet och högstadiet som är oroliga för att kunna göra en bra bedömning utan att ha nationella prov.

Sen får jag helt hålla med om att nationella proven har brister i sin utformning. Ibland testas helt andra saker än vad som är tänkt. En del sätt att mäta kunskaper på rimmar inte allt för väl med hur kunskaper ska mätas. Förvisso ger det ett hum om vad som anses vara en viss nivå då det ändå får en normerande funktion vare sig man vill eller ej.

Förklaringen till varför du ser förhållningssättet kring NP så lika mellan högstadium och gymnasium är just för att det är "samma" typ av lärare som arbetar i båda stadier. De har exakt samma ämneslärarutbildning med vissa mindre skillnader. Av det skälet tenderar de att ha fler elever att hålla koll på och de tenderar också att vara mindre vana vid att följa elevers utveckling och göra formativa kunskapsutvärderingar. De har mindre ämnesdidaktisk utbildning och de har också mindre kunskaper om kunskapsbedömning.

Grundskolelärare på tidigare år är mer vana vid att följa upp elever och bedöma elevens helhet i en stor utveckling. Dessa är inte beroende av ett stort färdigskrivet testbatteri, utan gör gärna sina tester utifrån vad som behöver testas och kontrolleras för tillfället. Här fungerar de nationella bedömningsmaterialen betydligt bättre. De har mer ämnesdidaktik och definitivt mer utbildning i kunskapsbedömning. Detta är naturligt då små barn kräver mer didaktisk kunskap än större barn på högstadium och gymnasium.

Att se NP som ett summativt prov som väger tungt i bedömningen är att gå rakt emot Skolverkets direktiv för hur man skall göra en kunskapsbedömning och hur provresultaten skall användas i bedömningen. Alla NP fram till år 9 skall ses formativa och det skall även alla gymnasieprov göra. Skolverket ger tydliga direktiv om att NP inte får användas som ett kursprov, ty det inte är heltäckande eller ens utformat som ett kursprov. Ja, i Skollag och i förordningarna står det att resultat från NP skall särskilt beaktas, men det står inte att man måste ta hänsyn till resultatet allena. Det står inte att NP skall vara ett kursprov.


NP är egentligen inte ett normativt prov. Har du någon gång rättat ett NP ser du snart att det är allt annat än ett normativt prov. Provsvaret för varje delprov omräknas sedan till ett normativt resultat för att man ska kunna jämföra med andra skolor och årskullar.

Är du väl förtrogen med normativa prov, såsom stanine-tester av olika slag märker du snart att dessa är helt annorlunda att rätta än NP. Dessa prov är dessutom betydligt bättre än NP på att mäta var eleven befinner sig jämfört med andra elever i sin population. Dessa tester görs både i matematik och svenska på många håll.

Andra testprojekt såsom Kängurumatematiken kan vara komlement till NP och stanine:

NCM- Känguru finns från förskolan till gymnasiets matematik 5 och är helt oberoende samlingar av matematiska uppgifter i varierande grad som inte följer kunskapskraven, men som kräver de förmågor som kunskapskraven bygger på. Dessa kan man faktiskt göra till egna prov genom att jämka uppgifterna till kunskapskraven för den årskurs eller kurs man ämnar att undervisa.

Jo, det vet jag. Problemet är väl att många har svårt att tolka "särskilt beaktas". Vet att jag själv tyckte det var skönt att slippa NP under VT20 så vi istället kunde fokusera på det som eleverna behövde utveckla inom ämnet (sen var distansundervisning i sig en utmaning som inte underlättade).



Precis, det märks väldigt tydligt. Det var faktiskt inget jag hade tänkt på förrän i en kurs på universitetet då en lektor tog upp just problematiken med NP. Sedan har man själv märkt av det än mer vid rättning av NP. Tyvärr ser många det som att betyget på NP är ett "säkert" betyg jämfört med andra examinationer och sätt att bedöma kunskaper på.




Första gången jag kom i kontakt med att faktiskt jobba med stanine var som högstadielärare och det var annorlunda. Tyckte även att det gav ett mer givande resultat för att veta hur man ska anpassa undervisningen så att eleverna utvecklas till att nå förväntad nivå.


Det lät väldigt intressant! Nu har jag ju inte matematik som ämne, men det är ju definitivt något jag tänker tipsa kollegor om.

Orsaken till högstadie- och gymnasielärarnas osäkerhet kring bedömning är de värdelösa kunskapskraven som är fyllda med värdeord och som alltid kommer att vara subjektiva. För många är då NP det närmaste någon form av mall som finns för hur man ska tänka kring vilka nivåer olika former av resonemang motsvarar.

Värdeorden tampas även mellanstadiet med utan problem. Är man osäker på värdeorden tar man upp det för diskussion bland kollegiet. Det är en sådan diskussion man skall ha på alla ämnesträffar man går på. Skolenheten skall då ha ett gemensamt förhållningssätt till dessa värdeord. Kan säga dig att du inte hittar svaret i NP, som många gånger kan antaga en helt dualistisk bild av kraven i rättningsmallarna.

Värdeorden kommer alltid vara subjektiva, hur bra koll du än har på kunskapskraven. Vad är ett välutvecklat resonemang? Undervisar ni 500 elever på skolan och du sätter betyg i fyra SO-ämnen så kommer ni inte ha tid att sambedöma varenda liten elevtext samtidigt som det kommer att skilja sig i åsikter kring vad ett välutvecklat resonemang är beroende vad för typ av fråga som har gjorts. Nu har jag koll på vad jag anser att ett välutvecklat resonemang är och det är liknande som mina kollegor, men vad säger att våran syn är likadan som en skola uppe i Norrland eller en Friskola nere i Skåne? Så länge värdeorden är öppna för tolkning så kommer synen på betyg att skilja sig.
Gällande om kunskapskraven och värdeorden står förklarade i NP så gör det inte det uttryckligen. Däremot förklarar de skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang på essäfrågorna. Om förklaringen är bra eller inte kan du avgöra själv. Typ av svar som ges i bedömningsanvisningarna: Enkelt resonemang? En orsak. Välutvecklat resonemang? Två orsaker.

Dock är detta egentligen inte det stora problemet. Det stora problemet är glädjebetygen som sätts och att skolorna kan rätta sina egna nationella prov. Det finns INGA incitament för att sätta ett F istället för ett E på en elev om eleven är på gränsen. Sätter man ett E så blir eleven, föräldrar, rektorn och politikerna glada samt att jag själv slipper merarbete i form av dokumentation. NP är bara ett uselt försök att försöka stävja detta.

Att sätta betyg är en bedömningssport, liksom all annan myndighetsutövning är den subjektiv. Ett myndighetsbeslut kan aldrig bli enhetlig över hela nationen och så var det heller inte från början tänkt med betygen. Du får tänka på att betyg egentligen enbart är ett certifikat på att eleven eller studenten klarat utbildningen, inget mer än så. För att hårdra det är betyget ett certifikat på att eleven eller studenten har klarat din specifika kurs. Vi kommer aldrig att ha likvärdig betygssättning inom hela nationen och det hade vi inte heller med det normrelaterade systemet (har du någonsin bedömt efter det? Det har jag).

De nya kunskapskraven kräver en omfattande kollegial diskussion, gärna med specialpedagoger/speciallärare inblandade, där man just går igenom vad kollegiet anser är ett "välutvecklat" resonemang jämför med ett "enkelt" resonemang. Egentligen är inte detta något problem, då du som lärare skall bedöma elevens helhetsbild av ämnet/kursen i fråga och då blir inte värdeorden lika känsliga:

Eleven kan ha ett föra ett holistiskt välutvecklat resonemang, där denne ser helhetsbilden av ämnet och kan koppla ihop ämnet med sin verklighetsuppfattning och rådande samhällsutveckling utan att visa det på ditt enskilda prov. Eleven kanske till och med har förmågan att knyta ihop alla öar av förmågor i en helhet och föra ett välutvecklat resonemang utifrån sin bild av ämnet. Detta är för mig personligen betydligt mer i närheten av kunskapskravens "välutvecklat" än att eleven rapar upp "välutvecklade" argument inom ett enskilt centralt innehåll på ett enskilt prov.
Detta är också för mig betydligt bättre än att eleven får 20 av 21 rätt på ett prov och då får A och ett "välutvecklat" resonemang enkom av att eleven har full pott på ett prov.

Som jag skrev förut kan jag bedöma hela betygsskalan genom den öppna frågan:
"En solig dag sköt Regalskeppet Vasa sin första salut efter sin sjösättning, några timmar senare sjönk hon till havets botten. Hur påverkade Regalskeppet Vasas förlisning Sveriges makt och ekonomi under Stormaktstiden?"


Jag får, som du vet, ut mycket av hur eleven svarar på denna öppna fråga. Du formulerar givetvis frågan efter elevgrupp.

Nördskrift af en salig äldre lärare:


Skolverkets aktörer på Göteborgs Universitet söker förklara skillnaden mellan värdeorden genom elevexempel i rättningsmallen. Men en del av dessa är väldigt dualistiskt förklarade. I matematiken finns det otroligt många motstridiga exempel.

Som du ser ovan är ett välutvecklat resonemang lite mer holistiskt än att kunna rapa upp två separata orsaker, det bedömer jag är på lägre nivå. När det gäller att se helheten i ämnet och helheten för elevens världsbild i ämnet var LPx94 bättre på att verkligen poängtera att eleven skulle kunna använda sin kunskap i en helhetsbild för att få MVG. Givetvis ingår detta i ett välutvecklat resonemang. Att rapa orsaker kan vara ett utvecklat resonemang, men fortfarande på faktanivå.


Här håller jag med dig, men ett centralt rättat NP kommer inte att lösa något här. Det för att NP enbart ett rekommenderat prov som alla andra prov, även om Skolförordningen/gymnasieförordningen anser att provresultatet särskilt skall tas med i bedömningen. Det går inte att ta provresultatet med i bedömningen, då den summativa uträkningen är värdelös. Däremot kan man gå in och titta på de enskilda uppgifterna och på så sätt göra en egen bedömning av elevens kunskapsutveckling.

När jag kartlägger äldre barn i matematik (som har gjort NP flera gånger) tittar jag inte på poängbladet, jag struntar i porvbetyget. Jag går rakt in och tittar på svaren på själva uppgifterna. Där ser jag hur eleven tänker och resonerar och givetvis elevens svagheter och styrkor i matematiken. Utifrån detta kan jag sedan med hjälp av annat material testa eleven på saker jag har sett i NP. Men själva provbetyget/resultatet, som jag egentligen skall "särskilt beakta" är helt värdelöst, då det är en summativ sammanställning.