Vad gällde innan samtycke lagen?

§1
Tager man qwinno med wåld, och emot hennes wilja främjar sin onda lusta, och warder lagliga thertil wunnen, miste lifwet, och qwinnan ware saklös. Ej må ock någor henne thet förwita, wid fyratijo dalers bot. Gitter han ej fullborda sin onda wilja, böte äntå för wåldet hundrade daler. Warder han i thy dräpen, ligge ogild. Häfdar man afwita qwinno, eller then, som ej fyllt tolf åhr, ware lag samma.

§2
Nu är qwinna wåldtagen, och gifwer thet ej genast tilkänna, och kärer ej ther å wid nästa Häradsting, eller inom en månad in för Rätten i staden, hafwe sedan ej macht at öfwer wåldet klaga, ther hon ej laga förfall wiser.

Anmälda våldtäkter
Antalet anmälda fullbordade våldtäkter har ökat sedan ändringarna i våldtäktslagstiftningen infördes i juli 2018. År 2017 anmäldes 4 895 våldtäkter, medan det 2019 anmäldes 5 930 våldtäkter varav 237 anmälningar rubricerades som oaktsam våldtäkt. Det är en ökning på 1 035 anmälningar, vilket motsvarar 21 procent. Det kan inte uteslutas att det stigande antalet anmälningar speglar
en faktisk ökning av våldtäktsbrottsligheten. I en tidigare rapport (2019a) tog Brå till exempel upp att den ökande användningen av dejtingappar skulle kunna leda till att fler våldtäkter begås. I det följande begränsar vi dock diskussionen till de faktorer, utöver den faktiska brottsutvecklingen, som kan bidra till att anmälningarna har ökat. En sådan faktor skulle kunna vara den nya våldtäktslagstiftningen. Lagändringen kan tänkas leda till fler våldtäktsanmälningar i statistiken, dels genom att personer som utsatts för oönskade sexuella handlingar i större utsträckning anmäler detta, dels genom att vissa anmälda händelser som tidigare registrerades som mindre grova sexualbrott nu registreras som våldtäkter. Det senare får dock litet stöd av kriminalstatistiken, eftersom det är relativt få anmälningar som gäller gärningar som tidigare inte skulle ha rubricerats som våldtäkt. Det handlar då om de fall av sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning eller sexuellt tvång där den sexuella handlingen
var jämförlig med samlag.

Vad kan ligga bakom den ökande fällandegraden?
Totalt sett ser vi alltså en ökning av andelen fällande domar från 65 till 70 procent. Fällandegraden drivs upp av fall som gäller våldtäkter som ska ha ägt rum efter lagändringen, men som innehåller tvång och/eller utnyttjande av en särskilt utsatt situation. Fällandegraden för fall med samma tidsspann mellan brott och huvudförhandling var 68 procent 2017, att jämföra med 80 procent 2019.
Så vad kan då orsaken vara till att fällandegraden för denna typ av fall ändå ökat så påtagligt? Ökningen skulle, enligt Brås mening, kunna tyda på att de nya reglerna påverkat domstolarnas sätt att värdera vilken bevisning som krävs för en fällande dom generellt sett. Eftersom frågan om målsäganden deltagit frivilligt nu alltid är grunden för bedömningen i våldtäktsmål, kan förekomsten av våld eller en utsatt situation styrka ofrivilligheten, även om det inte är bevisat att den tilltalade kunde genomföra de sexuella handlingarna med hjälp av dessa medel. Brå har inte haft möjlighet att inom den avsatta tiden för uppdraget studera samtliga domar på djupet, utan fokuserat på de fall som bedömts som nya. Därför är ovanstående mer en hypotes än ett svar på frågan om varför fällandegraden ökat.

I denna studie har Brå analyserat samtliga tingsrättsdomar från 2019 om fullbordad våldtäkt mot kvinna. I samråd med ansvariga åklagare bedömde Brå att 76 av domarna avsåg fall som inte skulle ha lett till åtal och/eller fällande dom före lagändringen. Hälften av dessa slutade i en fällande dom för våldtäkt eller oaktsam våldtäkt sista instans.

Att försöka identifiera sådana fall och göra en fördjupad analys av dem har varit en central del i Brås arbete med denna studie. Vid genomgången av domarna har vi därför valt ut dem som vi bedömer inte skulle leda till åtal eller fällande dom tidigare. Då utredarna i projektet inom ramen för en tidigare rapport (Brå 2019b) läst en stor mängd nedlagda förundersökningar och friande domar hade de goda förutsättningar att bedöma om de tidigare våldtäktsrekvisiten kunde anses uppfyllda. När vi identifierat ett fall som vi bedömt inte skulle ha gått till åtal eller fällande dom tidigare, har vi kontaktat ansvarig åklagare.Om åklagaren instämt i Brås bedömning har domen kodats som ett ”nytt fall”. Det bör här framhållas att resultaten bygger på subjektiva bedömningar av Brås utredare, i samråd med ansvariga åklagare, och inneburit inte helt lätta gränsdragningar. Resultaten ska därför ses som kvalificerade uppskattningar snarare än exakta siffror.

[...]

Mot denna bakgrund har Brå istället helt förlitat sig på åklagarnas bedömning när de blivit uppringda.