Ökänd sexbrottsling häktad för människohandel i Kristianstad

Kristianstads tingsrätt dömde den 15 februari 2022 en man till 17 års fängelse för grov våldtäkt, våldtäkt, människohandel och grov kvinnofridskränkning. Även hovrätten dömer mannen enligt samtliga åtalspunkter men sänker straffet till fängelse i 11 år.

Hovrätten bedömer målsäganden som alltigenom trovärdig och lägger liksom tingsrätten hennes berättelse till grund för sin bedömning. Hovrätten dömer därför mannen till ansvar för brott enligt samtliga åtalspunkter. I förhållande till tingsrättens domslut har dock vissa gärningar rubricerats som lindrigare brott. Enligt hovrätten har mannen gjort sig skyldig till sju fall av grov våldtäkt, sju fall av våldtäkt, sexuellt övergrepp, grovt koppleri, människohandel och grov kvinnofridskränkning.

Mannen har under mer än ett års tid återkommande och systematiskt utsatt målsäganden för brott. Målsäganden har befunnit sig i en mycket utsatt och närmast tvångsliknande situation där hon utnyttjats sexuellt och ekonomiskt. Brottsligheten har lett till att målsäganden fått svåra psykiska skador.

Straffvärdet för den samlade brottsligheten bedöms motsvara fängelse i 11 år.

– Hovrätten ser allvarligt på de brott som mannen döms för men straffvärdet är lägre än vad tingsrätten kommit fram till. Som jämförelse kan nämnas att Högsta domstolen dömde ut tolv års fängelse i ett mål som bland annat avsåg omkring 100 fall av grov våldtäkt mot barn begångna under nästan fem års tid, säger hovrättsrådet Katarina Persson.

När mannen började göra sig skyldig till brott mot målsäganden hade han varit på fri fot i mer än fem år efter villkorlig frigivning från ett tidigare fängelsestraff. Den tidigare brottsligheten ligger därför så långt tillbaka i tiden att den enligt vägledande praxis inte ska beaktas i skärpande riktning vid bestämmandet av fängelsestraffets längd.

Mannen ska betala skadestånd till målsäganden med 575 000 kr. Han ska vara häktad tills fängelsestraffet får verkställas.

Riksåklagaren vill att en man ska dömas till fängelse i 18 år för allvarliga vålds- och sexualbrott riktade mot en närstående kvinna. Hovrättens dom där mannen dömdes till fängelse i 11 år överklagas därför.

En man har dömts för människohandel, grovt koppleri, grova våldtäkter, våldtäkter och grov kvinnofridskränkning mot en närstående kvinna. Brottsligheten har begåtts både i Sverige och i Tyskland under mer än ett års tid. Kvinnan har under en stor del av brottstiden varit avskuren från sin familj i Sverige (bl.a. sina minderåriga barn) och varit försatt i en tvångs- och utpressningsliknande situation med tortyrliknande inslag när hon utsatts för allvarliga vålds- och sexualbrott av den närstående mannen och av ett mycket stort antal okända män som mannen sålt henne till. Kvinnan har också tvingats att medverka i pornografiska filmer som mannen lagt upp till försäljning på internet. Kvinnan har till följd av de brott hon utsatts för skadats allvarligt såväl fysiskt som psykiskt. Skadorna kommer med all sannolikhet att vara bestående.

Tingsrätten bestämde påföljden till fängelse i 17 år. Tingsrätten beaktade vid sin påföljdsbestämning att mannen även tidigare dömts till fängelse i 14 år för likartad och synnerligen allvarlig brottslighet som i det fallet riktat sig mot två närstående kvinnor.

Hovrätten ändrade påföljden till fängelse i 11 år. Hovrätten ansåg att vissa av de gärningar mannen dömts för skulle bedömas mildare än vad tingsrätten kommit fram till. Enligt hovrätten kunde heller inte den tidigare brottsligheten beaktas som återfall, eftersom mannen började begå de nya brotten först fem år efter att han frigetts från det tidigare fängelsestraffet.

Riksåklagaren vill nu att Högsta domstolen ska döma mannen till fängelse i 18 år. Enligt riksåklagaren är det sammantagna straffvärdet av gärningar som mannen ska dömas för betydligt högre än vad hovrätten kommit fram till, nämligen fängelse i 14 år. Riksåklagaren anser också att det faktum att mannen återfallit i likartad och synnerligen allvarlig brottslighet måste få ett påtagligt genomslag vid straffmätningen. När det är fråga om så allvarlig brottslighet som i detta fall saknar det enligt riksåklagaren betydelse att återfallet skett fem år eller mer efter villkorlig frigivning från det tidigare fängelsestraffet.

Riksåklagaren menar att den tolkning hovrätten gjort av bestämmelsen om återfallsskärpning (29 kap. 4 § BrB) inte har stöd i vare sig lagtext, förarbeten eller praxis.

Enligt riksåklagaren är det därför av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen uttalar sig i frågan om återfallets betydelse för straffmätningen. Även hur det sammantagna straffvärdet av gärningarna ska bedömas är av sådan vikt.