2021-01-21, 15:59
  #1
Medlem
Föreslår att vi i denna tråd undersöker hemstädningsbranschen från ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv (m.a.o. inte kvalitén på tjänsterna). Mod får flytta tråden om den passar bättre någon annanstans.

Vi håller oss till de företag som marknadsför sig med en respektabel fasad, dvs. "schyssta villkor", anställd personal och att de tecknat kollektivavtal. Större aktörer (i Stockholmområdet) ser ut att vara (inom parentes senast redovisade omsättning avseende Sverige som helhet och avrundad): Hemfrid (700 MSEK), Vardagsfrid (37 MSEK), Freska (12 MSEK), Hemmiljö (34 MSEK), Maries (23 MSEK), Städenergi (18 MSEK), Strykfritt (30 MSEK). Finns det fler? Hur ser det ut i andra delar av landet? Årsredovisningar finns gratis på hitta.se.

Kollektivavtal bör vara Kollektivavtal mellan Almega Tjänsteförbunden och Kommunal avseende hemserviceföretag anslutna till Almega Tjänsteförbunden 2017-2020. En kopia på det äldre avtalet 2016-2017 finns här (bör inte vara några större skillnader men om någon har det nyare är det förstås det som gäller): https://docplayer.se/50065538-Kollektivavtal-hemserviceforetag.html

Förslag på diskussionsfrågor:
- Betalar något företag mer än minimilön (f.n. 127,07 kr) till sina städare?
- Vilken anställningsgrad har städarna? Hur mycket mertid/övertid arbetar städarna i förhållande till arbetstiden enligt anställningsavtalet?
- Hur förflyttar sig städarna (egen bil, företagsbil eller kollektivtrafik) och vem betalar?
- Betalar företaget förflyttningstiden mellan uppdragen?
- Ersätts resorna till första och från sista uppdraget? Ingår de i arbetstiden?
- Hur hanteras schemaläggning och schemaändringar? Hur är framförhållningen? Vem står risken för avbokningar?
- Får de anställda feedback, utvecklingssamtal, kompetensutveckling? Fördelas någon lönepott?
- Är de anställda med i facket eller inte?
- Har efterfrågan på tjänsterna gått upp eller ner under Coronakrisen?

Och slutligen, går det runt? En egenföretagare som får ut 450 kr/h med RUT (pris till kund 225 kr/h inkl moms) bör gå runt (även efter avdrag för skatter, försäkring, städmaterial, resor till/från uppdragen osv.). Men en egenföretagare måste förmodligen lägga sig lägre i pris för att konkurrera. Hur ser det ut för ett större företag? Från samma ersättning, 450 kr/h inkl RUT, kan ett företag som mest (om det endast betalar lön för ren städtid) få ut 193 kr (före overheadkostnader och skatt): 450 kr * 0,8 ersättning exkl moms - (minimilön 127,07 kr + arbetsgivaravgift 127,07 kr * 0,3142) = ca 193 kr.
Citera
2021-01-21, 16:46
  #2
Moderator
Gromguttens avatar
Fskvaller skvallras om specifika føretag.

Ambitiøs trådstart men vill du prata om førutsättningarna før hemstädning är nog Føretagande bättre, skickar dit.

Føretagsskvaller -> Føretagande och Føretagsekonomi

/Mod
Citera
2021-01-29, 21:06
  #3
Medlem
För ambitiös för Flashbackare? Låt oss då anta att verkligheten ser ut så här:

- Ingen löneutveckling efter flera års arbete (bara justering av minimilönen när kollektivavtalet uppdateras)
- Inga utvecklingssamtal, lönesamtal, kompetensutveckling o dyl
- Städarna ska vara tillgängliga gratis för att kunna ta jobb fler timmar än vad de jobbar och får betalt för (t.ex. anställda på 15-20 % men jobbar i praktiken 40 % eller mer)
- Schemat läggs och ändras med kort varsel (fastän det enligt kollektivavtalet ska spikas 7 dagar i förväg), på så sätt drabbar avbokningar och ändringar alltid städaren (inte kunden eller företaget)
- 99-100 % utrikesfödd personal, förmodligen få som är med i facket och betalar medlemsavgift till Kommunal
- Om städarna förflyttar sig med kollektivtrafik betalas inte periodkort, restiden till första och från sista uppdraget betalas inte. Arbetsdomstolen har i en dom gällande målare iofs sig ansett att såna resor sker utanför arbetstid (om AG och AT har ett gemensamt intresse av att AT åker direkt till och från uppdragen) men städarna måste i det här exemplet t.ex. åka till/från kontoret utanför arbetstid och utan betalning för att hämta material, nycklar etc.
- Efterfrågan har inte gått ner markant under corona (men kan finnas ett och annat företag som ändå låtit staten betala permitterad kontorspersonal som jobbar hemifrån).

Rätt/fel, bra/dåligt?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in