"Gaskamrarnas" kapacitet i Auschwitz

Grundläggande mellanstadiematematik har alltid varit den största käppen i förintelseortodoxins hjul. Allt från dödstalen till koksförbrukningen, till kremeringstiden och ventilationskapaciteten, har varit stora problem som förintelseforskare länge tampats med att förklara på ett trovärdigt vis.

Men något slog mig när jag läste Thomas Daltons senaste bok om den stora förintelsedebatten; något som sällan diskuteras men inte desto mindre är ett skriande hål i det traditionella narrativet: "gaskamrarnas" kapacitet. Låt mig sammanfatta den officiella historieskrivningen. Under Auschwitzs existens så påstås följande "gaskammare" ha existerat, med respektive gasningskapacitet i parentes:

• Bårhuset till Krema I i Auschwitz-Stammlager (780 personer)
• "Bunker" 1 i Auschwitz-Birkenau (600 personer)
• "Bunker" 2 i Auschwitz-Birkenau (900 personer)
• Bårhuset till Krema II i Auschwitz-Birkenau (2100 personer)
• Bårhuset till Krema III i Auschwitz-Birkenau (2100 personer)
• Sidorummen till Krema IV i Auschwitz-Birkenau (2360 personer)
• Sidorummen till Krema V i Auschwitz-Birkenau (2360 personer)

Det bör påpekas att ovanstående kapacitet är en kompromiss, då vittnesuppgifterna kraftigt går isär vad gäller hur många judar som faktiskt gasades per lokal, men under premissen att man teoretiskt sett kunde stuva in 10 personer per kvadratmeter så är ovanstående siffror "korrekta".

Idag påstås att ca. 900 000 judar gasades under 34 månader i Auschwitz, från februari 1942 till november 1944. Anmärkningsvärt nog så påstås nästan hälften av dessa 900 000 judegasningar ha ägt rum under bara 8 veckor, under våren och sommaren 1944, när de ungerska judarna deporterades till Auschwitz. Bortsett från denna korta period så översteg aldrig antalet gasningar 25 000 per månad, eller ca. 830 per dag (vanligtvis betydligt lägre). Under 30 av 34 månader så var de genomsnittliga gasningarna per månad "bara" ca. 14 300, eller ca. 475 per dag – siffror som fullständigt bleknar i sken av ovanstående kapacitet.

Enligt förintelseforskaren Franciszek Piper, som varit föreståndare för Auschwitz-muséet i Polen, så kunde ca. 5-6 gasningscykler genomföras per dag och "gaskammare", med en total daglig gasningskapacitet på över 65 000 människor. Men denna kapacitet var fullständigt irrelevant i sken av den barockt låga gasningssiffra som faktiskt påstås ha varit aktuell: 475-830 per dag, bara 0,8% av den "verkliga" kapaciteten.

Enligt den officiella versionen så "gasades" ca. 5000 människor per månad i Krema II, respektive Krema III, men detta hade enkelt kunnat uppnås på bara en enda dag. Majoriteten av tiden stod "gaskamrarna" helt enkelt och samlade damm. Krema IV och V användes ännu mindre, inte ens en gasning per månad hade behövts. "Bunker" 2 hade varit den mest använda "gaskammaren", men till och med denna lokal hade kunnat göra jobbet på bara 3 dagar.

Nazisterna påstås därmed ha byggt en närmast komisk överkapacitet för "gaskamrarna", vilket går stick i stäv med vittnesuppgifter om "gaskammare" som gick varma med snabba och frekventa gasningar på 2000-3000 personer. Detta hade bara kunnat vara fallet under höjden av de "ungerska gasningarna", i mitten på 1944. Låt oss titta närmare på denna avgörande tidsperiod.

Från mitten på maj till mitten på juli 1944 så måste Krema II och III ha nått sin absoluta topp, och gasat ca. 100 000 judar per månad, eller ca. 3300 per dag. Här påstås man ha "återaktiverat" den nedlagda "Bunker" 2 för att kunna hantera massinflödet av gasningsjudar, men till och med denna gigantiska mängd människor hade enkelt kunnat kremeras på mindre än 50 gasningscykler per månad, ungefär 10 dagars arbete, och i fallet med "Bunker" 2 bara 4 dagar.

Påfrestelsen på "gaskamrarna" var därmed extremt låg. Till och med under den mest kaotiska månaden, juni 1944, när 206 000 judar påstås ha gasats, så hade hela operationen kunnat genomföras enbart i Krema V! Ha i åtanke den absolut minsta "gaskammaren", "Bunker" 1, med en yta på bara 60 kvadratmeter. Denna minimala "gaskammare" hade teoretiskt sett kunnat hantera alla gasningar i hela Auschwitz, inklusive de ungerska judarna. Det hade därmed inte behövts några extra "gaskammare" överhuvudtaget efter att "Bunker" 1 konstruerats. Ändå valde man att bygga minst 7 till.

Jag vet vad ni tänker: man behövde krematorierna, inte "gaskamrarna", men den naturliga följdfrågan blir i sådana fall varför man överhuvudtaget byggde in "gaskammare" i krematorierna. Den klassiska bortförklaringen har alltid varit att man ville "industrialisera" mördandet genom att lägga "gaskamrarna" i anslutning till krematoriet, men då hade en enda gaskammare vid ett enda krematorium varit mer än tillräckligt. Jag antar att en rationell invändning är att en enskild gaskammare hade kapaciteten att gasa det nödvändiga antalet judar, men det var emellertid omöjligt att kremera så många kroppar i ett enda krematorium, och kapaciteten behövde "spridas ut" mellan flera anläggningar. Flaskhalsen var därmed kremeringsugnarna, inte gaskamrarna. Men även denna teori tänjer på trovärdighetens gränser. Nazisterna påstås alltså ha byggt extremt oproportionerliga anläggningar för sitt massmord. Istället för små gaskammare och hög kremeringskapacitet så byggde man alldeles för stora gaskammare och alldeles för få krematorier.

Men problemen med kremeringskapaciteten som flaskhals slutar inte där. För redan vid årsskiftet 1942/1943, innan Birkenaus kremeringsanläggningar var färdigbyggda, så påstås man ha kremerat astronomiska mängder kroppar i primitiva bränngropar utomhus, detta trots den orimligt höga grundvattennivån i Auschwitz-Birkenau. Mellan 21:a september och 3:e december 1942 så påstås över 100 000 kroppar ha kremerats på detta vis, över 1400 per dag. I januari 1943 påstås dödssiffran ha stigit till hela 45 700 – även dessa påstås ha kremerats i bränngropar utan minsta bekymmer.

Med andra ord är föreställningen om kremeringskapaciteten som "flaskhals" bara en chimär för den fullständigt orealistiska och raktigenom absurda historieskrivningen kring nazisternas påhittade "utrotning" av judarna.

Skribenter uppmanas att hålla sig till trådämnet.

Om du bygger allt på


men under premissen att man teoretiskt sett kunde stuva in 10 personer per kvadratmeter så är ovanstående siffror "korrekta".

Så har du gjort en väldigt grov skattning och verkligen inte en pessimistisk sådan. Ska du ha några belägg så måste du börja med att utgå från ett minsta möjliga genomsnitt per omgång. 10 är inte realistiskt.

Låter det mycket? 10 per kvadratmeter är i underkant för vad vittnena påstår. I Aktion Reinhardt-lägren påstås siffran vara ca. 25 per kvadratmeter!

Fast det man får tänka på är att du söker ett genomsnitt, inte maxvärdet. Att det har förekommit gasningar där dom var packade som sillar behöver inte betyda att det var packat vid varje gasning.

En annan sak är att det i vanlig ordning väller fram allehanda påståenden från denna och andra förnekare, men verkar helvetes svårt att ge ordentliga citat samt länkar till källor....

Sen kan man ju fundera på hur sannolikt det skulle vara att anonyma pellejönsar (typ faktaresistenta förnekare) på ett forum har mer koll på dessa sakfrågor, och bevis, än den samlade etablerade historieforskningen som nagelfarit förintelsen och letat info fakta bevis i 70 år.

Gaskamrarna packades inte smockfulla jämt. Deportationerna kom i stora vågor under olika tidsperioder. Faktum var att nazisterna initialt inte ens hade en klar plan för Auschwitz, utan saker och ting fick tas i språnget beroende på hur situationen utvecklade sig.

T ex så ser vi detta i hur krema 2 och 3 är designade, i 1,5 plan vilket krånglade till logistiken. Alltså var dessa byggnader inte tänkta som krematorier med gaskammare för massmord från första pennstreck, utan just så som det står på ritningarna, likkällare. Men då sen situationen ändrade sig när ritningarna var klara och bygget kanske t o m var igång, så ändrades designen på ett flertal punkter vilket kan ses på de olika bevarade revisionerna av ritningarna. Så man tog bort en inåtgående dubbeldörr till den planerade likkällare, ersatt med en enkel utåtgående förstärkt tätat dörr med tittöga. Samt avlägsnande av den ”rutchkana” från markplan ner till källarplan för att kasa ner lik på, och satte in en bred trapp istället.

Att det sen blev som det blev och man kanske ändå aldrig kom att utnyttja alla gaskammare och krematoriers fulla kapacitet konstant är en annan sak, och kan igen bero på hur situationen utvecklade sig under tiden.

Nu tycker jag vi håller oss till sanningen, lilla gubben.


De faktapåståenden som görs i trådstarten kommer i princip uteslutande från ortodoxa förintelsekällor och är tillika konventionell förintelsekunskap. Om du bestrider några av siffrorna i trådstarten får du gärna påtala vilka så att jag kan källbelägga dem och därmed be dig rikta din kritik annorstädes.


Att denna kritik skulle komma från "anonyma pellejönsar" är bara en halmgubbe. Denna kritik har bollats mellan kända revisionister och anti-revisionister i årtionden. Problemet med "gaskamrarnas" kapacitet i Auschwitz är bara ett av många välkända problem med den officiella historeskrivningen, som revisionister alltjämt exponerat och som traditionalister försökt hitta trovärdiga förklaringar till.

Att den etablerade historieforskningen skulle ha "nagelfarit förintelsen" är en sanning med modifikation. Regelrätt historiografisk primärforskning har framförallt genomförts av revisionister de senaste 20-30 åren.


Detta är helt enkelt felaktigt och går dessutom stick i stäv med officiell historieskrivning. Om genomsnittsgasningarna bara var så små som ca. 475 judar så har man för det första effektivt underminerat vittnesuppgifterna om stora och frekventa gasningar närmast dagligen, med 2000 människor i "gaskamrarna". Jag känner inte till några vittnesmål som pratar om att de flesta "gasningarna" skedde med så få som bara några hundra judar. För det andra: enligt den officiella berättelsen så selekterades judar på "rampen" direkt vid ankomsten till Birkenau. Eftersom nästan alla judar som ankom till Birkenau påstås ha "gasats" omgående så kan det omöjligen stämma att genomsnittsgasningarna var så små som 475 judar, och om deportationerna "kom i stora vågor" så måste de judar som inte omedelbart gasades istället ha registrerats och huserats i lägret, vilket strider mot era påståenden om direktgasningar av oregistrerade judar. Dessa transporter var gigantiska. Enligt Danuta Czechs Kalendarium så bestod t.ex. transporterna från Polen mellan maj och september 1942 av i genomsnitt över 2400 judar, som enligt Czech och Piper gasades i sin helhet. Så varför den massiva överkapaciteten? Som redan omnämnts var genomsnittsgasningarna extremt små; varför ständigt expandera den påstådda gasningskapaciteten trots att blott 0,8% användes i genomsnitt och en enda "gaskammare" hade kunnat hantera alla inkommande transporter, nästan oavsett hur stora eller små? Antingen så stod gaskamrarna och samlade damm under den överväldigande majoriteten av sin existens, eller så var gasningarna extremt småskaliga – men trots detta så byggde man ut kapaciteten gång efter annan. Båda dessa scenarier står i strid med den officiella berättelsen. Det finns helt enkelt ingen rim och reson någonstans i det påstådda förfarandet. Att helt enkelt vifta bort fullständigt bakvända absurditeter med att man "inte hade en klar plan" är bara en långsökt bortförklaring i sken av att detta åtagande påstås ha varit det största och viktigaste som Tyskland gjorde under kriget, så till den milda grad att krigsinsatsen fick nedprioriteras. Hela berättelsen reducerar Tyskland och SS till clownartade imbeciller. Men om så faktiskt var fallet så hade man naturligtvis förlorat kriget dag 1.


Pressacs gamla spekulationer och "ledtrådar", som sedermera approprierades av van Pelt... Det finns ingenting med dessa byggnader som var "misstänksamt". Det är ingenting annat än komiskt långdragna spekulationer att konfigurationer och ändringar av bårhusen och krematorierna skulle "indikera" andra syften, trots att ritningarna och byggnaderna i verkligheten är fullständigt banala och saknar minsta tillstymmelse till spår av massmord. Det faktum att du öppet erkänner att byggnaderna inte var designade som "gaskammare" är lustigt, för om man faktiskt hade för avsikt att vid ett senare tillfälle utnyttja någon av de existerande byggnaderna för "gasningar", så hade man använt de extremt effektiva Zyklon B-avlusningskamrarna, inte bårhusen till krematorierna. Den "rutschkana" för lik som du påstår byttes ut på ett misstänksamt sätt, blev aldrig någonsin utbytt. Det enda du kan uppbåda för denna extremt långsökta "ledtråd" är att en uppdaterad planritning för Krema II visar en ombyggnation jämfört med den ursprungliga planritningen, där rutschkanan för lik inte längre finns med, men vad som också syns är t.ex. att den plats där du påstår att man istället skulle bygga en expanderad trapp istället leder in till ett nytt rum ("Abstellraum"), som i sin tur länkar samman med ett annat rum ("Washraum"). Ingen av dessa rum byggdes, och rutschkanan försvann inte. Ännu mer graverande är att rutschkanan även kvarblev i Krema III, som byggdes senare. I en senare planritning, från februari 1943, över två månader efter den "misstänksamma" ritning som du åberopat, så finns rutschkanan fortfarande med, och kom dessutom med i den slutgiltiga byggnaden! Ett annat problem är att i en av de tidigaste ritningarna av Krema II, från 24:e oktober 1941, långt innan de ens kom att övervägas som "gaskammare", så finns inte heller denna "rutschkana för lik" med. Dina fantasier om den "misstänksamma rutschkanan" är alltså ingenting annat än helt fruktlösa gissningar.


Utvecklades hur då? I sken av att man rimligen visste exakt hur gigantisk kapaciteten var under 1942, varför den fortsatta och konstanta expansionen till fullständigt absurda nivåer, när 99% av utrymmet ändå aldrig användes? Den självklara förklaringen finns rakt framför näsan på dig: dessa lokaler utnyttjades aldrig som några "gaskammare" för utrotning av judar, de kan aldrig ha utnyttjats för det syftet på något rationellt vis, och det finns inga bevis för att de faktiskt gjorde det. Men är man religiöst övertygad om "förintelsens" vara så kan jag förstå att man hellre blundar för alla de barocka felaktigheter och absurditeter som kännetecknar nästan varje aspekt av den officiella berättelsen, och istället bara förlitar sig på sin egna tro och övertygelse.

Om nu kapaciteten var omöjligt stor som TS indikerar så kan man undra om den inte också skulle vara för stor för att gasa löss.

/VV

Men varför byggde man KREM II o III där man byggde dem, om det är för sjukdomar härjade som det gjorde då?! Så är det inte logiskt placera dem där. Eftersom man hade inte öppningarna ut emot barack områdena. istället hade man öppningarna ut emot ett järnvägsspår!!! ???
https://www.thinglink.com/scene/616595400735850499

Problem 2 : Enligt dokument så var kremering möjligheterna ca 4700 lik/ dygn på 52 ugnar.
I Dachau ett likvärdig läger med samma stora problem med sjukdomar som tyfus, hade bara 5 ugnar totalt. Kallas det inte för överkapacitet? Borde inte Dachau har ungefär lika många om de byggdes för sjukdomar?

Problem 3 Den 7 okt 1944 sprängde ett gäng judar KREM IV i luften!! Varför då, varför spränga något som gör nytta? Om inte var för stoppa dödandet!? de blide revolt över alla krematorium II - V, men bara IV blide så kraftigt skadad så det kunde inte fortsätta. Konstigt eller hur? https://www.ushmm.org/learn/timeline...schwitz-revolt

Frågan varför gjorde de revolt, om de hade det bra i lägret!!

Du kanske kan börja med att bemöta trådstarten istället för att diskutera irrelevanta bisaker?

Krema II och III byggdes för att förstärka den förhållandevis låga kremeringskapaciteten i lägret, speciellt under de tyfusepidemier som härjade i lägret under mitten och slutet på 1942. Det fanns till och med planer på att utöka kremeringskapaciteten ytterligare, planer som dock lades på is eftersom dödstalen stadigt sjönk under början på 1943. Auschwitz hade en lägre kremeringskapacitet per capita än andra läger såsom Buchenwald och Dachau. Att kremeringskapaciteten skulle ha varit 4700 per dygn är en barock och tekniskt omöjlig överdrift. Vi vet t.ex. på basis av Bischoffs brev till koncentrationslägret Stutthof att ugnarna i Birkenau var planerade för 30 000 man och att man därmed inte hade någon "överkapacitet", utan snarare en underkapacitet.

Järnvägsrälsen mellan Krema II och III löpte parallellt med en av lägrets huvudvägar, där lastbilar och vagnar med jämna mellanrum levererade gods, samt även kroppar från de som avlidit i lägret (se t.ex. korrespondens mellan Wirths och Höss, m.fl.).

Alla krematorier "sprängdes i luften" för att inte lämna dem i händerna på de inkommande sovjeterna. Att Krema IV "sprängdes i luften" under en fångrevolt har ingen bäring på sakfrågan.

Hur vet du det?

/VV

På basis av horderna av dokument från ZBL samt korrespondensen med Topf gällande behovet av ett nytt krematorium i Auschwitz, i enlighet med den planerade expansionen av lägret. Men jag förstår att man som förintelseivrande lögnhals hellre helt blundar för denna dokumenterade verklighet och istället låtsas att krematorierna var till för ett superduperhemligt projekt att massutrota judar i "gasugnar". För övrigt så är ju den ortodoxa förklaringen fortfarande att Krema II och III inte planerades med utrotningssyften i åtanke utan "konverterades" vid ett senare tillfälle.