Ungerska är ett turkiskt språk

Vet inte om jag håller med riktigt. Jag har kontakt med båda språken, men kan tyvärr inte tala något av dem flytande. Kan väldigt enkla fraser och klarar att beställa en öl (viktigt att kunna )
Finska är vassare, eller hårdare i uttalet medan ungerska är mer "melodiskt" på något sätt.

Jag har hört inspelningar på gammel-ungerska eller föregångaren till den ungerskan som talas idag.
Det var någon språkforskare på slutet på 1800-talet som lyckades spela in några äldre människor ute på landsbygden någonstans. Kan eventuellt ha varit i Rumänien. Numera är det språket eller dialekten utdöd.
Det lät iaf nästan som att de sjöng, på något konstigt sätt.

Men både finsk och ungersk brytning är lätt att känna igen när de talar ett annat språk än deras eget.
Jag hör direkt om en person kommer från Ungern eller från Finland på brytningen.

Det nutida turkiska skriftspråket infördes 1928. Före det skrevs turkiska med arabiska bokstäver. Betyder det att ungerska och turkiska var mindre besläktade före 1928?

Besläktade språk har ofta liknande ord för gamla och grundläggande begrepp, eftersom sådana ord sällan byts ut med tiden (s.k. arvord). Man kan sätta ihop hela meningar med arvord, t.ex.

Ung. Jég alatt télen eleven halak uszkálnak.
Fin. Jään alla talvella elävät kalat uiskentelevat.
Sv. På vintern simmar levande fiskar under isen.
(Ordagrant "is under på-vintern levande fiskar simmar")

Ung. Kövektől véres volt veje keze.
Fin. Kivistä verinen oli vävyn käsi.
Sv. Stenar gjorde svärsonens hand blodig.
(Ordagrant "av-stenar blodig var svärsonens hand")

Sedan finns det mängder med arvord som vid en första anblick inte ser jättelika ut, men det finns regelbundna mönster i hur de skiljer sig åt. (Att hitta sådana ljudmönster är en del av språkvetenskapens "jämförande metod".) Att de skiljer sig åt beror på hyfsat regelbundna ljudförändringar över lång tid. T.ex. motsvaras ett ungerskt /f/ ofta av ett finskt /p/.

Några arvord på ungerska och finska:
fej = pää = huvud
fészek = pesä = (fågel)bo
fél = pelätä = vara rädd
fakad = pakahtua = (ut)brista

Språkforskare har sammanställt sådana ordlistor i årtionden, och det har inte framkommit några tecken på att finska och ungerska inte är avlägset besläktade.

Visst är meningarna ovan konstruerade för att bli så lika som möjligt, men du kan inte kan skapa en sådan mening på turkiska som skulle likna den ungerska översättningen.

Ungerskan tillhör liksom finskan den uraliska språkfamiljen.

Turkiskan är liksom ett flertal språk som talas i mellersta Asien ett turkspråk.

Jag kan ungerska och vill bestämt hävda att detta faktum har hjälpt mig att lära mig både grundläggande turkiska och finska, men mer än så är det inte.

Det här tramset om att ungerskan skulle stå turkiskan närmare är bara dumheter. Frågan har varit uppe på bordet flera gånger, ofta ditplacerad av ungrarna själva, som ser fler kulturella likheter med turkarna än finnarna. Det har alltid slutat på samma sätt: teorin har avskrivits eftersom den är dåligt underbyggd. Den kan inte vara annat, eftersom språken inte alls är släkt.

Däremot är det alldeles sant att det finns många likheter. Ungerskan innehåller många turkiska lånord, dels på grund av att ungrarna och turkarna har förfäder som har levde tillsammans i Sibirien för evigheter sedan och dels på grund av att ungrarna invaderades av turkar i Osmanska riket och levde under deras kontroll fram till sent 1600-tal, då de till sist kastades ut.

Sant är också att det finns många likheter i grammatik. Detta beror också på de sibiriska förfäderna. Språken är lika. Därom råder intet tvivel. Att däremot gå därifrån till att utgå ifrån att ungerskan är släkt med turkiskan, trots att man helt saknar grund för ett sådant påstående, är rent snömos. Kompetenta lingvister skall syssla med dessa frågor. Inte okunniga lekmän.

I all välmening: det kan man faktiskt.

Låt oss ta exemplet i min ficka finns det många små äpplen:

Ungerska: Zsebemben sok kicsi alma van.

Turkiska: Cebimde çok küçük elma var.

Som du själv är inne på är detta inte något bevis på något släktskap, men det tål ändå att understrykas. Zseb, sok och alma är turkiska lån. Det förstnämnda kommer emellertid ursprungligen från arabiskan och har inte hängt med i turkiskan så länge. Det turkiska var är inte något verb, vilket ungerskans van är.

Kicsi har mera avlägsna kopplingar till küçük, men även det ordet har turkiska rötter.

Intressant, detta.

Hur ligger turkiskt uttal nära ungerskt?

Betoningsmönstren är åtminstone definitivt inte lika. Turkarna betonar helst den sista stavelsen, medan vi ungersktalande konsekvent betonar den första, vilket gör att ungerskan får en rytm som faktiskt är identisk med finskans. Jag har aldrig förstått dessa turkofiler som till varje pris vill få det till att ungerskan låter mer som turkiskan. Jag skulle kunna höra skillnaden en mil bort. Däremot är det definitivt så att ungerskan och finskan låter påfallande lika i fråga om rytm.

Tack för exemplet! Som du skriver beror likheten på nyare lånord, och man skulle nog kunna konstruera två hyfsat lika meningar på svenska och finska om man fyller den med finska lånord från svenska. (Problemet brukar vara att folk ger inlånade kulturord som "ficka" och "äpple" samma historiska vikt som typiska arvord, t.ex. kroppsdelar, släktförhållanden och räkneord.)

Den tidigare teorin om Ural-Altaiska språk övergavs på 1960-talet. De små likheter som finns antas bero på slumpen och det faktum att de under långa tider gränsat mot varandra.

De Uraliska språken har undergrupperna Finsk-Ugriska språk (där bla finska, ungerska, samiska och estniska ingår); samt Samojediska språk (4 olika språk som talas av totalt ca 50000 människor norr och öster om Uralbergen). Vissa forskare vill också placera Jukagiriska språk (talas av ca 600 människor i östra Sibirien) bland de Uraliska språken, men det är oklart. Ungerska och Finska har en gemensam "ur-uppbyggnad" på samma sätt som Svenska och Ryska, men är i övrigt inte speciellt lika.

De Altaiska språken är fortfarande en omstridd indelning men innefattar undergrupperna Turkspråk (bla turkiska, azerbajdzjanska, tatariska och kirgiziska), Mongolspråk (bla mongoliska och kalmuckiska) och Tungusiska eller Manchu-Tungusiska språk (ett antal små språk i östra Sibirien som talas av ca 75000 personer totalt). Vissa forskare lägger Koreanska språk i denna grupp och ett fåtal forskare lägger också Japanska språk i denna grupp. Striden runt de Altaiska språken är mycket politiskt och nationalistiskt laddat, så vi får se var det tar vägen i framtiden.

elmalar*

Nej.

Det heter elma.

Som jag förstått är väl finska, ungerska, turkiska och japanska agglutinativa språk, dvs man bakar in prepositioner i ordet så orden ofta blir väldigt långa. Kanske inte har att göra med släktskap men intressant tycker jag.

Det stämmer. Bara finska och ungerska är släkt. Sedan innehåller ungerskan massor av turkiska lånord delvis på grund av att man en gång i tiden levde tillsammans i Sibirien och delvis på grund av att turkarna invaderade Ungern en gång i tiden.

”De mest kända finsk-ugriska språken är ungerskan, finskan och estniskan. Dessa tre är de enda finsk-ugriska språken som har ställning som nationalspråk.”

Case closed.