Tornet på Kännsö, Gbg skärgård

Känsö ligger i Göteborgs södra skärgård och hela ön är stirkt militärt skyddsområde. Jag har aldrig varit iland på Känsö trots att jag växt upp med sommarhus på grannön Styrsö. På toppen av Känsö finns ett runt torn som ser på pricken ut som en klassisk schack-pjäs. Har alltid undrat vad som funnits inne i detta torn. Förra sommaren fick jag veta

Var nämligen ute och åkte i vår lilla plasteka tillsammans med min son (3år). Vi åkte till förläggningen på Känsö för att titta på sjö-scouternas segeltävling. När vi kom dit beslutade jag mig för att ta en changsning och gå iland för att spana in de gamla kasernerna. Tänkte jag kunde blanda mig in bland sjöscoutsfolket

Kasernerna är ganska speciella och har kulvertar under sig så att man kan ta sig in med en mindre båt och upp genom luckor in i husen. (dock inte denna dag).

När jag upptäckt tillräckligt gick vi tillbaka till båten och där står en grönklädd herre och undrar vad vi sysslar med på militärt område. Jag sa som det var och han bara förklarade att "normalt" ser de väldigt strängt på intrång. Jag anade en öppning och frågade om det gick bra att titta lite mer på ön: han sa: "okej, men denna chansen lär du aldrig få en gång till - ta stigen där borta så kommer du till toppen om du vill"

Jag satte genast nosen mot toppen och Tornet. Känsö är en ganska stor ö och vad det verkar helt genomkorsad med tunnlar, skyttevärn, antenner och annat lull-lull. Tror det är/var observation/central för Göteborgs kustartelleri.

Väl uppe vid tornet upptäcker jag till min stora glädje att det bara hänger ett olåst hänglås på dörren Går givetvis in men min son börjar bli lite orolig - han har nog kännt av att pappa blivit lite konstig - har ju gått in i UE:r mode... Tornet är så gott som tomt. Ihåligt skal med en rostig spiraltrappa i gjutjärn som går upp till taket. Mitt i tornet finns en rörlig järnstång som går upp igenom taket (ca6-8m). Kanske någon slags signalstång? I övrigt tomt och ospännande. Tar mig tyvärr inte upp på taket eftersom min son inte ville fortsätta.

Tornet verkar vara byggt vid första världskriget eller så och är helt ur bruk. Inte mycket att upptäcka men nu vet jag i alla fall hur det ser ut invändigt

KÄNSÖ SOM KARANTÄNSANSTALT OCH KUSTARTILLERIETS FÖRLÄGGNING

Karantänssystemet

Krig, missväxt och farsoter har varit mänsklighetens följeslagare och gissel. På 1300-talet härjades Europa av "digerdöden". Sjukdomen kom sjövägen över Medelhavet. Erfarenheterna från denna pestepidemi jämte det ständigt överhängande hotet om farsoter utvecklade i södra Europas hamnstäder åtgärder mot sjukdomar. Sjöfarande och resande till lands, från pestsmittad eller misstänkt ort tvingades av städerna.-" myndigheter att stanna viss tid utanför hamn eller stadsport med sina varor. Inträffade inga sjukdomsfall under denna tid ansågs resenärerna och deras varor ofarliga. De fick då anlöpa hamn eller komma innanför stadsmurarna. Detta förfarande är grunden för karantänssystemet.

Venedig anlade i början av 1400-talet den första karantänsanstalten på öarna vid inloppet till staden. Stadens styrande utfärdade regler för karantän och epidemibekämpning. Stränga straff utdömdes vid överträdelser. Venedigs karantänsregler blev förebild för det övriga Europa.

Karantänstiden var till en början fyrtio dygn. "Karantän" kommer av italienskans "quaranta", som betyder fyrtio. Att man bestämde sig för denna tid lär ha sammanhängt med kyrkans bestämmelse, att det krävs fyrtio dygn för att renas,",, från synd. Karantänstiden har senare förkortats. "Karantän har dock bibehållits som begrepp för isoleringstid och övriga åtgärder för att hindra spridning av smitta.

Före vår egen upplysta tid hade man olika hypoteser eller läror rörande de epidemiska sjukdomarnas uppkomst och spridning. Man gjorde tidigt iakttagelsen att smittsjukdomar spreds från en person till en annan. Smittämnet syntes överföras genom direkt beröring av den sjuke, hans kläder eller sängutrustning. Det konstaterades emellertid också att folk blev sjuka utan att ha rört vid en sjuk. Smittan måste därför också finnas i luften. Härav följer att porösa varor t ex kläder, bomullbalar och pälsverk, även kan innehålla smittfarliga "dunster". Denna doktrin blev seglivad och kom i hög grad att påverka karantänsåtgärderna. Först omkring år 1900 blev det klart att kläder etc inte var smittförande genom "dunster" utan att loppor och löss i plaggen förde smitta vidare.

Iakttagelserna rörande smittsjukdomarnas spridning gav emellertid en grund för bekämpning av epidemier. Det framstod som nödvändigt dels att isolera den sjuke eller misstänkt smittade, dels att söka förstöra smittämnet och hindra det att sprida sig. Karantänsåtgärder krävdes för att nå dessa mål.

För att förstöra smittämnena i luften tillgreps rökning. Det är en gammal tanke att genom rökning rena den "fördärvade" luften. Man trodde att metoden också kunde användas för att rena smittförande porösa varor. Den infördes vid Känsö karantänanstalt och användes där flitigt bl a under koleraepidemin på 1830-talét. Rökning användes även långt senare. Metoden upphörde i detta sammanhang då det blev känt att kolera sprids genom vatten och inte genom luft.

Karantänväsendet i Sverige

De äldsta föreskrifterna om sjökarantän i vårt land tillkom under Johan III:s tid. I början av 1700-talet gjordes för kortare tider Käringön och Orust och sedan Kalvsund i Göteborgs norra skärgård till karantänsplatser.

Är 1770 förekom pest och andra smittsjukdomar i utländska hamnar, bl a i Polen. En karantänsförordning utfärdades. som föreskrev att karantänsplatser skulle upprättas. P& västkusten förlades en sådan till Känsö och kallades "Känsö sund och Vargö håla". Känsö uppfyllde kraven på karantänsplats. Ön låg nära inloppet till Göteborg, hade goda och skyddade ankarplatser och var obebodd.

Vissa anläggningar byggdes på Känsö, bl a bostad för karantänspersonalen, samt ett magasin för rökning av varor. Dessa byggnader finns inte längre kvar. Verksamheten synes ha varit av liten omfattning. Karantänen drogs in 1772. Anläggningarna såldes till privatperson och blev sillsalteri och trankokeri.

Känsö karantänanstalt inrättas

I början av 18 00-talet hade gula febern börjat härja i Sydeuropa. Man räknade med att farsoten skulle spridas norrut. Sverige bedrev en livlig handel med hamnarna l Medelhavet. Inför hotet frän gula febern beslöt Kungl Maj:t 1804 att anlägga en permanent karantänsanstalt på Känsö.

En karantänskomission tillsattes under ledning av landshövdingen i Göteborg, som tillika var karantänsbefälhavare på västkusten. I kommissionen ingick bland andra amiralitetsmedicus Pehr Dubb. Kommissionens uppdrag innefattade bl a att planera och anlägga en bestående karantänsanstalt på Känsö.

Pehr Dubb torde med sitt gedigna medicinska kunnande och energi ha varit kommissionens ledande personlighet. Genom hans framsynthet utformades de nya anläggningarna på Känsö enligt principer, som efter våra mått på epidemivärd. fortfarande är aktuella.

När kronan 1804 kom tillbaka till Känsö tillhörde de byggnader, bryggor m m, som fanns där, sillsalteriet. Anläggningarna övertogs och sådana förändringar gjordes omgående att ön kunde användas för karantän. Karantänspersonal anställdes.

Planering för nya permanenta karantänsbyggnader började samtidigt. Pehr Dubb var medicinskt sakkunnig. Anläggningen blev i färdigt skick unik. Någon direkt förebild torde inte kunna återfinnas. Det karaktäristiska är att husen byggdes på stenkar i vattnet - vart och ett på sin lilla konstgjorda ö. Härigenom nåddes god isolering. öarna förbands med vindbryggor. Det var Dubbs åsikter, som återspeglas i detta byggnadssätt samt i inredningen. Till det yttre kom byggnaderna på Känsö att uppföras i svensk herrgårdsstil och fick ett gediget och ståtligt utförande.

Det dröjde emellertid innan byggnationen kom igång. Sverige fick krig och dåliga finanser. Först 1816 började arbetena. Då anlände en arbetsstyrka på 120 man ur Bohusläns regemente. Även civila yrkesmän och arbetare samt kvinnor som hantlangare utnyttjades. 1818 arbetade vid anläggningen en styrka på 60-100 man ur Älvsborgs regemente. Arbetsledare var kapten (sedermera major) Jacob Forsell. Hösten 1818 rapporterade arbetsledaren att karantänsinrättningen var färdig. Kommissionen synade inrättningen och fann allt gott.

Major Forsell blev den förste karantänsbefälhavaren. Till sitt förfogande hade han en karantänsläkare, en karantänskirurg, tjänstemän, vaktmästare, en underofficer jämte karantänssoldater och matroser. Vid tider då farsoter härjade eller väntades utökades styrkan med bl a fartyg ur flottan för bevakning.

Karantänsväsendet sorterade under kommerskollegium. Det var ju smittans spridande via varor som man främst ville förhindra. 1884 började emellertid medicinalstyrelsen sin tillsyn över karantänsväsendet. 1885 upphörde karantänsbefälhavarinstitutionen på Känsö och anstalten fick en läkare som chef.

Anläggningarna på Känsö

De byggnader och anläggningar i övrigt. som färdigställdes 1816-18, finns idag i allt väsentligt bevarade.

Karantänsanstaltens centrala och viktiga del var de fyran, byggnaderna på sina konstgjorda öar. Två av husen - de största - var magasin avsedda för rökning eller vädring av varor. En skeppslast kunde renas i varje magasin.

Ett hus var pestlasarett. Dubb ville där inte ha stora salar. Sjukrummen fick rymma högst fyra sängar. De sjuka skulle kunna isoleras frän varandras För ventilationen sörjdes noga. Vid mottagning av en pestsjuk skulle följande åtgärder vidtas. Vindbryggorna skulle hissas upp och sjukhuset isoleras. Någon kaj fanns inte. I stället fanns under huset ett valv, dit den sjuke roddes. Liggande i sin koj hissades han upp genom en lucka i golvet. En pestsjuk fick ju inte beröras. I sin koj skulle han sänkas ner i ett badkar och därefter med hjälp av krokar och skärande instrument på långa skaft klädas av. Sjukvärdarna skyddades genom vaxdukskläder och genom att gnida den sjuke med ättika.

Några sjuka i pest eller gula febern kom dessbättre aldrig till Känsö. Ovanstående föreskrifter har inte behövt tillämpas. Enstaka fall av kolera och andra smittsjukdomar har däremot vårdats där. Härvid har möjligheterna att isolering de sjuka varit till nytta.

Den fjärde byggnaden var observationssjukhus. Det var avsett för personer som kunde vara smittade men inte var sjuka sjukvaktare, arbetare som renade varor m fl. Observationssjukhuset användes flitigt då karantänsbehandling pågick.

Chefshuset uppfördes som en tvåvåningsbyggnad i herrgårdsstil. Det är vitmålat på de tre sidor som vetter mot sjön och rödmålat mot land. Där bodde karantänsbefälhavare, läkare m fl.

En intressant byggnad är parloiren (samtalsrummet). som utgörs av en paviljong vid hamnen. När kunde de, som låg i karantän, träffa och samtala med anhöriga eller andra besökande eller med anstaltens tjänstemän. De som skulle träffas, kom in i parloiren genom motsatta dörrar. Rummet är delat i två hälfter genom ett järngaller. I anslutning till detta anbringades rökningskärl och samtalen fördes genom en rökridå.

Verksamheten vid anstalten var tidvis mycket livlig. Ett ganska stort antal personer var anställda. fartyg låg i hamnen och besökande kom. Detta krävde ett värdshus. 1820 byggdes ett sådant av Jaktlöjtnant Rydell, som också blev krögare. Till en början gick rörelsen bra. Under en period av ringa verksamhet vid anstalten gick emellertid Rydell i konkurs. Kronan övertog huset, som blev marketenteri och bostad. Viktor Rydberg bodde här några somrar som informator. Huset kallas idag "Rydellska huset".

På Känsös högsta punkt byggdes ett utsiktstorn. Härifrån hade man uppsikt över skärgårdshavet och ett bra stycke ut till havs och kunde övervaka ätt inga fartyg undandrog sig karantän, när sådan var anbefalld. Tornet står kvar som sjö märke.

Ett batteri anlades redan 1805 på berget vid hamnen. Det finns kvar. Kanonerna är dock icke de ursprungliga. De nuvarande bärgades från sjöbotten för några år sedan.

Känsö var frän början en kal och ogästvänlig ö. Major Forsell och hans efterföljare samt inte minst läkarna lade ned stort arbete på trädgård och park och skapade det idylliska område utan motsvarighet i denna skärgård, som ligger bakom anläggningens strama rad av byggnader.

I trädgården ligger Känsös äldsta byggnad, den lilla vackra tunnbindarverkstaden. Den byggdes 1800 och användes provisoriskt som pestsjukhus innan anstalten blev färdig.

I parken finns en grav. Där vilar Olof Ericsson, fader de berömda bröderna Nils och John Ericsson. Olof Ericsson var verkmästare vid byggnationen och dog 1818. Till minne reste Göteborgs Arbetarförening 1889 en stor granitvård intill graven.

I en av öns vackraste dalsänkor anlades en kyrkogård. Den invigdes 1840. Åtskilliga av de personer, som verkat och bott på Känsö - män. kvinnor och barn vilar där.

Intensiteten i verksamheten på Känsö karantänstation var växlande. Höjdpunkten nåddes Under 1830-talet. då koleran rasade i Europa. Så t ex ankom 1832 omkring 450 fartyg till anstalten. I slutet av 1800-talet förflöt åtskilliga är utan att något fartyg besökte Känsö. Anstaltens siste chef och läkare, dr Gustaf Hjortsberg, avgick 1922. 1934 övertog försvaret förvaltningen och anläggningen underställdes kommendanten i Älvsborgs fästning.

Känsö som kustartilleriets ytterförläggning

Känsö - dess mark och byggnader - förvaltas idag av C MKV.

Karantänsbyggnaderna är byggnadsminnesmärken. Deras yttre får inte förändras. Inte heller får förändringar göras i parloirens inre. 1936 meddelas förbud mot olovligt beträdande av Känsö för att skydda park, kyrkogård och öns i övrigt delvis egenartade flora.

Dessa förhållanden har p& ett utmärkt sätt kunnat förenas med de krav, som en ytterförläggning ställer. Karäntänsanstalten har med bibehållet yttre skick blivit en effektiv utbildningsanstalt. Sålunda undergår kustartilleriets blivande fast anställda och värnpliktiga befäl en del av sin utbildning här. Minutläggningsdivisionen vid KA 4 bedriver mycket stor del av sin utbildning på Känsö med omgivande farvatten. Krigsförband inkallade till repetitionsövning fullgör regelbundet tjänstgöring på ön. Varje sommar samlas här ungdomar till lägerkurs.

Anstaltens byggnader utnyttjas nu på följande sätt:

Chefshuset är fortfarande chefshus med förläggning för skol- eller förbandschef, officersmäss och expedition.
Huset invid batteriet på berget, (f d bostadshus åt vissa anställda vid karantänsanstalten) är officersmäss. Härifrån har man en betagande utsikt över havet.
Rydellska huset, f d värdshuset, innehåller moderna övningsanläggningar för stridsledning, underrättelse- och stabstjänst.

Magasin nr l innehåller förläggningar och en stor lektionssal. Magasin nr 2 är förläggningens kök och matsal. F d pestsjukhuset är förläggning och mäss för befäl. Den Dubbska förtänksamheten med små sjukrum har kommit väl till pass. Observationssjukhuset innehåller marketenteri och förläggning.

Tunnbindarverkstaden är kadettmäss.
1967 började en omfattande restaurering av byggnaderna. Officersmässen (chefshuset), underofficersmässen, parloiren och Rydellska huset är klara under sommaren 1968. Övriga byggnader återstår. Arbetena beräknas vara avslutade 1970. Restaureringen är tidsödande. Den måste utföras med stor varsamhet. Arbetena sker i försvarsområdets/kustartilleriförsvarets regi med bistånd av Kungl Arbetsmarknadsstyrelsen och Kungl Fortifikationsförvaltningen.

Känsö med dess unika byggnader och särpräglade natur har bevarats åt eftervården. Anläggningarna är dock inga döda museiföremål utan i hög grad levande. Som kustartilleriförläggning och utbildningsanstalt fyller Känsö alltjämt en betydelsefull uppgift.

Tack för all info Thor!

Synd att militären fortfarande ockuperar denna vackra ö. Det kan ju inte finnas någon militär vits med att vara där idag. Vem ska anfalla liksom?

Får ta och rätta mitt stavfel på själva namnet

Lite onödigt vetande om tornet är att försvaret satte upp en dummyradar under kriget för att avskräcka fartyg. (Fick höra det av en kapten på Känsö när jag var där om somrarna)
Användes av SVK för några år sedan, vet inte om ön används än idag till deras sommarläger för SVK och FBU-U. Mysig ö att ränna omkring på och mycket att se är det iaf. Parloiren var det jag tyckte var mest spännande att gå in i när jag var liten knatte.

Nu när du säger det... jag har för mig att det satt en radar på tornet under 70-80talet (eller vad som såg ut som en radar).?!

Hur är det med militäranläggningen på Styrsö?? Är den helt nedlagd?
Har för mig att det fanns ganska feta kanoner på Styrsöanläggningen.

Det var så lite så


Batteri SY är helt återställt. Lilla Rävholmen kallades ju för stenbrottet tidigare och idag är det verkligen ett stenbrott. Bastuhuset och bryggan är väl det ända som är kvar tyvärr.

Känsö skall väl användas som militären "konferans" anläggning när det kommer höjdare till stan.

Vilka kanoner? Idag finns det ingenting på Styrsö. Finns det någon militär verksamhet kvar ute i skärdgården så är det ute på Pottan (förutom redan nämnda sommarläger på Känsö då).

Kul att veta vad som finns (eller i detta fall - inte finns) i det där tornet förresten. Har ofta undrat då jag fiskade från båten utanför Känsö.

Pottan och Styrsö är samma sak dvs Styrsö Pottan var batteri SY som låg på Lilla Rävholmen. Och där ute fanns 2st 15.5 cm kanoner som idag finns uppställda på OII´s fort.




På Stora Rävholmen fanns 2st mätstationer varav 1 är kvar. Ett obs värn finns kvar på Vargön dock så är den plomberad.

Har vaga minnen från min barndom (70-tal) att de övningssköt med dessa och att det lät utav bara ***.

Har hört att de fick upphöra med skjutningarna där p g a att de var allt för störande (hus i närheten som skakade etc). Nån som vet?