Språkens överlevnad under globaliseringen?

Tänkte fråga vad folk tänker om globaliseringen och engelskans imperalism och språkens överlevnad.

För tillfället är det ju en stor press att alla världens människor skall kunna engelska, speciellt sådana som jobbar för företag. Och i Europa har vi många små språk t.ex. finskan, norska/danska, estniska o.s.v. Existensen av dessa språk är ju fast på att folket i dessa länder själv bevarar dem, men kommer det att vara möjligt när alla skall lära sig engelska, all populärkultur erbjuds på engelska, MTV-popmusik är mestadels engelska o.s.v. ?

Själv tror jag att flera av Europas språk kommer att sakta försvinna och kanske ersättas med något grannspråt t.ex. norska/danska av svenskan, estniskan av finskan, finskan av ryskan (eller sen inte!) o.s.v. De finns ju en gräns för hur många språk en människa orkar lära sig, och samarbete inom EU skulle ju avsevärt underlättas om t.ex. Östeuropa talade tyska, Nordeuropa svenska, Sydeuropa spanska (och kanske italienska). dvs man skulle minska på antalet språk och helt enkelt slå samman språkområden.

Helt spekulativt, men ändå en intressant fråga kanske? Hittade ingen tidigare tråd i denna avdelning om saken i varje fall.

Här kan man se vilka språk som först kunde dö ut:

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_languages_by_number_of_native_speakers

SNS Förlag har gett ut en intressant liten bok (2004):

Språk och skrift i Europa : Liten bok om Europas stater och språk

Komplexet språk i Europa är stort nog, särskilt om det tickar in några länder till i EU, så att 25 blir 30. Samtidigt kan man med viss överdrift säga att Europas språk är Världens språk, med undantag av Asien och Mellanöstern. De gångna seklernas imperialism har sörjt för det, på gott och ont.

Säga vad man vill om EU, men någon språkdödare är knappast unionen. Regionerna tonas upp när nationerna tonas ner. Den spanska regeringen får anpassa sig till att det talas fyra språk inom landet: kastilianska (spanska), katalanska, baskiska och galiciska. Barcelona med omnejd är ekonomiskt starkt och katalanska har vunnit terräng på senare år.

Norge behåller laglig status på sina två norska språk, bokmål och nynorska. Islänningarna håller på sitt, liksom färöingarna och grönlänningarna inom Danmark.

Internet och den smarta tillämpningen av Unicode har underlättat kommunikation på språk som kräver utökning av teckenrepertoaren utöver de 26 bokstäverna i engelskan. Den tekniska fattigdom som datajättarna tvingade på oss under 30 år mellan 1960 och 1990, den är historia. Visst var det en sorts imperialism, men av det oskyldigare slaget när Götabanken blev tvungen att kalla sig Gotabanken "av tekniska skäl". Vi kan besöka svenska kommuner som www.Hörby.nu (nu-mera!).

En annan faktor som kan flagga upp det regionala är att det förr eller senare blir en rekyl på fysiska transporter och resor på grund av dyrare olja. De stora valutorna är i gungning, dvs utvecklingen mot ett fåtal globala valutor har nått vägs ände. Det finns ett optimum på skalan enfald—alternativ—mångfald—kaos. Det kan gälla språken också.

Detta är en mycket intressant fråga. Vi ser ju dagligen i tidningar, radio och tv hur svenskan påverkas av engelskans mönster vad gäller ordförråd, uttal och grammatiska strukturer.Jag lämnar ett par exempel:
"atlet" istället för idrottsman
"gå bärsärk" istället för "gå bärsärkagång"
Jag har nyligen i tv hört att någon hade "gått bananas"!
Det finns en annan aspekt på detta. Vad innebär det för engelska språket att majoriteten av användarna inte har språket som modersmål. Det måste väl rimligen leda till förändringar. Det skulle vara intressant att höra synpunkter på detta.

Globalt så minskar ju engelskan, om 75 år kommer arabiskan att vara större.
Spanskan är större än engelskan numera. Engelska är inte längre officiellt språk i miljard-invånarlandet Indien. Jag tippar på att världens politiska och ekonomiska centrum kommer att heta Kina om 100 år, och det innebär att mandarin kommer att stärka sin position, det finns tecken på det redan idag. Mandarin är inte längre någon intern kinesisk affär.
Har hittat flera intressanta länkar om detta, ska se om jag kan klistra in nån här senare.

Ja. Hur kommer "kulturimperialismen" se ut om 50 år? 100 år?
Franska funkar f.ö. rätt bra i stora delar av Mellanöstern, av gamla koloniala skäl givetvis...och det funkar i Vietnam också.

Nej, det har du rätt i. Samtidigt är det lite märkligt att EUs största språk, tyskan, inte har status som arbetsspråk vid sidan av engelskan och franskan.

Man kan också fundera på om vissa språk kommer att "närma" sig varandra inom avgränsade regioner. Kommer det att användas något slags svanska i Öresundsregionen? Beneluxiska (Holländsk-vlaamska)?

I det ämnet vill jag hänvisa till: Majority English -- FAQ

Deras "digitala bulletiner" kan man lämpligen läsa i omvänd ordning:
Majority English -- Archive

Det går också att prenumerera på veckobreven (digitala bulletiner).

Jag tror nog att om man på allvar kan tänka sej ett globalt språk, så blir det nån sorts blandspråk med mandarin i botten, med en del arabiska, spanska och engelska ord.

Som jag skrivit förut, hade jag varit 30 år yngre så hade jag sett till att lära mej kinesiska.

Svenskan förrändras hela tiden och uppdateras med nya Nationalencyklopedin med några års mellanrum hela tiden.
Eftersom att invandrarsvenskan och engelskan har påverkat svenska språket mer och mer, man inför därför slanga och "nya" ord.
Tillexempel ord som "avocado" som är taget från engelskan får inte ha en engelsk böjning enligt nationalenclypedin i plural, utan borde enligt svenskan böjas som "avokadoer" och inte som man tycker och säger, avokados.

Om man tittar tillbaka på vårt språk till början av 1900 talet, så hade vi annorlunda böjelser som senare togs bort för att dom blev för gammalmodiga.
Sånna ord som voro, skola, foro, används inte längre.

Så visst förrändras språken och blir mer moderna, och svenskan dras mer åt engelskan. Men det kommer nog ta långt tid innan språken flyter ihop.
Finskan tillexempel har bestämt att inte vilja använda intagna engelska ord som dom är. För att dom vill bevara så mycket av sitt språk som möjligt, så görs alla engelska ord om till finsk stavning och uttal men påminner om det tagna ordet. Ett svenskt exempel på ett sådant ord är, hamburgare.
Vi är mer mottagliga för engelska ord än tillexempel finskan, mail etc.

1. Men den indiska ungdomens goda kunskaper i engelska är en nationalekonomisk tillgång av stora mått.

2. Språket nederländska är i princip ett och detsamma i Holland och Belgien. Även i ett hörn av Frankrike talas (ännu) nederländska. Luxemburgska bedrivs väl under liknande villkor som isländska. Danskans utveckling är i sig intressant. Det sägs att köpenhamnska avlägsnar sig från både Århus och Malmö, så svanskan är nog avlägsen, särskilt om Rinkeby och Sunne skall med.

3. Det faktum att engelskan fungerar som världsspråk är viktigt i NGO-sammanhang (Non-Government Organizations). Globala folkrörelser och global utbildning kan dra nytta av engelskan. Senast idag har jag lyssnat på CBC:s vetenskapsprogram (Canadian Broadcasting Corporation). En redaktör sitter i Toronto och intervjuar obehindrat forskare i hela världen. Det är en verksamhet som så småningom kommer att undergräva diverse vidskepelse och myter.

Svenska pråkvårdare har stretat emot när det gäller plural-s i svenska. I ett av de senaste programmen SR-P1-Språket "medgav" den moderne språkprofessorn L-G Andersson att mönstret med plural-s är här.

Till och med NEO (Nationalencyklopedins ordbok) stöder pluralformerna albinos, broilers, bulldozers, bunkers, caddies, crêpes, designers, ...

Ännu för något år sedan studsade jag på genitivapostrof i svenska firmanamn. Nu är det lika bra att gilla läget på NISSE’S DÄCK, BENNY’S FISK, FRIDA’S LATTE & MACKERIA etc.

När det gäller varumärken så är engelskans dominans nästan total. Det kan även gälla produkter som är avsedda enbart för den svenska marknaden. Hur skall man annars förklara namnet Swebar?

Göteborgs-Posten har idag en jämförelse mellan "quick fix energy bars" (bara en sån sak!) även kallade »energibars«. Apropå plural-s i svenskan, så är den ett faktum för dessa stänger, trots att saloonernas diskar i form av träbjälkar har skrivits barer sedan John Waynes tid. G-P skriver »Bars för muskelbyggare«.

Namnen på de näringsrika stängerna är med ett undantag engelska och/eller någon sorts latin:

1-2. Multipower
3. Myoplex Storm (myoplex = latin för muskelfläta, möjligen muskelkomplex)
4. Advantage (vi vet vems fördelen är - tillverkarens)
5. Belvita (vackert liv?)
6. Eat Natural (en klar motsägelse, naturligt är nötter och färsk frukt var för sig)
7. Modifast (instant makeover?)
8. Naturdiet (tänkbar sammansättning ca år 1600, kors i taket!)
9. Nutrilett (italienskinsprirerad lätt nutrition?)
10. Swebar (for Swedish consumers?)

Tack för informationen, men jag prenumererar redan på veckobreven. Det var de, som inspirerade mig till mitt inlägg. Jag tyckte det skulle vara intressant att få diskutera denna fråga i detta forum.

Litet sidospår, men svenskan är faktisk bland de 100 största språken i världen, av ca. 6000 identifierade. Räknar man ihop de inbördes någorlunda förståeliga norska (bokmål), svenska och danska så är "skandinaviskan" med på top 50.