Lund: Kvinna begärd häktad, tog barn till Turkiet 2014. Återvändande IS-terrorist?

Exakt vad det rör sig om för bevisning vill han inte gå in på men säger att det rör kvinnans facebookkonto, vars inlägg varit viktig bevisning för åklagaren men som kvinnan påstår att hon inte skrivit.

Även hovrätten dömer den kvinna som tillsammans med sitt barn, utan den andra förälderns tillstånd, reste från Landskrona till det av IS kontrollerade området i Syrien till tre års fängelse för egenmäktighet med barn, grovt brott.

I augusti 2014 lämnade en kvinna sin bostad i Landskrona och tog med sig sin son, som då var drygt 2 år gammal. Hon hade till barnets pappa, som också hade del i vårdnaden om pojken, sagt att hon bara skulle åka till Turkiet på en semesterresa. Det hade pappan godkänt. När de kom till Turkiet fortsatte hon emellertid utan pappans tillstånd resan över gränsen till Syrien och in på IS-kontrollerat område. Kvinnan blev kvar där fram till slutet av år 2017, när hon greps av kurdiska styrkor och hamnade i fångläger. Kvinnan flydde så småningom till Turkiet och utvisades därifrån. Hon kom till Sverige den 30 november 2020. Först då återförenades sonen med sin pappa.

Kvinnan åtalades vid Lunds tingsrätt för egenmäktighet med barn, det vill säga att hon utan tillstånd hade skiljt barnet från pappan och undanhållit det i bland annat Syrien. Enligt kvinnan, som blivit religiöst intresserad efter en livskris, var hennes avsikt att i samband med semesterresan till Turkiet åka in några dagar i det av IS kontrollerade området i Syrien för att se om den idylliska bild som utlovats i propagandan verkligen stämde och sedan resa tillbaka igen. Kvinnan hävdade att hon omedelbart efter ankomsten till IS i stället hade fängslats och varit fånge där ända fram till i slutet av år 2017, då hon lyckades fly från IS. Hon greps då av kurdiska styrkor och sattes i fångläger. Kvinnan menade att hon därför under hela den åtalade tidsperioden hade saknat möjlighet att återförena pojken med pappan.

Tingsrätten fann bevisat att kvinnan vid avresan varit medveten om läget i det nyligen utropade IS-kalifatet och att hennes avsikt med resan var att flytta med sin son till Syrien och varaktigt bosätta sig där. Hon dömdes därför för egenmäktighet med barn, grovt brott, under tiden från avresan från Sverige till dess hon greps av kurdiska styrkor. Tingsrätten ansåg att hon därefter saknat möjlighet att återförena pojken med sin pappa. Påföljden bestämdes till fängelse i tre år. Pappan och pojken tilldömdes skadestånd.

Samtliga parter överklagade tingsrättens dom. Som ny bevisning i hovrätten åberopade åklagaren bland annat ett omfattande material, närmare 600 sidor, med det som framkommit vid en nyligen gjord tömning av kvinnans konto på Facebook.

- Materialet ger ytterligare stöd åt åtalet och talar starkt emot kvinnans påståenden om sin avsikt med resan och att hon skulle ha varit frihetsberövad under sin tid i IS, säger rättens ordförande, hovrättslagmannen Anna Graninger.

I sin dom ansluter sig hovrätten i alla delar till tingsrättens bedömningar och fastställer domen på tre års fängelse.

Ett barn och barnets pappa får ersättning för psykiska besvär som orsakats av att mamman egenmäktigt tagit barnet till ett område i Syrien där det pågick en väpnad konflikt. Barnet får också ersättning för den integritetskränkning detta inneburit.

Skadestånd för personskada kan utgå om någon uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat skadan. Skadeståndet omfattar bland annat psykiskt lidande. Högsta domstolen utgår från att psykiska besvär naturligen kan uppkomma hos såväl en vårdnadshavare som hos barnet som en följd av att någon begår brottet egenmäktighet mot barn. Att besvär naturligen uppstår som en följd av egenmäktigheten kan sänka kravet på utredning om skadan. Högsta domstolen bedömer att både vårdnadshavaren och barnet kan anses vara direkt drabbade. Brottet kan även grunda en rätt för barnet att få ersättning för kränkning. Den drabbade vårdnadshavarens integritet kränks däremot i regel inte på ett sådant sätt att kränkningsersättning ska utgå. Ersättningsbeloppen bestäms schablonmässigt.