Vad föredrar ni och varför?
Är det bara en fråga om personlig smak och intresse eller finns det vettiga argument om när man bör fokusera på det ena eller andra?
Jag personligen har lite svårt att bestämma mig. Jag är relativt ny på börsen får jag ändå medge och jag har inte riktigt hittat min "stil" ännu.
Jag är definitivt inte tillräckligt insatt (eller har tid för den delen) för att hålla på med day trading men jag finner mig själv logga in ofta/dagligen på Avanza bara för att kolla läget och se vad som lämpar sig att gå in kortsiktigt/semi-långsiktigt på. Tycker det är kul när man lyckas köpa in sig under en dipp och sen se den stiga efter en viss period och sen sälja och kamma hem vinsten (vem gör inte det förvisso).
Men har märkt av att jag tenderar att antingen säljer av för snabbt (att jag hade kunnat ridit vågen längre) eller att jag tenderar att sälja av så fort tröga aktier som legat på minus en längre period närmar sig inköpsnivån (blir med andra ord trött på att se röda siffror på enskilda aktier för länge och stör av mig på att de drar ner mitt snittresultat. Ratos är ett sånt exempel, HM och Africa Oil är ett par andra).
Detta har fått mig att börja tänka mer i banorna att börja rikta om till att ha mer ett utdelningsfokus för att distansera mig lite, då periodvisa ned och uppgångar i enskilda bolag inte spelar så stor roll i såna portföljer. Då kan man ha sina "äga för alltid" aktier utan att behöva tänka så mycket på det. Plus så ser jag förmågan att kunna leva på ens utdelningar som "slutmålet", dvs passiv inkomst.
Problemet är bara att jag finner den strategin ganska så tråkig (samt att det krävs så sjukt mycket kapital på att kunna leva på typ 4% direktavkastning vilket tar väldigt, väldigt många år att bygga upp..). Det kanske beror på att det fortfarande är nytt och spännande för mig (och att jag hittills har haft tur överlag och legat på pluskanten). Just nu får jag en kick av att få bekräftelsen över att man gör rätt val och får relativt snabba pengar på ens insättningar och jag gillar att tävla lite mot index. (Jämfört med utdelningsportföljen som ska ligga och gro från ett frö till ett träd innan man ser nån nämnvärd effekt på ränta-på-ränta effekten)
Jag har lite svårt att tänka jättelångsiktigt (5+ år), iaf känslomässigt, problemet är att jag inte är en "sätt upp och glöm" person. Gillar att vara ganska så hands on. Men jag är också medveten om att "nyförälskelsen" troligtvis kommer lägga sig, samt så hör man att "tråkigt" är bäst i längden och mitt slutmål är trots allt att kunna leva på utdelningarna i framtiden (vad är annars alternativet?)
Är det en bra idé att försöka köra "det bästa av båda världar" för att kompromissa lite med en själv? Dvs delegera månadsinsättningen till både utdelningsaktier och lite mer kortsiktiga/tillfälliga aktier? Det är sällan man ser folk läsa om att köra på båda så därför blir jag fundersam över vad för och nackdelarna är. Jag tänker ju att fördelarna borde ju vara att man har utdelningsaktier (samt indexfonder) som en stabil grund och sen att man kan "leka runt" med enskilda tillfälliga insättningar för att få behålla känslan att det faktiskt händer nåt och att man förhoppningsvis kan påskynda tillväxten lite extra. Sen att man får lära sig att acceptera att de långsiktiga innehaven får väl lysa rött i perioder då.. såvida jag inte öppnar två olika konton med två olika portföljer/investeringsstrategier men känns ju lite väl..
Som ni märker så är jag lite velig. Vad gör ni och varför?
Är det bara en fråga om personlig smak och intresse eller finns det vettiga argument om när man bör fokusera på det ena eller andra?
Jag personligen har lite svårt att bestämma mig. Jag är relativt ny på börsen får jag ändå medge och jag har inte riktigt hittat min "stil" ännu.
Jag är definitivt inte tillräckligt insatt (eller har tid för den delen) för att hålla på med day trading men jag finner mig själv logga in ofta/dagligen på Avanza bara för att kolla läget och se vad som lämpar sig att gå in kortsiktigt/semi-långsiktigt på. Tycker det är kul när man lyckas köpa in sig under en dipp och sen se den stiga efter en viss period och sen sälja och kamma hem vinsten (vem gör inte det förvisso).
Men har märkt av att jag tenderar att antingen säljer av för snabbt (att jag hade kunnat ridit vågen längre) eller att jag tenderar att sälja av så fort tröga aktier som legat på minus en längre period närmar sig inköpsnivån (blir med andra ord trött på att se röda siffror på enskilda aktier för länge och stör av mig på att de drar ner mitt snittresultat. Ratos är ett sånt exempel, HM och Africa Oil är ett par andra).
Detta har fått mig att börja tänka mer i banorna att börja rikta om till att ha mer ett utdelningsfokus för att distansera mig lite, då periodvisa ned och uppgångar i enskilda bolag inte spelar så stor roll i såna portföljer. Då kan man ha sina "äga för alltid" aktier utan att behöva tänka så mycket på det. Plus så ser jag förmågan att kunna leva på ens utdelningar som "slutmålet", dvs passiv inkomst.
Problemet är bara att jag finner den strategin ganska så tråkig (samt att det krävs så sjukt mycket kapital på att kunna leva på typ 4% direktavkastning vilket tar väldigt, väldigt många år att bygga upp..). Det kanske beror på att det fortfarande är nytt och spännande för mig (och att jag hittills har haft tur överlag och legat på pluskanten). Just nu får jag en kick av att få bekräftelsen över att man gör rätt val och får relativt snabba pengar på ens insättningar och jag gillar att tävla lite mot index. (Jämfört med utdelningsportföljen som ska ligga och gro från ett frö till ett träd innan man ser nån nämnvärd effekt på ränta-på-ränta effekten)
Jag har lite svårt att tänka jättelångsiktigt (5+ år), iaf känslomässigt, problemet är att jag inte är en "sätt upp och glöm" person. Gillar att vara ganska så hands on. Men jag är också medveten om att "nyförälskelsen" troligtvis kommer lägga sig, samt så hör man att "tråkigt" är bäst i längden och mitt slutmål är trots allt att kunna leva på utdelningarna i framtiden (vad är annars alternativet?)
Är det en bra idé att försöka köra "det bästa av båda världar" för att kompromissa lite med en själv? Dvs delegera månadsinsättningen till både utdelningsaktier och lite mer kortsiktiga/tillfälliga aktier? Det är sällan man ser folk läsa om att köra på båda så därför blir jag fundersam över vad för och nackdelarna är. Jag tänker ju att fördelarna borde ju vara att man har utdelningsaktier (samt indexfonder) som en stabil grund och sen att man kan "leka runt" med enskilda tillfälliga insättningar för att få behålla känslan att det faktiskt händer nåt och att man förhoppningsvis kan påskynda tillväxten lite extra. Sen att man får lära sig att acceptera att de långsiktiga innehaven får väl lysa rött i perioder då.. såvida jag inte öppnar två olika konton med två olika portföljer/investeringsstrategier men känns ju lite väl..
Som ni märker så är jag lite velig. Vad gör ni och varför?
__________________
Senast redigerad av Nordoxen 2020-11-24 kl. 22:54.
Senast redigerad av Nordoxen 2020-11-24 kl. 22:54.