Hej,
Jag har en vän som är 18 år och han har bestämt att han inte vill leva längre. Han sa till mig tidigare idag att snart är slaveriet slut, han syftar alltså på livet. Han sa att han kommer vara död innan jul. Jag är övertygad om att han kommer ta sitt liv. Kanske inte idag eller imorgon men snart. Han sa att han ska sluta gå i skolan helt. Han har inte gått på någon lektion idag. Det känns väldigt mörkt och hopplöst just nu. Finns det något jag kan göra? Eller måste man bara hoppas på att han inte gör det? Jag skriver med honom varje dag och försöker se till att han vet att jag finns där för honom, men så fort jag försöker förklara hur mycket jag bryr mig om honom så blir han nonchalant och försöker inte lyssna. Något jag är säker på är att han måste komma ifrån sitt hem. Han kan inte bo kvar där. Han har en väldigt hatisk och religös familj (muslimer). Jag har tillochmed sagt att han kan bo hos mig, men det vill han inte. Han säger att han har gjort allt i sin makt för att flytta, men att det tar för lång tid tills han får en lägenhet som han kan betala för. När jag pratar med honom så verkar det vara hans sexuella läggning som är jobbigaste (homosexuell) , och jag förstår det, men det låter på honom som att han aldrig kommer hitta någon, att det är omöjligt.
Han får antidepressiva och går till psykolog, jag kontaktade också skolpsykologen, men det verkar som att ingenting funkar, han är övertygad om sin sak. Han får också lergigan av sin doktor mot ångest. Han tar det varje dag, 3 - 4 tabletter, sover runt 12 - 14 timmar per dag. Det verkar som antidepressiva har fått en motsatt effekt, förr fick han ångest när han tänkte på självmord, men nu kan han lungt och sansat tänka och planera det. Han ska träffa doktorn på fredag och prata om vad för effekt medicinen har haft på honom, han har tagit det i snart en månad.
Finns det något jag kan göra? Eller ska jag bara acceptera att det här ligger i hans händer?
Tacksam för svar.
Jag har en vän som är 18 år och han har bestämt att han inte vill leva längre. Han sa till mig tidigare idag att snart är slaveriet slut, han syftar alltså på livet. Han sa att han kommer vara död innan jul. Jag är övertygad om att han kommer ta sitt liv. Kanske inte idag eller imorgon men snart. Han sa att han ska sluta gå i skolan helt. Han har inte gått på någon lektion idag. Det känns väldigt mörkt och hopplöst just nu. Finns det något jag kan göra? Eller måste man bara hoppas på att han inte gör det? Jag skriver med honom varje dag och försöker se till att han vet att jag finns där för honom, men så fort jag försöker förklara hur mycket jag bryr mig om honom så blir han nonchalant och försöker inte lyssna. Något jag är säker på är att han måste komma ifrån sitt hem. Han kan inte bo kvar där. Han har en väldigt hatisk och religös familj (muslimer). Jag har tillochmed sagt att han kan bo hos mig, men det vill han inte. Han säger att han har gjort allt i sin makt för att flytta, men att det tar för lång tid tills han får en lägenhet som han kan betala för. När jag pratar med honom så verkar det vara hans sexuella läggning som är jobbigaste (homosexuell) , och jag förstår det, men det låter på honom som att han aldrig kommer hitta någon, att det är omöjligt.
Han får antidepressiva och går till psykolog, jag kontaktade också skolpsykologen, men det verkar som att ingenting funkar, han är övertygad om sin sak. Han får också lergigan av sin doktor mot ångest. Han tar det varje dag, 3 - 4 tabletter, sover runt 12 - 14 timmar per dag. Det verkar som antidepressiva har fått en motsatt effekt, förr fick han ångest när han tänkte på självmord, men nu kan han lungt och sansat tänka och planera det. Han ska träffa doktorn på fredag och prata om vad för effekt medicinen har haft på honom, han har tagit det i snart en månad.
Finns det något jag kan göra? Eller ska jag bara acceptera att det här ligger i hans händer?
Tacksam för svar.