Citat:
Ursprungligen postat av
zergrush
Pundar-Lindell hade naturligtvis aldrig tänkt presentera något på den där amatör-vloggen han fick till.
Han körde helt enkelt ett av de äldsta tricken i boken:
Detta fyller på ett elegant vis flera syften för inte bara har han lyckats snuva sina naiva följare på pengar utan har dessutom lyckats elda igång lite rättfärdighetens kulturkrigs-vrede och offermentalitet hos den lättkränkta extremhöger som sekten numera till stor del består av.
Nackdelen är förstås att sådana här ganska oraffinerade bondfångarmetoder givetvis bara fungerar på extremt lättledda människor som dessutom besitter en besynnerlig kombination av hämndlystenhet och ignorans...
Mmm. Det där greppet du skissar upp påminner om ett besläktat handgrepp som man finner hos personer som säger sig ha upptäckt ett sensationellt okänt evangelium, nya dramer av Shakespeare, hemliga brev av Napoleon osv. De brukar gärna lokalisera sin upptäckt till något avlägset klosterbibliotek eller slott, de säger sig ha hittat de märkliga dokumenten i en hög av gamla papper eller böcker där och antingen smugglat ut dem eller gjort en avskrift - och sedan inträffar ett av följande:
- originaldokumentet blir stulet och är därmed försvunnet (och ej tllgängligt för vetenskaplig kontroll)
- platsen eller staden där fyndet gjordes drabbas av krig, naturkatastrofer eller annan förstörelse och/eller blir omöjlig att besöka (exempel Tibet, Nordkorea, klostret i Monte Cassino, Berlin under andra världskriget och senare). Resultat återigen; avskriften som upptäckaren gjorde finns kvar, eller kanske bara hörsägen om innehållet, plus storyn om hur fyndet gjordes, men det går inte att granska originalet längre. Dessutom kan upptäckaren nu framställa sig som en djärv nydanare i strid med petiga och misstrogna akademiska vetenskapsmän (eftersom dessa naturligtvis inte köper storyn).
Per Beskows bok
Fynd och fusk i Bibelns värld innehåller många roande exempel på denna typ av cover stories.
"
