Tilltalads namn under rättegång, hur långt kan sekretessen utsträckas?

Under en förundersökning gäller sekretess för alla namnuppgifter, bland annat namn på misstänkt. 35 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL).
När åtal väcks, upphör denna sekretess. 35 kap 7 § OSL.

Men, om en domstol prövar frågan om häktning av den misstänkta, så upphör sekretess beträffande dennes namn redan när frågan om häktning prövas, dvs vid en tidigare punkt. 43 kap 8 § OSL.
Men, en domstol har möjlighet att förlänga sekretessen beträffande den misstänktes namn, även efter det att frågan om häktning prövats, om det finns skäl att hemlighålla namnet. 43 kap 8 § andra stycket och 8 a § OSL.

Frågan är:
När åtal väckts, och sekretess enligt 35 kap 1 § upphört, är det fortfarande möjligt att låta 43 kap 8 § andra stycket och 8 a § gälla, dvs hålla den tilltalades namn hemligt även efter att åtal väckts, kanske rent av hemlighålla namnet i domen? Jag lyckas inte utläsa om bestämmelsen i 43 kap 8 § andra stycket går att tillämpa även när en uttrycklig lagbestämmelse (35 kap 7 §) säger att sekretess för namnet inte längre gäller pga väckt åtal?

Sekretess för målsägandes namn och andra uppgifter om målsäganden har en tydlig reglering i bl.a. 35 kap 12 §. Namnet på målsägande går, vad gäller vissa brott, såsom våldtäkt, att hemlighålla genom hela förhandlingen och även i domen. 35 kap 1 § och 12 § lästa tillsammans.
Men för tilltalad verkar regleringen inte lika tydlig, det finns ju ingen uttrycklig regel som säger hur länge misstänkts namn kan hemlighållas, förutom de bestämmelser jag gått igenom ovan. Mig veterligen har det aldrig hänt att den tilltalades namn varit hemligt i en svensk rättegång i modern tid? Men lagen, närmare bestämt 43 kap 8 § andra stycket tillsammans med 8 a § verkar MÖJLIGTVIS kunna innehålla en öppning, för extrema fall, att hemlighålla namnet på tilltalad/misstänkt. Eller?
Den tidigare lydelsen av 43 kap 8 § sa något om att namn på tilltalad bara kunde hemlighållas i krigstid tror jag, men den skrivelsen verkar ha slopats nu, sedan 2016, när lagen ändrades. 8 a § anger istället några skäl som ska särskilt beaktas, men inget om krigstid. Däremot verkar kraven högt ställda och bestämmelsen anger att offentlighet beträffande misstänkts namn alltid är huvudregeln.

Någon som vet hur denna konflikt mellan bestämmelser löses? I första hand konflikten mellan 35 kap 7 § och 43 kap 8 § andra stycket.

Sekretess gäller emot GM, är inte BO kallad enligt namn så gäller NN. Vittnen är inte bundna till sekretess.

En MGM som spöat på ex. sin tjej får delgivning att han är misstänkt för brott mot nn1.

Edit: ledsen,läste rubrik och första tre styckena. GM maskas inte, nej. Det är inte gångbart såvida vi inte ska ha ett "hemligt" sekundärt register på dömda brottslingar. Intressant fråga dock, avvaktar o kikar in om nån knäcker din nöt med motsatsen.

Det går teoretiskt att maska namn på en åtalad/dömd om en domstol så beslutar men jag har aldrig hört talas om att det skett och har svårt att tänka mig en situation där det är befogat.
Man skulle aldrig göra det av hänsyn till den åtalade/dömde, enda jag kan tänka mig vore om det handlade om rikets säkerhet.
43:8 Används i väldigt känsliga fall för att skydda offer eller omständigheter kring ett fall(kan vara grova sexuella handlingar mot barn eller polis/underrättelsetjänst arbetsmetoder).

Missminner jag mig eller var inte riksgolaren Stig Bergling till en början hemlig? Har bara läst tredjehandsinfo om fallet tror jag.

Jag hittade gamla lydelsen av 43:8 OSL, se nedan. (Bortse från felstavningar nedan, blev konstigt när jag kopierade texten).

Första stycket tillämpas inte, om domstolen i domen eller beslutet har förordnat att sekretess- bestämmelsen ska vara tillämplig även i fortsättningen. Ett sådant förordnande ska alltid meddelas för uppgift för vilken sekretess gäller enligt 27 kap. andra och tredje styckena samt 34 kap. 4 om det skulle strida mot avtal som anges där att uppgifien röis. Förordnande sekretessbestämmelse fortsätter att vara tillämplig får inte omfatta domslutet eller motsvarande del av ett annat beslut, såvida inte rikets säkerhet eller annat intresse av synnerlig vikt oundgāngligen på- kallar det. Rör målet eller ärendet nägons civila rättigheter och skyldigheter eller anklagelse mot nägon för brott, gäller dessutom att förordnande
domslut eller motsvarande del av ett annat beslut fär meddelas endast onm riket befinner sig i krig

Ungefär som jag mindes.

Jag tolkar texten ovan som att i gamla lydelsen gick det att hemlighålla domslutet (inklusive tilltalads namn) om det fanns riktigt starka skäl för det. Även om bestämmelsen ändrats och begränsningarna ovan tagits bort, så misstänker jag att ungefär samma begränsningar är tänkta att gälla idag, så som nya paragrafen 8 a är utformad med restriktiva skrivningar.

Delar du denna uppfattning?

Om jag förstår rätt:
Du tror också att nämnda paragrafer (8 och 8 a) i sin nya lydelse innebär att namnet på tilltalad kan hemlighållas, även om du aldrig hört talas om det? Eller tänker du dig att någon annan paragraf ger domstol rätten att hemlighålla namnet på tilltalad i sällsynta fall?

Jag tänker också att detta skulle kunna användas om Sverige åtalar någon person och det hela är väldigt känsligt, rör rikets säkerhet, och kanske skulle kunna leda till risk för krig. Säg om Sverige under andra världskriget hade gripit och åtalat Hitlers ställföreträdare eller liknande. Eller om Sverige griper Palmes mördare, en sovjetagent, och ställer denne till svars för mordet med risk för anfall mot landet.
Någon som känner till något fall där denna möjlighet kommit till användning på riktigt?

Då blir nästa fråga, när domstolen beslutar om yppandeförbud beträffande det som förekommit bakom stängda dörrar (enligt någon bestämmelse i 5 kap RB tror jag), skulle det kunna läggas samman med paragrafen vi diskuterat ovan, så att den åtalade beläggs med yppandeförbud beträffande hela processen och utgången i målet, dvs förbjuds säga till någon om han/hon dömdes eller inte och vad ev. påföljd blev, och ej nämna ens förekomsten av ett åtal och en rättegång för någon?

Och om man placerar någon i fängelse, finns det lagstöd för att hemlighålla hela den fängelsevistelsen? Jag trodde beslut om placering och strafftid hos kriminalvården alltid var offentliga, men finns kanske något undantag där av liknande karaktär?

Ja precis 43:8 ger den möjligheten anser jag.
Ser ingen orsak till varför det inte skulle kunna kombineras med yppandeförbud.

Placeringsbeslut är allmän handling men kan ändå vara föremål för sekretess.
21kap 3 § OSL kan vara skäl till sekretess men det skulle i princip krävas att kriminalvården då anser att de inte kan garantera personens säkerhet.

Inte efter det att han åtalats i alla fall.

Jag tog mig friheten att rätta texten.

Personligen tror jag att det vore en fördel att inte inleda en rättsprocess och istället tillämpa någon sorts dold avtalsform.

Är det en slipad människa kan man väl ge han någon högre form av samhällstjänst i kombination med juridisk immunitet tillsammans med ett lämpligt penningbelopp.

Ska en misstänkt brottsling ställas till svars i annorlunda instanser utefter sin samhällsstatus menar du? Väldigt afrikanskt tänkt av dig.

Kul att frågan reddes ut sakligt i alla fall!

Hur fungerar det rent praktiskt då?

Ja, förutom att vissa samhällsposter har ett större juridiskt skydd än gemene medborgare, så är devisen "Lika inför lagen", eller hur?
Oavsett om man är domare, plit eller multimiljardär så blir man kallad till rätten och får stå till svars för misstankar emot sig om åklagare yrkat på det. Tänkte du på något annat?

Nej.