Hur kommer jag över min rädsla av att ge?

Jag har på de sistone börjat granska mig själv hur jag är som person när jag är med andra.

Jag hade ett förhållande. Jag var den personen som inte klev fram och vara mig själv till 100%. Mitt ex gjorde saker som jag uppskattade väldigt mycket innerst inne men jag visste inte hur jag skulle ge det tillbaka.
Jag ville säga det rakt ut och berömma henne varje dag när hon inte var i närheten eller var hemma, men sen när hon var i närheten så kom rösten inne i mig och sa ”säg inte det annars kommer du förlora din coolhet och hon kommer betrakta dig som svag och du blir en dörrmatta”.

Det här var orsaken att jag drog mig ur förhållandet för bådas skull.

Kort och gott sagt jag har en rädsla av att göra saker för folk, rädslan av att jag kommer få rejäla ångest om personen beter sig nån dag illa mot mig och kommer tänka fyfan att jag kunde öppna upp mig så här.

I övrigt är jag öppensinnad och vill gärna hjälpa människor runt om mig, men det blir andra rädsla tankar som dyker upp när man inser att man kommer investera något där emotionellt är inblandad.


Vet inte vad bakgrunden till detta är och hur jag kommer över detta.

Hoppas det finns nåra seriösa som vet eller kan ge tips.

Detta kan bero på brister i din uppväxt.
Kanske har du haft en förälder eller annan förebild som lärt dig att det är fel att visa känslor.
Inte helt ovanligt, men inte heller jättebra.
Människor är känsliga. Det är okej och det är normalt att ibland vara ledsen och ibland glad och att få uttrycka det och dela det med sina närmaste. Det är mänskligt. En uppfostran som brister där, kan behöva bearbetas senare i livet med terapi. Se det som en andra chans till ett förbättrat känsloliv. Det här är ett vanligt problem för många människor.

Låter grymt jobbigt. Jag har arbetat med konceptet - positiv förstärkning.
Det innebär att när någon gör något jag uppskattar påtalar jag det.
Jag har gjort detta i flera år. Det har resulterat i att jag bekräftat bra saker. " det du säger nu anders håller jag verkligen med om och jag tycker att det är modigt att du vågar lyfta det" och att jag ger beröm "jävligt bra jobbat idag, jag såg att du verkligen ansträngde dig för att det skulle bli bra".
Detta har ENBART resulterat i att folk behandlar mig bättre och vågat ge mig possitiv feedback. Oavsett i kärleksrelation eller med kollegor eller vänner.
Den här arbetsveckan fick jag kommentaren " du är så bra på att se possitiva saker som andra gör" på jobbet vilket leder till atr folk i min omgivning känner sig sedda och gör mer av det som är bra (i min mening) och därav undviker det som är mindre bra.
Jag har aldrig behövt känna mig som en dörrmatta.
Lycka till

Hur mycket ger du till dig själv? Hur generös är du mot dig själv? Det kanske låter som enkla tankenötter, men ett säkert sätt att bli bättre på att ge är att börja med dig själv. Allt som oftast ger vi till andra från en plats där vi söker bekräftelse och vill bli accepterad eller rädsla för att inte bli det.

Det du har utövat har ingenting med ”positiv förstärkning” att göra.

När man säger att en förstärkning eller bestraffning är positiv så innebär det inte att den är bra utan att någonting tillkommer. När man säger att en förstärkning eller bestraffning är negativ så innebär det inte att den är dålig utan att någonting tas bort.

Fortsätt du att berömma folk, men applicera inte psykologiska termer på egenpåhittade ”koncept”.

Nåja kära du. Jag slängde mig slappt med begreppet för att stötta en flashbackare som ber om hjälp.
Förstärkning i form av verbal belöning.
När någon genomför något önskat så uppmuntrar jag beteendet. Må hända en bit ifrån behaviorismens grundläggsnde experiment med vovvar.
Berömmet blir helt sonika det som tillkommer,

Men sure. Jag vanvårdade begreppet i min utsvävning.

Btw, kexet. Några tips till TS? Månne vara så att TS hade önskat det.

Starköl.

Öva med någon annan än din käresta. Ta de riktigt mesiga orden och knappa ut dem på tangentbordet. Posta dem i sammanhang.

Har också haft mesighetsfobi. Men efter att jag kom över den blev jag mer respekterad för mitt mesiga jag. Klart man får mothugg, men det rör mig inte.

Ändra dig inte plötsligt bara för din tjej, då tror hon att du väger upp för en otrohet.

Härligt att se migsjälv härja här på fyllan igår.
Jag vill hålla med om att du ska våga prova.

Lycka till TS.

Samma, samma. Men du härjade värst. :P

Japp