Hjälp med att ställa diagnos (om det nu finns någon) på mitt ex

Jag håller med och jag är ingen "fan" av att dela in människor i olika kategorier eller ge dem bokstavskombinationer som verkar göras i tid och otid nu för tiden.

Jag vet att det är ett släktdrag och sannolikt ärftligt i detta fall och jag tror snarare som vissa har varit inne på i tråden att det är inom autismspektrat (asperger).

Varför jag ställde frågan inledningsvis är att det har lett till sånt lidande bland familj och vänner och jag vill bara försöka förstå vad det kan vara för att veta hur jag och hans närmaste kan agera i hans närhet för att få en dräglig tillvaro utan konflikter och andra underligheter.

För din del kan du betrakta honom som psykopat, eller i alla fall sociopat. (Jag kan inte läsa att ut att han har det där manipulativa draget som riktiga psykopater har.) Men du får ställa in dig på att han aldrig kommer att bli "botad", hans beteende kommer inte att förändras. Du kommer inte att vinna något på att konfrontera honom, du måste bara försöka undvika honom så mycket det går. (Vilket givetvis är väldigt svårt när ni har barn ihop.)

Det hade kanske gått att medicinera mot utbrotten, eller använda någon slags terapi. Men det kräver ju att han själv vill undvika utbrotten. Så behöver det inte vara, det kan för honom vara en enkel väg att få sin vilja igenom. Att han sen har glömt sina utbrott behöver inte vara sant. Det kan vara en grej han kör med bara för att slippa diskutera dem efteråt.

Hej. det är varken psykopat, sociopat eller narcissist. Han har tydligen problem. Man kan kalla det som tidningarna skriver om psykopati. Som jag kallar en vardags psykopat. Sättet du beskriver det på så har han bara tendenser till psykopati i vissa drag.

Jag får nog gå igenom psykopatlistan igen, vet du om en psykopat är medveten om att de är psykopat? Alltså kan han förstå att det är han som är annorlunda eller är det alla andra som är dumma?

Tack för ditt svar, ja man blir inte riktigt klok på att ha en person som mitt ex i sin närhet oavsett diagnos

Det här handlar om mitt ex och pappa till mina barn. Jag har försökt komma underfund med vad han kan ha för diagnos men har inte hittat rätt utifrån hans beteende så jag ska försöka beskriva det nedan och hoppas att någon kan hjälpa. Inlägget kanske blir väl långt men jag hoppas att ni har överseende.

Han är en högutbildad människa med bra jobb, ekonomi och bostad etc. Han tar sitt ansvar med barnen men är ganska sträng men det fungerar betydligt bättre nu när de är äldre och han månar samtidigt oerhört mycket så jag är helt trygg med att barnen är hos honom varannan vecka.

Jag tänker ofta på prästen i Fanny & Alexander när jag tänker på honom även om det kan vara lite tillspetsat.

Han har berättat att han var mobbad som barn och att han flyttade hemifrån när han var 12 år för att han var tvungen att jobba (inget av detta känner hans familj till och han är med på alla fotografier när familjen är tillsammans och han har enligt mig en fin och empatisk familj). Det här är ett genomgående tema att hans verklighetsbild är helt och hållet skild från alla andras, skev skulle jag säga men jag är inte expert. Jag skulle kunna ta många exempel men orkar inte lista allt, men om någon/några/flera/många uppfattar en situation på ett sätt har han ofta en helt annan bild.

Han är väldigt lättkränkt och ibland behöver man inte ens säga något utan han blir kränkt ändå och ingen förstår varför. Han kommer i konflikt med andra och kan få riktiga psykbryt (panikångest?) och bli otroligt elak och flera av hans nära vänner, kollegor har försvunnit och flera i hans familj har han behandlat väldigt illa eftersom han tror att hans bild är rätt och alla andras bilder är fel. Det är även märkligt att när han blir uppjagad, arg och elak så är det precis som han får en blackout och inte kommer ihåg det efteråt eller agerar som att allt är helt normalt medans man själv är rejält chockad.

Som föräldrar och i kontakt med skolan i vissa avseenden har vi helt olika bild av saker eller t ex vid mejlkorrespondens med lärare, där jag och alla lärare har en uppfattning och han en helt annan där han känner sig kränkt (helt utan anledning).

I alla fall hans närmaste familj (de som finns kvar) plus jag tassar på tå och gör allt för att han inte ska få ett bryt och vi anpassar oss in i absurdum.

Det som är tydligast är hans skeva verklighetsuppfattning, som att han lever i en parallell värld jämfört med övriga, att han blir stressad och elak om han känner sig pressad (ingen vanlig person hade känt sig pressad i de situationer han blir), att han inte kommer ihåg vad som har hänt på riktigt om han har fått ett utbrott.

Avslutningsvis är han, när han känner sig trygg, en fin och snäll människa men jag känner att han är lite tvådimensionell eller avtrubbad känslomässigt, hans glädje och omtanke känns inte äkta på något sätt och han har ingen humor heller.

Jag blir inte klok på vad det kan vara (jag tänker att det är någon form av störning), men kanske någon upplyst själ här inne ha en idé.

Jag har stött på en sociopat som kunde spela känslomässig rätt bra - eftersom han vann på det - och dessutom är han en bra pappa ngt otippat. Han score:ar typ 36 poäng på skalan.

Det här handlar om mitt ex och pappa till mina barn. Jag har försökt komma underfund med vad han kan ha för diagnos men har inte hittat rätt utifrån hans beteende så jag ska försöka beskriva det nedan och hoppas att någon kan hjälpa. Inlägget kanske blir väl långt men jag hoppas att ni har överseende.

Han är en högutbildad människa med bra jobb, ekonomi och bostad etc. Han tar sitt ansvar med barnen men är ganska sträng men det fungerar betydligt bättre nu när de är äldre och han månar samtidigt oerhört mycket så jag är helt trygg med att barnen är hos honom varannan vecka.

Jag tänker ofta på prästen i Fanny & Alexander när jag tänker på honom även om det kan vara lite tillspetsat.

Han har berättat att han var mobbad som barn och att han flyttade hemifrån när han var 12 år för att han var tvungen att jobba (inget av detta känner hans familj till och han är med på alla fotografier när familjen är tillsammans och han har enligt mig en fin och empatisk familj). Det här är ett genomgående tema att hans verklighetsbild är helt och hållet skild från alla andras, skev skulle jag säga men jag är inte expert. Jag skulle kunna ta många exempel men orkar inte lista allt, men om någon/några/flera/många uppfattar en situation på ett sätt har han ofta en helt annan bild.

Han är väldigt lättkränkt och ibland behöver man inte ens säga något utan han blir kränkt ändå och ingen förstår varför. Han kommer i konflikt med andra och kan få riktiga psykbryt (panikångest?) och bli otroligt elak och flera av hans nära vänner, kollegor har försvunnit och flera i hans familj har han behandlat väldigt illa eftersom han tror att hans bild är rätt och alla andras bilder är fel. Det är även märkligt att när han blir uppjagad, arg och elak så är det precis som han får en blackout och inte kommer ihåg det efteråt eller agerar som att allt är helt normalt medans man själv är rejält chockad.

Som föräldrar och i kontakt med skolan i vissa avseenden har vi helt olika bild av saker eller t ex vid mejlkorrespondens med lärare, där jag och alla lärare har en uppfattning och han en helt annan där han känner sig kränkt (helt utan anledning).

I alla fall hans närmaste familj (de som finns kvar) plus jag tassar på tå och gör allt för att han inte ska få ett bryt och vi anpassar oss in i absurdum.

Det som är tydligast är hans skeva verklighetsuppfattning, som att han lever i en parallell värld jämfört med övriga, att han blir stressad och elak om han känner sig pressad (ingen vanlig person hade känt sig pressad i de situationer han blir), att han inte kommer ihåg vad som har hänt på riktigt om han har fått ett utbrott.

Avslutningsvis är han, när han känner sig trygg, en fin och snäll människa men jag känner att han är lite tvådimensionell eller avtrubbad känslomässigt, hans glädje och omtanke känns inte äkta på något sätt och han har ingen humor heller.

Jag blir inte klok på vad det kan vara (jag tänker att det är någon form av störning), men kanske någon upplyst själ här inne ha en idé.