Citat:
Ursprungligen postat av
stianm
Skal jeg være helt ærlig med deg så kan jeg ikke akseptere premisset i det du sier her, sitat:
I normalläget uppstår ingen kompression eftersom lufttrycket inne i skrovet är atmosfärstryck, dvs 1 bar. Vänder du fartyget så kommer luftbubblans undre gränsyta att vara kontakt med vatten med ett övertryck motsvarande ca 5 m vattenpelare <=> 0.5 bar. Trycket i den instängda luften är därför konstant = 1.5 bar (tills fartyget sjunker, då ökar trycket). Därför komprimeras luften till ca 2/3 av ursprunglig volym.
Jeg kan ikke på basis av denne argumentasjonen se for meg 33% densitetsøkning av innesperret luft så lenge båten befinner seg på havoverflaten.
Ordvalget ditt med at du sier, sitat: Vänder du fartyget så kommer luftbubblans undre gränsyta att vara kontakt med vatten med ett övertryck motsvarande ca 5 m vattenpelare <=> 0.5 bar, sitat slutt:
Dette finner jeg ingen forståelse for, dette er bare et teoretisk tvilsomt påfunn.....
Det finnes ingen grunn til å påstå at luftrykket i denne luftboblen din skulle forandres i det hele tatt bare fordi at båten kantrer og det finnes ingen bevis for at det har strømmet ubegrenset med vann inn til dekk 0 og 1 under noen som helst teoretisk plausibel forutsetning.
Oppdrift fra innesperret luft på bildekket blir også å se bort fra da dette volumet etter alt og bedømme er det første som vannfylles, dette i kombinasjon med relativt stor åpning til atmosfæren i føren, ingen oppdrift her mao.
Dekk 0 og 1 har bare gradvis over et relativt kort tidsrom kunne blitt oppfylt med en relativ liten vannmengde.
Forutsatt av at det ikke eksisterte hull i skroget, tom styrbords trim tank, evt. luftfylte rom, flytende fastmonterte materialer så kan man med sikkerhet påstå at dette synke-scenarioet på 50 minutter gikk for fort etter kjensgjerningene og bedømme.
Det er også meget spesielt at MS Estonia ikke tiltet helt rundt 180 grader, man kan jo spørre seg om hvorfor dette ikke skjedde.
Det finnes gode og logiske grunner til å mistenke at evt. vannlekkasjer gjennom evt. hull i underskroget skulle ha forhindret en slik rask 180 graders list slik det skjedde, og at et tett underskrog i realiteten vil ha tiltet båten 180 grader, og dette vet du inderlig vel.
OK, låt mig försöka förklara det hela igen:
- Om ett fartyg i form av en låda flyter med ett djupgående på 5 m och du sedan vänder fartyget (lådan) uppochner, då måste den innestängda luften trånga undan lika mycket vatten som skrovet gjorde initialt.
- Således måste luftbubblans nedre yta befinna sig på ett djup av 5 m.
- På ett djup av 5 m råder ett övertryck på ca 0.5 bar relativt trycket P0 = 1 bar vid vattenytan, och det totala trycket i den innestängda luften är således alltid P1 = P0 + 1/2 bar = 3/2 bar så länge fartyget flyter uppochner.
- Ideala gaslagen PV = nRT säger oss då att luften har komprimerats så att volymen i det uppochnervända skrovet V1 bestäms av:
P0 V0 = P1 V1,
V1 = P0/P1 V0 = 1/(3/2) V0 = 2/3 V0.
För att fartyget skall kunna flyta måste då alltså den innestängda volymen V0 överstiga det nödvändiga deplacementet med 50%. Det är inte uppfyllt för Estoniafallet, inte ens om vi antar att det är helt torrt under bildäck.
Edit: ser nu att Prudent på ett pedagogiskt sätt redan förklarat ovanstående.
Att luftbubblans undre yta hamnar på samma djup som fartygets djupgående (givet rektangulärt tvärsnitt) var en aha-upplevelse för mig när jag satte mig in i frågan 2007.
