Serier på 90-talet

Bedömer att många här var i en formbar ålder på 90-talet och läste serier under denna tid. Låt oss dissekera decenniet och kanske fastställa vilka slags serier som regerade, vilka som kastade in handduken och vad som komma skulle.

Serietidningsdöden måste ha inletts under detta årtionde, även om jag minns att flera även tillkom. Har också misstankar om att priset på serietidningar gick upp kraftigt och att vissa kom ut i färre nummer än tidigare. Sidantalet gick upp och repristidningar uppkom. Tv-serier fick sina egna serietidningar; ett svar på kommersiell TV:s intåg i Sverige? Leksaker istället för klistermärken medföljde som present. Snusk och barnförbjudet innehåll retade vuxenvärlden och återigen pratade man om serier och omoral i samma mening. Ja, för att nämna några punkter jag kommer på.

Här finns även plats för personliga anekdoter, vilket jag ämnar återkomma med.

90-talet och allt som rör serier under detta årtionde är alltså ämnet. Väl mött!

Serietidningen Pyton är ett trevligt barndomsminne. En enda lång kavalkad av kiss-, bajs- och könshumor. Inte en chans att något liknande hade kunnat publiceras idag.

Mina föräldrar brydde sig inte ett dugg om grovheten. Faktum är att åtminstone farsan läste den med samma behållning som jag.

Jag älskade 87an! Den kom ut en gång i månaden och var som 91an fast tjockare, mycket tjockare. I 91an var det ju massa andra skitserier med också. Man fick bara typ två korta episoder från 91an och 87ans bravader.

Medan serietidningen 87an bara innehöll 91an och 87ans äventyr. Perfekt, köpte den varje månad.

Sedan gillade jag Buster också, men det kanske mer var slutet av 80-talet? Minns inte så noga.

Mvh

/Tupo

Serietidningarnas okrönte konung Agent X9 stod i en klass för sig, än idag finns en bunt på mitt dass.

Buster gillade jag men jag köpte aldrig, läste hos andra eller fick ärva.

Jag läste väl mest serier under 70 och 80-talet, då hände det att man satt ett gäng grabbar tyst i varsitt hörn djupt inne i en varsin serietidning. Tjejerna gjorde säkert samma sak men läste Starlet och Min Häst. Var man blandat killar och tjejer läste man inte tidningar utan lekte Ryska Posten, Sanning eller Kånka, boffade och med åldern könslekar. sen kom aids och förstörde allt, då började även serietidningarna dö ut, samband eller inte vad vet jag.

Sen kan man diskutera priset på tidningar överlag. Finns det något som gått upp så vansinnigt i pris som serietidningar? Dom kan väl knappast ha blivit dyrare att tillverka.

Och megapyton där stjärnor som pervokris förgyllde tillvaron.

Det var mycket superhjälteserier för mig, speciellt från marvel.

Image's Spawn lanserades i Sverige. Och jag la därefter en del pengar på att köpa amerikanska Image-tidningar från den lokala serietidningsaffären.

Saknar tiden när jag hängde i serietidningsaffären. Ägaren må ha varit en dryg comic book guy-nörd, men miljön kändes magisk.
Jag köpte hela årgångar av Spindelmannen för en relativ billig peng där.
Älskade secret wars, förstod inte grejen med secret wars 2.

Jag blev besviken att Stålmannen aldrig dog i den sista svenska Stålmannen-tidningen som släpptes under 90-talet.

Började prenumerera på Ernie under slutet av 90-talet

Jag prenumenerade mest på Kalle Anka & C:O under 90-talet (f. 1985), läste någon enstaka gång Fantomen och Buster. Mina två äldre systrar prenumerade på en tidning som jag har för mig hette "Hästen" eller om det var "Fölet", det var iaf en tidning om hästar, minns inte så mycket om den. ^-^

Yes! Det enda jag egentligen minns från Megapyton är just Pervo Kris. När jag pratat om tidningen med kompisar så kommer de också bara ihåg just den serien.

Vad fanken fanns det mer för serier i Megapyton egentligen?

Krystmarodören? Eller hade han en egen tidning?

Eget album åtminstone.

Jag har en komplett samling av tidningen Don Martin i väldigt sönderläst och värdelöst skick.
Den innehöll serier i färg av just Don Martin (Knäpplappen bl.a.), sen brukade det finnas en svart-vit del i mitten med diverse serier av väldigt blandad kvalitet. Fredrik och hans finne och Acke Black var väl sådär.


Någon som minns Pucko-magasinet? Gavs ut i endast fyra nummer innan den lades ner. Den kanske mest minnesvärda serien där var Mark Rogers Samurai Cat som var häftigt tecknad och parodierade bl.a. Conan barbaren, Star Wars och mycket annat. Det fanns några andra kvalitativa serier också, men sen var det total skit som Ottifanterna o.dyl. som utfyllnad.


EDIT
Rättelse:
Samurai Cat tecknades av Ralph Macchio (inte han som är Karate Kid) och Frank Cirocco. Serien är baserad på Mark Rogers bok.

Ahhh kul att fler läste Pyton,hade helt glömt bort vad man läst för serietidningar när man var yngre men sen börjar de sakta titta fram ur minnet.

Tintin hade jag alla böcker/tidningar av.
Pyton var ju helt strålande och nyskapande.
Gaston var en favorit med. Trög som ett sågverk och klantig.

Spretigt ämne...

Jag minns 90-talet som en mängd olika serietidningar. Men det kan också ha att göra med att min kunskap om detta nöje var starkt begränsat till Bamse och Kalle Anka, fram till sju-åttaårsåldern!

Fantomen fick färg. Men de första numren var färgläggningen inte den bästa.
Vidare borde även kunna nämnas tidningen MAD's död (1993) och senare återuppståndelse (1997).

Minns även tidningar som Magnum och Gigant. Dessa gjorde även lite försök med DC Comics, men det verkar aldrig riktigt ha slagit hårt i Sverige. Vill minnas att Garth Ennis Preacher fanns med i någon av dem

Det var väl också under början av 90-talet som Hasbros leksaksfranchiser Transformers och G.I Joe (Action Force här i europa) fick sina översättningar i samband med TV-serierna på de relativt nystartade kabelkanalerna? Hit kan också nämnas Teenage Mutant Hero Turtles-tidningen (Teenage Mutant Ninja Turtles Adventures på original), samt The Real Ghostbusters.
(Dessa kan ha börjat under slutet av 80-talet, minns inte säkert)

Bacon&Egg hade sin serietidning under 96-97

Herman Hedning fick sin egna tidning 1998.

Det är väl de saker förknippade med serier och 90-tal som jag kan komma på rent spontant.
Även om branschen hade en dipp i USA, så tycker jag att den verkade relativt hälsosam i Sverige.