Raggare och bilintresserade människor sympatiserar med NMR och DFS

Jag är på grund av en sak som jag inte behöver ta upp i den här tråden alkoholiserad och psykiskt sjuk, så jag skriver lite konstigt ibland. Det verkar särskilt vara de där raggartyperna som är helt politiskt inkorrekta. Människor som bara har ett bilintresse kan nog tyvärr ofta vara mer PK.
Det här är DFS: https://detfriasverige.se/

Kom förresten på att Nordiska motståndsrörelsen även har varit och delat ut flygblad på en sådan där bilträff i Norrtälje. Det tror jag är smart gjort av dem. Min gissning är att minst 80% av raggarfolket röstar på Sverigedemokraterna. Raggarna är ju tyvärr lite så där bondlurksrasistiskt dräggiga, men det går kanske att tvätta bort från dem så att de istället i framtiden kan bli rena och sunda nationalsocialister med en fin stil.

Finns flera sorters personer som är användbara för att förändra politiken:
- folk med städat yttre, karisma, kunniga, retoriskt skickliga, lagom avvägning i uttalandena mellan tänja åsiktskorridoren kontra inte ta för stora steg utanför den. Uppvisa intelligens så man får förtroende för att man kommer göra ett bra jobb som ledare och vara smart härförare/organisatör vid behov. Dessa kan hålla tal, debattera, lära folk om undanhållna/mörkade fakta, skapa alternativ kultur. Kan vinna äkta akademikers (ej genusvetare etc, det är inte riktiga akademiker) sympatier, men även förtroende hos många lägre utbildade. De kan vara representanter för politiska organisationer.
- personer som har hyfsad fysisk styrka, är hyfsat städade i det yttre, och har disciplin nog att tiga (inte säga oförskämdheter eller ogenomtänkt retorik) och disciplin nog att följa lämpliga ”rules of engagement” vid provokationer och angrepp från extremvänstern. De kan dela ut flygblad, agera vakter vid den andra typens demonstrationer, och i privata samtal med lågutbildade ha viss framgång i att övertyga om att rösta annorlunda eller rekryteras, men måste vara försiktiga med en för ostädad retorik ifall någon spelar in om de är medlemmar i en viktig politisk organisation, alternativt vara en separat organisation från huvudorganisationen.
- personer med genomtänkt moralsyn, förmåga att medla, förlåta och stå upp för vad som är rimligt när två är i konflikt. Vilja att coacha och stärka och utveckla alla personer i en organisation, även om det betyder att de man coachar växer och tar över ens position på sikt. Ödmjuka. Dessa fungerar utmärkt som interna ledare för att hålla ihop en organisation och utveckla den.
- militärer - kommer behövas snart för att försvara mot mer regelrätta folkmordsförsök från svarta, araber mm. Oklart vilken tidsram, men det kommer mest troligt inom de närmsta 1-7 generationerna.
- folk med alla möjliga talanger / yrkesskicklighet som kan användas för att bygga upp alternativsamhälle. Ekonomer/entreprenörer, it-tekniker, hackers, it-säkerhetsexperter, författare, skådespelare, regissörer, vetenskapsmän, etc etc. om man är kreativ kan man nog göra nytta med valfri talang. Vill man bygga bytescirklar för att minska skattestöld från staten kan nästan alla yrken ha ett värde.

Oklart om raggare passar i någon av dessa kategorier. Bilintresset skulle i och för sig kunna lämpa sig väl för att blockera vägar från platser där migranter kommer in som protest, och liknande - gärna i kombination med lite tunga traktorer och lastbilar. Om BLM och muslimer och extinction rebellion gjort det - varför inte då blockera vägar där migranter skulle ta sig in? Låg akademisk bildningsnivå och oslipat yttre kräver dock kanske att de för maximal effekt tränas i disciplin / säga så lite som möjligt och låta akademiker - säg AfS-typer - sköta snacket och representantroller/interaktion med fiendemedia för att få det att funka maximalt bra. Om tex många migranter kommer från en viss flygplats eller hamn - blockera vägen därifrån.

Vad vi definitivt INTE behöver är raggare med anspråk på att vara ledare för en politisk organisation, såvida det inte rör sig om personer som också har en slipad sida utanför sin raggarsubkultur. Som sagts ovan så är genomsnittlig bildningsnivå låg i raggarkretsar och jag får ibland även intrycket att man där ibland nästan demonstrativt är överdrivet oslipad i sina politiska uttalanden - som terapi för sig själva efter att ha genomlidit åsiktskorridoren - snarare än utformat efter att ge maximal politisk effekt. Politisk aktivitet för att rädda vita måste fokusera på resultat - inte vara terapi / hobby bara för den som jobbar med det. Att tycka det är kul som en hobby är positivt, men inte om man därmed bedriver det med syfte att maximera nöjet på bekostnad av optimala eller näst intill optimala resultat.

De du menar är skräpmänniskor består till nittionio procent av vanliga svenskar. Antingen har du en verklighetsfrånvänd bild av svenskar, eller så är du fientlig till svenskar i största allmänhet. Jag lutar åt det senare efter läst dina inlägg i NMR-tråden.

Och jag skiter högaktningsfullt i vad du tycker. 99% av svenskarna är inte raggare och är de det runt dig, så kan jag bara rekommendera dig att flytta.

Raggarkulturen är inte så utbredd. Raggare är den svenska versionen av White trash. Inget fel på dem. Men NMR är desperata och plockar in vad som helst i organisationen.

Precis. Det är en sfär där man slipper mångkultur och övrig PK. Så många sådana sfärer finns inte numer. Jakt, bikerkulturen och vissa musikstilar som hårdrock kan väl läggas till också.

Dock är väldigt många hårdrockare lika hopplöst vänster som resten av packet. Undantaget är black metal, där det fortfarande finns en del vettigt folk.

Den bilburna livsstilen för med sig ett visst "jävlaranamma".

Att rulla fram i en V8-mullrande tingest ger power helt enkelt.

Det är symbolen för den frie västerlänningen.

- - -

När raggare uppstod som ett fenomen på 50-talet så var det en protest.

En protest mot samhället, nivelleringen, likriktningen.

Att hötta med en pava renat i baksätet på en jänkare blev en protest.

Sedan kanske bilintresset utvecklats bort från "vild ungdom" till mer städade småborgare som far på power meets etc.

Men som TS antyder, än finns rebellandan i dessa motorkretsar.

Den finns där idag och den finns där i morgon.

Den kommer aldrig att vara spjutspetsen i rörelsen men den förblir en reservoir av icke-PK-attityder.

Ja, visst finns det något charmigt med gamla bilar och larpande, men det finns en gräns. Att personer klär ut sig till Harry Potter och springer runt i skogen några helger om året är inte ett problem, men gör man det på daglig basis och uppmuntrar till all annan skitkultur som finns runt raggarna med supande och lösaktighet, så kan hela kulturen med gott samvete förpassas till historiens soptipp.

I så fall har det gått utför rejält. För så var det inte förr i hårdrockskretsar.

Ännu en förbindelse bilkultur-Sverigevänliga lägret är denna:

Jan-Eric Olfwenstam var på 70-talet skribent på biltidningen Start&Speed, som skrev om jänkebilar, dragracing och amerikansk bilkultur. Och 2017 gav han ut deckaren Dold spindel på Logik förlag.

Han beskrivs så här av förlaget:

Jag tycker ingenting utan förklarar hur det är. Det är snarare du som tycker en masse och som vanligt tycker du illa om svenskar.

Bilutställningar drar fler än "Ronny & Ragge"-typer. Det är fler kategorier av bilar än rostiga gamla fårrrds. Faktiskt varierar det friskt med allt från gamla välvårdade veteranare till nya flashbilar med fokus på elektronik och hydralik, iallafall sådana jag har besökt. Åskådare är naturligtvis till nittionio procent vanliga svenskar. Biluppvisare är svenskar med specialintresse.

Vem Offervilja umgås med på slika träffar har väldigt lite med hur träffen i stort är beskaffad människokvalitémässigt.

Hur nittionio procent av svenskarna är har ingenting att göra med hur nittionio procent av en grupp med specialintresse är.

Din rekomendation är som allt annat du skriver helt meningslös(t).