Citat:
Ursprungligen postat av
lejongadden
Jag vill att ni gör mig en tjänst och heders lova att verkligen ge ett försök att följa mina råd. Jag tog mig själv ut från en djup utmattningsdepression. Depression är nutidens ord för helvetet och många tro att helvetet är ett ställe som vi kommer till efter döden. Det är fel! Ni som lever i en depression måste kunna relatera till ett helvete, beroende på hur långt in och hur länge ni varit där?
Jag tog mig ut ur en djup och långdragen depression utan medicin och jag kan förklara exakt hur jag gick tillväga. När vi är deprimerade känner vi oss ensamma i ett stort mörker där det är svårt att se klart. Vi vet att man är inte sig själv och det är svårt att minnas sitt gamla jag. Vi tro och påverkas ständigt av de skadliga tankarna som kommer och vi bli desperata till att börja mår bra, vilket kan leda till ännu fler skadliga beetenden.
Du är en som vill känna dig älskad, du vill vara accepterad och hitta friheten.
Steg 1: Du ska se dig som en egen person och att din hjärna är någon annan.
Steg 2: När negativa tankar kommer och du börja känna oro ska du tala om för hjärnan att "DET HÄR ÄR INTE JAG, DET ÄR INTE DEN JAG ÄR!".
Steg 3: Du ska börja säga högt genom trumhinnan och säga "Jag tycker du är grym", "Du är min bästa vän", "Tack för du gav mig livet" och andra posetiva meningar. Helt enkelt försök bli bästa vän med hjärnan utan att vara en fegis, den enda som hör är du.
Steg 4: Du ska hitta känslan av att "ALLT BÖRJAR BLI BÄTTRE" och denna känslan ska du verkligen hitta inom dig och att verkligen börja tro på att allt börjar bli bättre.
Konsten är att få sitt undermedvetna att verkligen tro att det börja bli bättre. När ditt undermedvetna tro att allt är bättre är då du också kommer inse att det ha blivit bättre. Detta kan ta mellan två - fyra veckor att manipulera sitt undermedvetna och genom att vara ute i friska luften och gå 10 minuter varje dag kommer hjälpa dig ännu mer.
Som sagt, konsten är att hitta och verkligen känna känslan av att det börja bli bättre. Gör det när du märker att du ha negativa tankar och mår dåligt.
Jag tycker att du är något på spåret med att tänka positivt om och peppa sig själv. Jag vet att jag själv har en fruktansvärt mörk sida inom mig som gärna klankar ner på mig själv när tillfälle ges. I slutändan leder det till självhat och till och med självmordstankar. Genom att byta ut denna mörka röst mot en mer positiv så hjälper det oerhört.
Det kan dock uppstå problem. Till exempel hade jag svårt för att övertala mig själv att dessa positiva tankar om mig själv skulle tas på allvar. Ofta peppade jag bara mig själv bara för att, utan att direkt tro på det jag sa om mig själv. Eftersom där under - under alla positiva ord om mig själv - fanns djävulen kvar och gång på gång envisades med att skjuta ner de positiva orden och ersätta dem med hat och självförnedring.
Lösningen för mig är att faktiskt ta dessa snälla ord och tankar om mig själv på allvar genom att sätta mig i gynnsamma sammanhang socialt sett. Med andra ord, få hjälp utifrån. Jag kunde inte besegra min inre hatiska lilla djävul själv - utan jag behövde hjälp.
Jag listade ut att mitt självhat och negativa tankar om mig själv kom oftast när jag var ensam och inte gjorde någonting, exempelvis när jag satt hemma och surfade på nätet eller liknande. Om jag istället tränande en timme så fick jag en paus från mina negativa tankar och självhat, sedan samma dag så gick jag på en kvällskurs som också gav mig en paus från mina inre demoner. Nästa dag åt jag middag med min familj och spelade lite kortspel. På dagarna jobbar jag och tiden som blir över försöker jag vara upptagen med annat, helst socialt. Och såklart befinna mig i sammanhang där jag är någorlunda uppskattad och välkommen. Allt blir så mycket enklare då. Det ger en också lite självförtroende och självkänsla som är den ultimata medicinen mot självhat.
Jag vet inte om detta gäller så många andra här, men så har det fungerat för mig i alla fall. Ibland tror jag att vi lägger för mycket tillit till vår viljestyrka ("Will Power"). Vi tror att vi kan helt själva, endast genom ren och skär vilja, låt oss säga gå ner i vikt, lära oss ett nytt språk eller komma ur en depression. Och visst, vissa människor kan det med endast sin vilja, disciplin, karaktär eller vad man väljer att kalla det. Jag å andra sidan behöver viljestyrka i kombination med att lite hjälp utifrån och att befinna mig i rätt sammanhang. Det är till exempel mycket enklare att gå ner i vikt genom att hitta lite små knep här och där som hjälper en i rätt riktning, än att till exempel sitta hemma med hela kylskåpet fullt med godsaker och bara tvinga sig själv att inte nalla. På samma sätt är det enklare att hålla sin hjärna upptagen på annat i sociala sammanhang, istället för att sitta hemma, i sin ensamhet, och reflektera kring varför man är en sådan loser. Det hjälper aldrig.
Men ja till att tänka positivt om sig själv! Det är helrätt ju! Idag har jag ett större självförtroende än tidigare och tar mig själv och mina känslor på mer allvar än tidigare. Det har medfört att behovet av ett stort socialt kontaktnät eller flickvän inte är lika stark längre. Jag är nöjd med mig själv och trivs med den jag är.
Självfallet går livet upp och ner och imorgon kanske jag är under isen igen, vem vet. Men idag, just idag, är jag en bra och stolt kille.
Hoppas allt ordnar sig för er andra!