Folk som pluggar på distans

Beror ju mycket på varför man läst på distans. Är det pga familjesituation, för att den önskade utbildningen inte finns inom pendelavstånd och flytt inte är möjlig (t.ex. pga familj/annat)?

I en del fall är antagningskraven högre på distansvarianten av en utbildning, framgår heller inte på examensbeviset att utbildningen är genomförd på distans för de som tror att "chefen ser ju!".

Men visst, om en 19 åring valt att läsa en utbildning på distans när ett fysiskt alternativ också var aktuellt hade man kanske blivit lite fundersam. Men nu i coronatider blir snart allt på distans ändå...

Går ju att plugga på plats utan att festa 3 gånger per vecka också, även om det verkar som att många av de nyare universiteten är byggda för att hålla studenterna segregerade från den vanliga befolkningen.

Krävs mer disciplin för att genomföra en utbildning på distans så det kan ju också vara ett plus att man kan ta ansvar och arbeta självständigt.
Tror oftast det beror på att det finns skäl att inte flytta eller att man har ett arbete bredvid.

Överlag är det rätt ovanligt att läsa in en hel utbildning på distans, dels då de flesta önskar att uppleva någon form av studentliv/gemenskap samt dels då det troligen blir lite ensamt/meckigt att studera in en flerårig utbildning hemifrån. Dessutom är avhoppen rätt stora. Min uppfattning är att det främst är folk som läser kurser på distans parallellt med jobb, och i de fall man läser in en hel utbildning handlar det ofta om att man redan har en examen (som man tagit på campus) men vill komplettera med ngt annat samtidigt som man jobbar.

Sedan är det inte på ngt sätt "mindre ambitiöst" att ha läst in en utbildning på distans, det torde vara extremt ovanligt att enbart studera som sysselsättning i dessa fall utan sannolikt visar personen förmåga att klara flera saker parallellt, såsom studier, jobb samt familj samtidigt.


Det står ju inte någonstans i ett examensbevis att personen har tagit sin utbildning på distans?

En tänkbar anledning är sannolikt att "bättre" lärosäten inte erbjuder hela distansutbildningar, varför det finns en korrelation mellan att ha gått på ett lärosäte med sämre rykte samt ha läst på distans. Det är inte distansstudierna i sig som ger sämre merit.

Detta är ju i ganska hög grad fallet även i Sverige, det erbjuds rätt få hela distansutbildningar och det är i första hand mindre skolor som erbjuder dessa.

Begreppet ”distans” är också aningen missvisande. Idag läggs de flesta labbar upp på kurshemsidan, vilket gör att endast tentan skrivs på plats. Därmed är skillnaden mellan distans- och campusstudier idag potentiellt minimal.

Som nämnts väljer en del att köra på distans då familje- och arbetssituation inte tillåter annat. Det är ganska lätt att dra slutsatsen om vad en arbetsgivare värderar högst: Heltidsjobb och heltidsstudier på distans eller heltidsstudier på campus.

Har själv kört lite varvat på ett av Sveriges största lärosäten. Pluggade 150% och jobbade 50 i två terminer för effektivitetens skull. Detta tillsammans med familjeliv med allt vad det innebär. Var inte hållbart i längden såklart men det gick under den tiden jag gjorde det.
Men var mycket roligare att vara på plats på universitetet upplevde jag. Att få diskutera och vrida och vända på frågor är väldigt viktigt och den aspekten tappas lätt bort med distansstudier tycker jag.

Jag ser både för och nackdelar med distansstudier. Men ett helt program? Njae. Hade inte varit något för mig åtminstone.

Att klara av distansstudier tyder på självdisciplin. I de fall studierna kompletterats med jobb och familj avslöjas även en hel del attraktiva egenskaper. Som någon annan skrev kan jag även sympatisera med oviljan att behöva ha med studentlivet att göra, med allt vad det innebär.

Iom Covid19 hoppas jag vi får se distansalternativet bredda sig rejält, både gällande studier och arbetsliv.

Väldigt många pluggar distans för de har ingen utbildning på sin ort, kan inte flytta, har familj o.s.v. Finns massvis av kurser som folk läser på distans medans de jobbar o.s.v. dock inte heltid. En del pluggar distans för de bor i utlandet o.s.v.

Som sagt det finns en rad olika orsaker till varför man väljer plugga distans vilket är ju kanon i Sverige då det är helt gratis att läsa kurser.

Du låter som en fantastisk arbetsgivare: inte alls fördomsfull och trångsynt. Önskar att fler chefer var som dig.

Nåja, nu till verkligheten:


En av de stora fördelarna med att plugga på distans är no doubt att man slipper alla störande element och dumma frågor från klassens iq-reserver, samt det ständiga jävla festandet som ska pågå överallt hela tiden. Jag läser ungefär 350% distans och får VG på klabbet just för att jag kan koncentrera mig och jobba i min egen takt.


Precis, det är ju oerhört meriterande i sig att klara av heltidsstudier på program med ett helt liv som icke- student vid sidan om. Som ngn annan sa så finns det många (bra) anledningar till att man läser på distans.


Nu när skolorna har märkt att det funkar finfint att ha undervisning på distans i många fall tror jag absolut att mycket fler kurser och utbildningar på campus kommer att gå parallellt med en distansversion. Det löser många av problemen studenter står inför idag: inte minst att det råder stor bostadsbrist på nästan alla studieorter. Om fler studenter kan bo kvar hemmavid kan många minska sina studieskulder, osv. Det är en win-win för alla.

Jag har läst in ett helt program på distans på 100% fart och arbetat 100% under tiden. Tagit ledigt för att skriva tentor och för de dagar med föreläsningar vi haft. Fyfan för att leva studentliv på heltid, bara flummare på campus som fikar och dricker vin och tycker att allt är så jävla jobbigt och sitter och lipar över det. Ville ha en examen, men ville inte göra avkall på min livsstil med pengar, kollegor osv - så jag gjorde det på distans. Svinjobbigt i mångt och mycket då mycket fritid gått åt till plugget, men värt det i det hela.

Ingen chef eller företagare jag känner har tyckt något annat än bra om det, tror snarare att det är negativt i mångas ögon att man tagit tre/fem år ”ledigt” för att flumma runt.

Håller med, när jag själv pluggade heltid (ett program, på campus) var det rätt många som siktade på att enbart gå på det obligatoriska, främst då många arbetade vid sidan av och fick prioritera det tidvis. Dessutom kände jag ofta själv att t.ex. föreläsningar inte gav så mkt, man fick mer gjort genom att studera själv samt köra på gamla tentor.

Sedan är det ju så att arbetsgivare idag kräver att man engagerar sig ganska mkt i extrajobb vid sidan av studierna, varför distansupplägg är en rätt bra lösning då detta ger möjlighet att jobba mer. Förr krävdes inte lika mkt erfarenhet, framförallt inte av nyexade. Tycker själv att mer borde erbjudas på distans, inte minst för oss som jobbar och vill plugga extra kurser på fritiden.