Det olösta trippelmordet i Vols, Kyrkslätt, Finland 1990

När jag öppnar trådar om finländska kriminalfall brukar jag emellanåt skryta om hur bra polisen i Finland är på att klara upp brott. Men det finns en del mordhistorier där även de finländska kriminalarnas yrkesskicklighet kommit till korta. I juli 2020 har det förflutit trettio år sedan det enda trippelmord i Finland som aldrig lösts.

Tidpunkten var troligen någon gång efter midnatt söndagen den 29 juli 1990, skådeplatsen en tegelvilla i byn Vols i Kyrkslätts kommun (finska Kirkkonummi), ett par mil väster om Helsingfors. Husets herre, 42-årige Veikko Rytkönen, som byggt villan ett par år tidigare, blev mördad i sitt sovrum på övre våningen, tillsammans med sin 36-åriga fru Berit Andersson och deras tre månader gamla dotter Jessica. I huset bodde också Berits 10-åriga tvillingar från ett tidigare äktenskap, men de var hos sin far den natten.

Dådet upptäcktes först efter två dagar, tisdagen den 31 juli. Veikko Rytkönens arbetskamrater blev oroade över att ingen i huset öppnade eller svarade i telefon, och de larmade polisen. Veikko och Berit hittades i sin vattensäng, dräpta med en kniv eller annat eggvapen. Lilla Jessica hade dött "på annat vis" - polisen avslöjade aldrig exakt hur, men enligt tidningsuppgifter hade hon dränkts av vattnet från den sönderskurna sängen.

Både Centralkriminalpolisen och Kyrkslätts polis började utreda det hemska dådet. I husets kök hade funnits ett brevställ av metall där Veikko Rytkönen - som var transportföretagare - förvarat sin firmas kontanta medel. Stället och pengarna, cirka 20.000 mark, saknades. Försvunnen var även en anteckningsbok, där Veikko skrivit ner saker som rörde företaget, och bland annat antecknat vem som var skyldig honom pengar,

Samtidigt tydde det våld som kännetecknat själva mordgärningen på ett närmast ofattbart raseri från GM:s sida. Offren beskrevs av polisen som "sönderskurna".

Det hade regnat dagarna efter brottet, och några spår kunde inte säkras. Huset var omgivet av skog. De enda grannarna bodde på cirka 200 meters avstånd och hade inte sett något misstänkt.

Veikko Rytkönen hade varit känd som en flitig och tämligen hänsynslös företagare, som inte tvekat att driva in gamla skulder med hårda tag - med andra ord en man, som lätt hade kunnat skaffa sig fiender. Under utredningen framkom det att familjen nattetid fått ta emot flera okynnessamtal, men de kunde inte på något viss kopplas till deras våldsamma död. Veikko hade också fått ett brev där han ombetts att mitt i natten köra till skidcentret Hjortlandet, några kilometer därifrån, för att utföra ett bogseringsuppdrag. Men när han kom till den överenskomna platsen fanns ingen där. Polisen kunde klarlägga att personen som undertecknat brevet inte existerade.

I början av augusti greps Berit Anderssons exman, född 1951, som misstänkt, men han släpptes snart. Därpå, i september, greps och häktades Veikko Rytkönens äldste son, född 1966. Men sedan släpptes även han av brist på bevis.

Och trettio år senare är fallet alltjämt olöst. Flera tips har nog kommit in under årens lopp, men inte lett till något genombrott eller nya gripanden. Man har heller inga spår av brevstället, som var en unik pjäs, tillverkad för hand, eller av anteckningsboken.

Då Helsingin Sanomat år 2001, elva år efter morden, intervjuade ortsbor, ville ingen uttala sig under eget namn. "Det måste ha varit nån ur den nära familjekretsen, ingen skulle av en händelse hitta till det där huset" tyckte en man. "Det hade säkert ned affärerna att göra, Rytkönen lär ha varit en mycket tuff affärsman", sa en annan.

Kriminalöverkonstapel Jukka Kallio, som år 2001 hade jobbat med fallet ända sedan första början, menade att både rånmord, svartsjuka och hämnd är tänkbara motiv. Men själv tyckte han att rån lät som en långsökt förklaring - det fanns många människor som visste att Rytkönen förvarade kontanter i köket, och pengarna var lätt åtkomliga. Varför skulle en inbrottstjuv också döda invånarna i huset? undrade Kallio.

Kallio sa också att Rytkönen inte bara var en hårdfjällad affärsman utan också en självutnämnd "medborgaraktivist", som gillade att lägga sig i allt. Han kunde rentav grabba rattfyllerister i nackskinnet och släpa dem till polisstationen. Enligt Kallio var det ändå allra troligast att mördaren/tjuven kände sina offer, inget tydde på att det var någon sporadisk besökare som låg bakom.

År 2015 uttalade sig den nye utredningsledaren, kriminalkommissarie Kimmo Huhta-aho, för Iltalehti. Han sa att GM helt uppenbart ville döda - det hade funnits passion och "en viss sorts beslutsamhet" med i bilden då gärningen begicks. Även Huhta-aho gissade att GM kände till platsen och visste vad som kunde finnas där.

I början av 2019 intervjuades Huhta-aho på nytt av Iltalehti, och sa då att han trodde att fallet kommer att lösas. Han ville dock inte svara på frågan om det kommit nya tips på sistone, eller hur utredningen i övrigt gått - en krismyndighet ska hålla tyst om sina framtidsplaner. Huhta-aho sa sig dock tro att GM fortfarande var i livet.

Fallet omtalas som sagt som trippelmord, även om det "bara" handlar om mord då det gäller Veikko och Berit. För lilla Jessicas del är brottsrubrideringen dödsvållande.

Jag kan tänka mig att historien på nytt kommer att dyka upp i medierna då 30-årsdagen nalkas. Tills vidare är de främsta källorna dessa:

https://www.murha.info/rikosfoorumi/viewtopic.php?f=15&t=58
http://ar.hejac.com/forum/viewtopic.php?f=29&t=764
https://www.hs.fi/kaupunki/art-2000003985828.html
https://yle.fi/aihe/artikkeli/2008/08/25/kirkkonummen-kolmoissurma
https://www.is.fi/kotimaa/art-2000006024365.html
https://www.mtvuutiset.fi/artikkeli/krp-etsii-ratkaisua-25-vuoden-takaiseen-murhamysteeriin-4-outoa-yksityiskohtaa/4920514
https://www.iltalehti.fi/kotimaa/a/988ee0f8-b36f-4703-b808-305ba0d735d8

Fruns exman är förmodligen den skyldige. Mordet är tydligt riktat mot mannen och frun samt deras gemensamma avkomma. Fruns barn med den tidigare mannen är på säker plats, kanske sövda för att sova extra djupt då fader beger sig till exfruns hus.
Kontantstöld tyder på kunskap om familjen.
Polisen misstänkte nog helt rätt men bevisning saknades. Ser ingen annan tänkbar gärningsman.
Att ta pengar utan att mörda är enklare, morden var primärmotivet.

Intressant som vanligt, Ördög levererar.

Spontant så lutar det åt exmaken. Inget DNA e.dyl?

Journalisten, truecrime-poddaren och författaren Marko Niemi behandlar Volsfallet i sin podd och en ny bok.

Niemi intervjuades i fredags av Hufvudstadsbladet. Jag återger de bitar som innehåller mest information om själva fallet. Annars handlar texten mycket om brottsjournalistik i allmänhet och true crime-poddande i synnerhet, om etiska överväganden med mera.

Föga överraskande antar Niemi att det var Veikko Rytkönens hårda affärsmetoder som slutligen blev hans och familjens slut.

Anhöriga bad poddaren Marko Niemi nysta i olöst Kyrkslättmord
https://www.hbl.fi/2024-06-15/anhoriga-bad-poddaren-marko-niemi-nysta-i-olost-kyrkslattmord/

Det hör till de grymmaste fallen i finländsk brottshistoria. En mamma, en pappa och deras tre månader gamla baby hittades dödade i sitt hem i den lilla byn Vols i Kyrkslätt den sista juli för snart 34 år sedan.

Marko Niemi, luttrad kriminaljournalist vid Yle, ägnade femte säsongen av sin populära true crime-podcast Viimeinen johtolanka (Sista ledtråden) åt att nysta i gåtan om vem som tog livet av Veikko Rytkönen, hans sambo Berit Andersson och deras dotter Jessica. Mord preskriberas aldrig och fallet har därmed inte lagts ner av polisen.
/---/
Niemis egna efterforskningar ledde in honom på Veikko Rytkönens affärer. Rytkönen var en nykter arbetsmyra som jobbade dygnet runt, körde bärgningsbil och drev ett entreprenadföretag. Men enligt personer i hans omgivning kunde han vara tuff och lättretlig och hade fiender.

Marko Niemi tror att affärer som inte till fullo tål dagsljus kan vara en nyckel till mordet. Oannonserad har han knackat på hos en i dag avliden man, som hade affärer ihop med Rytkönen, och som i ett nummer av kriminaltidskriften Alibi pekats ut som misstänkt.

I boken Kirkkonummen kolmoissurma (Trippeldråpet i Kyrkslätt, 2024) beskriver Niemi atmosfären under mötet som inte helt bekvämt: ”Trots att det var en 84 år gammal man som satt mittemot mig fick jag kalla kårar av att vistas där i hans lägenhet i seniorhuset”.

– Det var kanske lite litterärt gestaltat. Rädd är jag aldrig. Är man rädd på jobbet måste man byta bransch. Men såklart ska man heller inte ta några onödiga risker.

Marko Niemi konstaterar att en stor del av befolkningen i Vols var helt svenskspråkig, men att det är osäkert om brottsutredarna förstod att utfråga dem på sitt modersmål.

Trots att Niemi har goda kontakter till polisen, säger han att arbetet med podden och boken var "extrasvårt". Den nuvarande förundersökningsledaren ville inte bli intervjuad, och även andra personer hade svårt att uttala sig. En del ville vara anonyma, andra valde ett alias, och vissa vägrade att säga nånting alls - kanske av rädsla, förmodar Niemi.

Det var Veikko Rytkönens familjemedlemmar som bad Marko Niemi ta sig an fallet i sin podcast Viimeinen johtolanka.

Berit Anderssons familj har undvikit kontakt med medier, men Niemi har talat med hennes bror som sagt att familjen ännu i dag har förhoppningar om att mordet kommer att lösas.

Ändå dyker etiska spörsmål upp som kräver noga överväganden. I Kyrkslättfallet funderade Niemi på hur han skulle gå tillväga för att ge en rättvis bild av offret Berit Andersson, då hennes familj inte ville låta sig intervjuas. Via Facebook fick Niemi kontakt med ett par av hennes väninnor som beskrev en glad och färgstark person, men ändå upplever han att porträttet i podden blev ytligt.

Vittnesmålen om Veikko Rytkönen var i sin tur inte odelat positiva. Rytkönens lillebrors berättelse är den viktigaste i boken, anser Niemi, men där skildras minnen som rymmer våld och hårdhet.

– Visst funderade jag på om en negativ bild av offrets person kan påverka folks vilja att komma med tips om fallet. Men jag måste sträva efter sanningen. Något annat alternativ har jag inte.

Tack för en ny intressant trådstart Ördög!
Min spontana tanke är att det här är någon som stod familjen nära och hyste ett otroligt hat mot familjen,antagligen mannen,som sedan tog med anteckningar,pengar mm för att få det att se ut som någon annan med tanke på att huset tydligen låg ”mitt i spenaten ” o svårt att hitta för ” vem som helst ” alternativ någon som var skyldig honom pengar som denna person var oförmögen att betala tillbaka varvid han blivit utsatt för hot mm av den hårdföre mannen ifråga och byggt uppgett enormt hat mot honom eller handlat i både desperation och hat.
Att lilla Jessica inte blev mördad med kniv utan antagligen drunknade i vattnet från sängen tyder ju på att gärningsmannen inte velat döda henne utan föräldrarna och lillflickan tyvärr blev offer för omständigheterna. GM trodde nog flickebarnet skulle hittas snabbt.
Dessutom kan inte en baby vittna om vad/vem/varför….

Tack, bäste Ördög, för ytterligare en välskriven inblick i vårt östra grannlands kriminalhistoria.

Jag lutar själv närmast åt svartsjuka som motiv med tanke på det kraftiga övervåldet. I vart fall är det ju uppenbart att ett personligt hat finns med i bilden.