Vilka forskningsmetoder finns det inom naturvetenskap respektive humanvetenskap?

Har ingen aning hur man besvarar den här frågan!

Jämför några forskningsmetoder inom naturvetenskap och humanvetenskap. Vilka är de största skillnaderna?

Vilka metoder finns det inom naturvetenskap respektive humanvetenskap?

Tack på förhand,

Karl Popper är en person som tillmäts stor betydelse i dessa sammanhang, jag kan rekommendera att läsa om dennes vetenskapsfilosofi och att gräva lite i epistemologi i allmänhet. Inom analytisk filosofi så förlitar man sig även ibland på olika påståendens semantiska dimension samt dess metafysiska/ontologiska antaganden, alla dessa tre aspekter kan vara relevanta i anslutning till filosofiska argument, det beror i viss mån på påståendets karaktär.

Låt säga att denna tråd är en forskningsprocess om den filosofiska forskningsprocessen.

Du frågar hur det går till, varvid vi kan betrakta postulatet att en kan kan lägga fram lite vilken hypotetisk premiss som helst för ändamålet.
Så jag säger helst med gott samvete att "så här är det", och låter det i sig vara beviset inför forskningsprocessen. Och vad detta nu är, ja det torde detta som det handlar om kunna visa på med viss anmodan eller förfrågan.

Då är det förstås relevant huruvida en betraktare godtar detta som detta.
Särskilt om betraktaren vill anse sig som en myndighet i frågan.
För om inte det här är sanning, ja då kan livsbedömaren antas vara i stånd att konstatera att det där inte heller är sanning, utefter de premisserna.

En borde ganska snart kunna dra slutsatsen att det här, och hur det här är och blir, räcker längre än ramarna för den filosofiska undersökningsprocessen, eftersom världens filosofier kan visa på tendenser att ställa upp premisserna för sanning och bevis efter behag.
Och det kan förstås en femåring också göra, i viss utsträckning. Och kan säkert ha nyttiga konsekvenser att även femåringar har den faktiska möjligheten i verkligheten; att uppleva den.

Så när vi nu har barn... eller jag menar, vuxna individer, i stånd att resonera hur de vill ha det eller hur de vill se på någonting, vilka kvalifikationer har människan att ens betrakta det här?
Och vad är konsekvenserna av att denna undersökningsprocess inverkas på genom förvrängning av koncepten som genom empirisk verklighet definierar rätt och fel i frågan?
För om inte det empiriska stämmer med teorin, vad har vi då ens kvar att komma fram till?

Tack, jag tänker att forsknings metoder uppdelas huvudsakligen i två delar (kvalitativa och kvantitativa). Alltså den största skillnaden mellan natur och humanvetenskap är syftet med forskningen; naturvetenskap letar efter en förståelse medan humanvetenskap letar efter en förklaring. men jag funderar kring de sub-kategorierna.

I allmänhet så kvantifierar man det som är möjligt att kvantifiera, detta är särskilt användbart inom naturvetenskap då naturvetare ägnar sig åt att utforska faktiska förhållanden mellan fysiska ting i specifika miljöer. Filosofer ägnar sig oftare åt argumentation (kvalitativ metod) som i grunden bygger på logik. Många anser dock att språket är ett bristfälligt, underlägset verktyg i jämförelse med matematiken och därför sällan kan användas på att sådant sätt att universella sanningar kan täljas fram.