Bruksorterna som gud glömde

I Kalmar län är väl Emådalen (Hultsfreds och Högsby kommuner) med alla småsamhällen (Ruda, Berga, Silverdalen m.fl.) bland de värsta samhällena. Befolkningen i de kommunerna har typ halverats sedan 1950, Högsby ligger ofta högt på listan över miserabla index (det är t.o.m. en av de få kommunerna där fastighetspriserna sjönk i nominella belopp under 2010-talet).


Västerviks kommun är lite annorlunda, själva stan är ju ett "centrum" och har gått upp sig som sommarsemesterort vilket inte Emådalen precis har något av. För ett par år sedan var jag igenom Gunnebo och Ankarsrum och de är väl urtypen av bruksorter på dekis, för fabrikerna finns kvar men det känns som att de 100 som fortfarande arbetar där på bruken som har haft uppåt 1000 anställda för 50-70 år sedan så bor de kvarvarande fabriksarbetarna någon annanstans utanför själva samhället. Både Ankarsrum och Gunnebo kändes nedgånget och sunkigt.


Gamla Västervik låg där Gamleby numera ligger längst inne och på västra sidan av viken, när staden flyttades tre mil åt sydost på 1500-talet fick den nya stan ta över det gamla namnet och gamla Västervik fick byta namn till Gamleby.

Hällefors!
Hade sin peak på 70-talet.

Imponerande lista. Kommer det en sammanfattning under hösten?

Då förstår jag, tack för den kunskapen!


Det ligger inte alltför långt från Ställdalen som finns med på min lista, så kan ju besöka Hällefors också.


Jag ska försöka skriva en summering för varje plats vartefter jag betar av dem.

Hällefors är en speciell plats som man måste möta med öppna ögon.
Jag har valt att se den platsen som Sverige på 80-talet. Tiden har liksom stått still där.
Jag kanske är partisk eftersom min uppfattning är att Sverige var bäst på 80-talet. Men måste poängtera att jag inte är Hällförsare. Åker bara igenom ibland.
Har inte passerat Lesjöfors på år och dag. Måste fan dra dit i början på November för att få känna riktig misär. Blir lättare nån njuta av vintern efter det.

Ja fy fan, överlägset högst arbetslöshet i Småland.

I många av dessa kommuner styr sossar med stöd av C eller V.
De trodde de var smarta som fyllde upp bruksorterna med nya innevånare som kommunen fick statsstöd för. När sedan statsstödet försvinner efter några år så är fördelen bruksorten hade före dvs. förhållandevis få blattar borta. Kvar är kostnaderna och integrationsproblem.
Hade bara alla tröga kommunsossar fattat att ha is i magen så skulle många små sömniga bruksorter vara ett förhållandevis tryggt alternativ till större städer som kommer vara helt infesterade av blattar om 15 år.

Jag har åkt en hel del i Danmark och Norge (utanför Köpenhamn/Oslo) och slås ofta över hur välbevarad och fin deras landsbygd är. Inte bara naturen, utan även byarna och annan bebyggelse. Väl uppstyrt och fungerande, samt i det närmaste homogent.

Problemet är att till skillnad från norrmän och danskar, hatar svenskar sin landsbygd. "Alla" drömmer om 27 kvm på Söööööder, då har man lyckats. Svenskarna skiter i sin landsbygd, de gamla bruksorterna "braindrainas" och förfaller tills de ser ut som förstäder till Norilsk. Tack vare denna braindrain till tjugosjukvadratarna på Söööööder, får vi WT-kommuner med "byxkissande" ljushuvud till politiker som nämnt ovan. Ja, det är ju sjukt att politikerna inte är långsiktiga. Många f.d. bruksorter och lantkommuner inom bilavstånd till större arbetsmarknadsregioner hade kunnat "sälja sig själva" med trygghet som outtalad USP.

Stället Gud glömde och Djävulen inte ville ha!

Jag har varit där! Som nån skrev, det var som att åka tillbaka till förr när jag åkte ner på huvudgatan.
Litet mysigt systembolag och en riktig småstadslunk. Blev nästan förvånad när stan dök upp på vägen - 'Hur kan det ligga HÄR?!' mitt ute i ingenstans. Tyvärr dras såna där småorter oftast med att invånarna själva pratar ner sin hemort så det lilla man hör är bara skit och elände.
MEN det känns ändå som att trakten har hopp, entreprenörer och driftiga människor med stor draghjälp av Örebro universitets filial restaurangskolan i Grythyttan.

Sen är Sverige extrema på att centralisera. Väldigt mycket arbetsplatser och service har ”effektiviserats” bort till centralorter och Stockholm.
Det förvärrar problematiken.
Sen har handeln genomgått en kraftig förändring. På 60/70 in på 80 talet fanns det fortfarande mängder av mindre livsmedelsbutiker och detaljhandel kvar i mindre orter. Ett par tre matvarubutiker, klädaffär, bokhandel, apotek, bankkontor, blomsteraffär, bensinmackar, elektronik eller tv och radiobutik som det hette då. Café, värdshus, vårdcentral/mindre sjukhus etc.
Idag är det mesta borta, i flera kommuner så finns det knappt bankkontor kvar ens i hyfsat välmående orter.
Det gör att det ser ännu värre och öde ut.
Sen finns samma utveckling i Stockholm med, tidigare småcentrum dör bort, kvar blir stora gallerior.

Å andra sidan kan du köpa nästa vad du vill via nätet oavsett om du bor i Lesjöfors eller Östermalm.

Åkte igenom Ödeshög igår och det såg rätt ruffigt ut med skrotbilar och gamla husvagnar ståendes längs med huvudgatan.