Citat:
Ursprungligen postat av arlaharen
I 9 fall av 10 handlar det om att Eva-Britta hatar sitt trista och usla jobb, men är antingen för lat, dum eller gammal för att sadla om.
Men om vi pratar om verklig utbrändhet: lyssna på dig själv och din kropp! Ditt välmående åker inte ner i toaletten över en natt. Mår man succesivt sämre på sin arbetsplats utan att åtgärda detta är man fan dum nog att åka på lite stryk.
Hare, hare!
Jag tror att utbrändhet är en myt. Folk kan jobba som kaniner i hela sitt liv och enbart må bra av det, det gäller bara att anpassa sig och inte utgå från att alla konspirerar mot en.
Inget arbete är så jävla rosenrött, men om man biter ihop så klarar man sig. Går det inte, så finns det andra arbetsuppgifter eller andra jobb.
Jag vet av erfarenhet att det är möjligt att arbeta både natt- och dagsskift samtidigt på två relativt själaknäckande arbetsplatser utan att bli det minsta utbränd.
Den enda utbrändheten jag respekterar är den som infinner sig hos folk som blivit arbetslösa och inte klarar av sysslolösheten och meningslösheten.
Det är idioti att välja arbetsplats efter hur sannolikt det är att arbetet innebär press, övertid och svårlösliga situationer.
Om jag någonsin förökar mig, skall de små monstren bli satta i sommararbete i späd ålder för att de skall utveckla en hälsosam arbetsmoral. En sådan är nämligen lika nyttig i det verkliga livet än på en arbetsplats.
Gnäller de om utbrändhet inför jag aga i hushållet och säger några väl valda ord om när pappa var ung och åkte spark i fem timmar för att tjäna ihop till veckoslutslakritsen.