Stålmannen - den övermäktiga superhjälten.

jag tycker det är intressant att han har dräkten under en kostym och det inkluderar stövlarna vilket
innebär att han måste ha enorma skor utanpå stövlarna.

Är ju inte helt korrekt jag har läst stålmannenserier där han gömt sin dräkt under en nagel,eljest kan han nog lätt gömma den i en ficka el dyl.

Sedan telefonkioskerna försvann så har de ändrat i serien så numera uppstår och består hans dräkt av någon sorts kryptoniansk nanoteknologi om jag förstått saker korrekt.

Jag kan i princip se serierutan där han gömmer sin kostym under sin nagel framför mig, men lyckades inte googla fram någon bild.

Clarks kostym och övriga kläder gömde han väl i en ficka i manteln. Torde nog vara lite skoproblematik även där. Speciellt om skorna nu är/var gigantiska.

Jag kom att tänka på det när jag såg en skämtteckning där Clark är hos en skoförsäljare och det står
en massa uttänjda skor runt honom och försäljaren säger att han skall försöka hitta ett ännu större par
och han frågar har du de där röda stövlarna på dig ofta.

Stålmannen kan även förändra ansiktsdrag. Men Clark Kent har bara glasögon och annorlunda frisyr, ingen förändring av ansiktet behövs som Stålmannen

Ja, nu kan man kanske åter erinra sig vad Jules Feiffer – som ju gick bort för någon vecka sedan – skrev i sin bok The Great Comic Book Heroes (1965) och som sedermera regurgiterades i Tarantinos Kill Bill:


(FB) Stålmannen - den övermäktiga superhjälten.

Stålmannen hatar och parodierar inte bara japs utan även vanliga vita män i sin roll som mesen Clark Kent. (I seriens klassiska utformning, alltså; narrativet i serien har väl ändrats åtskilliga gånger genom åren)

Apropå de hemliga identiteterna så var det för några år sedan helt comme il faut att tala om de judiska spåren i Stålmannen och många andra superhjälteserier: i romanen Kavalier och Clays fantastiska äventyr, i fackböcker som Up, up and oy vey; From Krakow to Krypton och Disguised as Clark Kent; i en utställning på Judiska Museet m.m. Då kunde Stålmannens hemliga identitet, och hans ständiga skräck för att bli avslöjad, ses som en parallell till de judar som tagit sig nya amerikaniserade namn och inte ville bli identifierade som judar. Men om jag rätt förstått Lundaforskaren Martin Lund så skall man inte längre göra denna koppling.

Det som gör Stålmannen relativt ointressant som karaktär - utöver hans icke-existerande personlighet (jmf Spindelmannen, Batman, Wolverine) - är att han är op.

Eftersom han är op och pga sin moral att aldrig döda någon, blir storyn alltid densamma:

1. Stålis möter skurk
2. Stålis håller igen/gör ingen som helst research före han konfronterar skurk
3. Skurk tar Stålis med brallorna nere och lyckas vinna rond 1 med överraskningsmomentet
4. Stålis tar höjd för skurks vapen/krafter, och vinner rond 2 utan att döda skurk

Därför är han en ointressantare hjälte än Spindeln och fladdermusen. De har begränsningar och kan teoretiskt besegras. De behöver komma förberedda, eller försöka vrida striden till sina styrkor.

Stålmannen har alltid hybris när han går in i strider. Låter skurken skjuta på honom med det skumma vapnet, räknar med att ingenting biter på honom.

En stålis som studerade sin motståndare före konfrontation skulle aldrig besegras av en motståndare med underlägsna krafter. Men då skulle det ju inte bli någon story heller.