2006-04-19, 03:30
#1
Trolltyg i svampskogen! (Cubensis Mexican) *
Drog: 4g torkad Cubensis Mexican
Det här är då min första tripprapport var jag ska försöka beskriva min första helvrickade upplevelse av lagom dos svamp.
Det hela utspelar sig en torsdagskväll i hemmets lugna vrå.
(17:00)
Efter en slö dag med en lagom bit standardröka och medföljande munchies bestämde jag mig för att sova ett litet slag.
(22:20)
Blir väckt av telefonen och får veta att det blir att jobba dagen efter på en annan ort, och även spendera helgen där.
Så mina planer på att inta svampen under helgen spoilerades.
(22:40)
uppfinningsrik som man är valde jag att helt sonika smälla i mig svampen som "frukost" och trippa under nattens gång.
Så där sitter jag framför datorn och tuggar på de torra svamparna, kan ju inte säga att det var det godaste jag någonsin ätit,
men det smakade inte direkt illa, ungefär som nötterna man äter under juletid.
Så där sitter jag och väntar otåligt på att någonting ska hända.
(23:00)
Börjar tappa fokus på omvärlden, synen är inte riktigt som den ska, ungefär som när man rökt på och har svårt att fokusera.
Tänker att "tja, nu kommer det väl" och drar på smilbanden.
Drar ihop en skön playlist innehållandes diverse tysk underground psytrance, skazi, shpongle och infected mushroom och justerar volymen till en lagom nivå.
springer ut i köket och diskar lite, röker en cigg och återvänder till soffan för att invänta ruset medans jag snackar med lite vänner över irc.
(23:30)
Konstiga känslor börjar krypa omkring i kroppen, överskottsenergin slår till, det kryper på i benen och vandrar sakta upp mot överkroppen.
Armarna och överkroppen känns nästan lite bortdomnade.
Plöstsligt ser jag att muspekaren gör väldigt fina mönster då jag frenetiskt drar den runt över den svarta bakgrunden på putty och inser att nu kommer det.
Hinner tanka "jaha, nu finns det ingen återvända, here we go!" och fnittrar lite för mig själv.
Men det blir inte så mycket mer än det, så jag sitter lugnt kvar och varvar häftiga muspekarrörelser med skitsnack över irc.
(00:00)
Känslan kom som en atombombsexplosion, ingenting hade kunnat förbereda mig på vad som komma skall, vad i helvete är det som händer!?
Tv:n, högtalarna och väggarna börjar gunga i takt med musiken, och jag upptäcker att jag står på vardagsrumsgolvet och DANSAR?
Vad fan hade hänt, JAG DANSAR, och jag TYCKTE om det!
Nu tror jag dock inte att man i nyktert tillstånd hade kunnat kalla det jag sysslade med för dans, men i min värld så var det dans i dess renaste form
Jag kände en energi som jag aldrig haft förr, allting började helt plötsligt kännas så naturligt, så logiskt, dansen var svaret på allt!
Jag bestämde mig för att ta mig in på toa för att uträtta mina behov, döm av min förvåning när jag kollade mig själv i hallspegeln.
Det där var inte jag, det där var någon sorts skogstomte eller troll, kanske väldigt hårlös, men fortfarande, ansiktet var på tok för rundat,vänligt och leende.
Men efter att ha undersökt mitt eget ansikte med händerna konstaterar jag att det verkligen är jag, och dansade vidare in på toa.
Inne på toan såg allt i princip normalt ut, om vi bortser från att hela skiten såg ut som lustiga huset, toastolen gungade omkring och ändrade storlek
i takt till den svaga musiken som gnolade på från vardagsrummet, duschdraperiet såg ytters vänligt ut, så jag gav den en kram och påpekade att dans, det är livets mening!
Då toastolen såg på tok för rörlig ut bestämde jag mig för att uträtta mina behov sittandes för att slippa söla ner.
Jag blir sittande där i kanske 5-10min för att beundra formerna på toapappersrullen.
När jag uträttat mina behov kliver jag upp från den vänliga toastolen och inspekterar än en gång mitt ansikte med både blick och känsel, se på fan, jag är ju rätt söt som tomte ändå!
(00:10)
Kliver ut i den UV-belysta hallen för att inspektera om jag mot förmodan skulle ha någon mysig mössa, hittade en blå/vit scarf som lös väldigt fint,
tänkte "oh well" den kan jag ha på huvudet, så jag knöt fast den på skallen i äkta piratanda och inspekterade mitt anlete igen, tja, smärre förbättring.
Men gud så mjukt och mysigt det var att känna sig själv i nyllet!
Kliver in i vardagsrummet och kollar på klockan, vad i hela friden, har det bara gått 10 minuter!?
Min vistelse på toan och i hallen kändes ju som en halvtimme, det här kan inte stämma, så jag dubbelkollar med båda datorerna plus mobilen.
Ja, det stämde.
Nu sitter jag där alldeles förbryllad och funderar över om tiden gått sönder, men kommer fram till att så är nog inte fallet.
Lyckas ännu skriva några rader på irc innan helvetet brakar lös.
(00.20-00.40)
Nu har min verklighetsuppfattning spårat ut totalt, jag ligger i sängen med täcket över mig.
Tankarna matas fram i ultrarapid, som en kulsprutesvärm träffar tusentals tankar mitt sinne,
frågor som "vem är jag, var är jag, vad är jag?" dyker upp men försvinner lika snabbt.
Jag lyckas tygla tankarna en aning med svaren "jag är jag, jag är här och jag är vad jag är."
sen dyker tankar om världen och samhället upp, jag inser snabbt att det inte finns något som kan kallas samhället,
världen vet jag att den finns, världen är vi, jag och min kropp, kroppen som jag för tillfället har tagit form som.
Känner en väldig olustkänsla, vad är det egentligen som händer med mig, kommer jag alltid vara så här?
Vad har hänt med det som en gång var, det där, som jag inte kan komma på vad det är?
Jag tänker på polisen och politiker, jag tänker på knarkare och undrar över om det här är slutet, är det nu jag kommer få spendera resten av mitt liv i en liten cell?
Försöker vifta bort alla tankar, jag vet ju att det är svampens fel, eller är det?
Mina tankar vandrar fram och tillbaka i totalt kaos, vad är det här?
Inbillar mig att allting bara är en dröm, och att jag snart kommer vakna upp ur det, så jag trycker mig ner under kudden och försöker bara sova.
Det försöket misslyckas såklart, så jag sätter mig upp igen och kollar på klockan, än en gång blir det ett vad i helvete?
Hela 20 minuter hade detta utspelat sig på, det kändes som flera dagar.
Jag sitter ett slag och upptäcker återigen musiken, ack, den härliga musiken!
(00.45)
Kliver upp och börjar dansa igen, dansar säkert runt i lägenheten ett tjugotal minuter, in i hallen, klämma på nyllet framför spegeln i uvljuset, in i köket, in i lillebrors rum, ut i vardagsrummet, in på toa.
Så håller det på ett bra antal varv när jag plötsligt känner att jag behöver en cigg.
Tar mig samman och går ut till köket, döm av min förvåning när jag ser en sån stor och läcker tavla!
Den föreställde ett vinterlandskap, bestående av en väg och snödriva var lite snö yra omkring och ett klart sken från en orange vägbelysning.
Jag beundrade "tavlan" ett tag för att sedan gå vidare mot inre delen av köket och fläkten.
Hittar en till tavla, med ungefär samma motiv, fast denna gång är det en kille som står där, runt 20m ifrån mig, jag tänker "den tavlan hade varit bättre om den vore lika stor som den andra", tar upp en cigg, tänder den och börjar dansa igen.
Killen kollar lite skumt åt mitt håll, och jag inser att det är en magisk tavla, den ska man akta sig för!
Så jag gömmer mig lite klumpigt bakom diskbänken och röker klart min cigg medans jag inser att det här, den här lägenheten, det är min lilla boning, det finns inget utanför den, bara luft.
(01.00)
Går in i vardagsrummet igen, höjer en aning på musiken och upptäcker att mina väggar rör sig jättekonstigt nu, stora mönster börjar uppenbara sig, nästan lite som texten på ringen i sagan om ringen.
Jag blir hänförd och sitter nog där ett bra tag samtidigt som jag känner att jag börjat svettas rätt mycket.
Känner att en dusch hade varit på sin plats, så jag beger mig dansande ut i toaletten igen.
Skruvar på vattnet och ställer mig under det, IUH! ISKALLT!
Inser att jag måste fixa detta problem innan mina bravader kan fortsätta, det tar ett tag, men tillslut har jag lyckats manövrera spakarna så att vattenstrålarna känns lagom varma.
Sätter mig ner under det ösande vattnet och blundar, drömmer mig bort till gröna landskap och ser mig själv sitta där under ett vattenfall, känslan var bland det mest förbluffande jag varit med om, ett sådant välbehag!
Jag inser ganska snabbt att jag inte kan sitta kvar där, då jag inbillar mig att jag egentligen inte sitter i en varm dusch, utan i ligger i en snödriva någonstans.
Börjar inbilla mig att allt som händer här och nu, är egentligen bara någon form av det filmen The matrix handlar om, jag är egentligen på ett annat ställe och detta är världen dem dragit över mina ögon.
(02.15)
Jag torkar mig och tar med en extra handduk för att gå ut till vardagsrummet igen.
Väl där ute börjar jag mer och mer tro på min teori, det känns som att det blåser kallt och det låter som att jag är utomhus i ett vinande vinddrag, jag får lite smått panik men tänker än en gång, det är bara svampen.
Så jag sätter mig ner i meditationsställning och börjar fundera hur jag ska göra, vad är det egentligen som händer, vad är allt detta, hur kom jag hit och vem vill göra något sånt här emot mig?
Tankarna flyger än en gång fram i ultrarapid och ångesten/oron blir större och större, jag känner på mig att något håller på att gå snett.
Försöker intala mig själv att det bara är svampen, det är bara svampen för helvete, sluta vara en sån barnrumpa nu!
Men jag kan inte vifta bort alla tankar, så jag beslutar mig för att bara följa med strömmen och försöka sova ett slag.
Lägger mig i sängen och myser rätt bra, de jobbiga tankarna börjar sakta men säkert försvinna och jag slumrar in.
Det här är då min första tripprapport var jag ska försöka beskriva min första helvrickade upplevelse av lagom dos svamp.
Det hela utspelar sig en torsdagskväll i hemmets lugna vrå.
(17:00)
Efter en slö dag med en lagom bit standardröka och medföljande munchies bestämde jag mig för att sova ett litet slag.
(22:20)
Blir väckt av telefonen och får veta att det blir att jobba dagen efter på en annan ort, och även spendera helgen där.
Så mina planer på att inta svampen under helgen spoilerades.
(22:40)
uppfinningsrik som man är valde jag att helt sonika smälla i mig svampen som "frukost" och trippa under nattens gång.
Så där sitter jag framför datorn och tuggar på de torra svamparna, kan ju inte säga att det var det godaste jag någonsin ätit,
men det smakade inte direkt illa, ungefär som nötterna man äter under juletid.
Så där sitter jag och väntar otåligt på att någonting ska hända.
(23:00)
Börjar tappa fokus på omvärlden, synen är inte riktigt som den ska, ungefär som när man rökt på och har svårt att fokusera.
Tänker att "tja, nu kommer det väl" och drar på smilbanden.
Drar ihop en skön playlist innehållandes diverse tysk underground psytrance, skazi, shpongle och infected mushroom och justerar volymen till en lagom nivå.
springer ut i köket och diskar lite, röker en cigg och återvänder till soffan för att invänta ruset medans jag snackar med lite vänner över irc.
(23:30)
Konstiga känslor börjar krypa omkring i kroppen, överskottsenergin slår till, det kryper på i benen och vandrar sakta upp mot överkroppen.
Armarna och överkroppen känns nästan lite bortdomnade.
Plöstsligt ser jag att muspekaren gör väldigt fina mönster då jag frenetiskt drar den runt över den svarta bakgrunden på putty och inser att nu kommer det.
Hinner tanka "jaha, nu finns det ingen återvända, here we go!" och fnittrar lite för mig själv.
Men det blir inte så mycket mer än det, så jag sitter lugnt kvar och varvar häftiga muspekarrörelser med skitsnack över irc.
(00:00)
Känslan kom som en atombombsexplosion, ingenting hade kunnat förbereda mig på vad som komma skall, vad i helvete är det som händer!?
Tv:n, högtalarna och väggarna börjar gunga i takt med musiken, och jag upptäcker att jag står på vardagsrumsgolvet och DANSAR?
Vad fan hade hänt, JAG DANSAR, och jag TYCKTE om det!
Nu tror jag dock inte att man i nyktert tillstånd hade kunnat kalla det jag sysslade med för dans, men i min värld så var det dans i dess renaste form
Jag kände en energi som jag aldrig haft förr, allting började helt plötsligt kännas så naturligt, så logiskt, dansen var svaret på allt!
Jag bestämde mig för att ta mig in på toa för att uträtta mina behov, döm av min förvåning när jag kollade mig själv i hallspegeln.
Det där var inte jag, det där var någon sorts skogstomte eller troll, kanske väldigt hårlös, men fortfarande, ansiktet var på tok för rundat,vänligt och leende.
Men efter att ha undersökt mitt eget ansikte med händerna konstaterar jag att det verkligen är jag, och dansade vidare in på toa.
Inne på toan såg allt i princip normalt ut, om vi bortser från att hela skiten såg ut som lustiga huset, toastolen gungade omkring och ändrade storlek
i takt till den svaga musiken som gnolade på från vardagsrummet, duschdraperiet såg ytters vänligt ut, så jag gav den en kram och påpekade att dans, det är livets mening!
Då toastolen såg på tok för rörlig ut bestämde jag mig för att uträtta mina behov sittandes för att slippa söla ner.
Jag blir sittande där i kanske 5-10min för att beundra formerna på toapappersrullen.
När jag uträttat mina behov kliver jag upp från den vänliga toastolen och inspekterar än en gång mitt ansikte med både blick och känsel, se på fan, jag är ju rätt söt som tomte ändå!
(00:10)
Kliver ut i den UV-belysta hallen för att inspektera om jag mot förmodan skulle ha någon mysig mössa, hittade en blå/vit scarf som lös väldigt fint,
tänkte "oh well" den kan jag ha på huvudet, så jag knöt fast den på skallen i äkta piratanda och inspekterade mitt anlete igen, tja, smärre förbättring.
Men gud så mjukt och mysigt det var att känna sig själv i nyllet!
Kliver in i vardagsrummet och kollar på klockan, vad i hela friden, har det bara gått 10 minuter!?
Min vistelse på toan och i hallen kändes ju som en halvtimme, det här kan inte stämma, så jag dubbelkollar med båda datorerna plus mobilen.
Ja, det stämde.
Nu sitter jag där alldeles förbryllad och funderar över om tiden gått sönder, men kommer fram till att så är nog inte fallet.
Lyckas ännu skriva några rader på irc innan helvetet brakar lös.
(00.20-00.40)
Nu har min verklighetsuppfattning spårat ut totalt, jag ligger i sängen med täcket över mig.
Tankarna matas fram i ultrarapid, som en kulsprutesvärm träffar tusentals tankar mitt sinne,
frågor som "vem är jag, var är jag, vad är jag?" dyker upp men försvinner lika snabbt.
Jag lyckas tygla tankarna en aning med svaren "jag är jag, jag är här och jag är vad jag är."
sen dyker tankar om världen och samhället upp, jag inser snabbt att det inte finns något som kan kallas samhället,
världen vet jag att den finns, världen är vi, jag och min kropp, kroppen som jag för tillfället har tagit form som.
Känner en väldig olustkänsla, vad är det egentligen som händer med mig, kommer jag alltid vara så här?
Vad har hänt med det som en gång var, det där, som jag inte kan komma på vad det är?
Jag tänker på polisen och politiker, jag tänker på knarkare och undrar över om det här är slutet, är det nu jag kommer få spendera resten av mitt liv i en liten cell?
Försöker vifta bort alla tankar, jag vet ju att det är svampens fel, eller är det?
Mina tankar vandrar fram och tillbaka i totalt kaos, vad är det här?
Inbillar mig att allting bara är en dröm, och att jag snart kommer vakna upp ur det, så jag trycker mig ner under kudden och försöker bara sova.
Det försöket misslyckas såklart, så jag sätter mig upp igen och kollar på klockan, än en gång blir det ett vad i helvete?
Hela 20 minuter hade detta utspelat sig på, det kändes som flera dagar.
Jag sitter ett slag och upptäcker återigen musiken, ack, den härliga musiken!
(00.45)
Kliver upp och börjar dansa igen, dansar säkert runt i lägenheten ett tjugotal minuter, in i hallen, klämma på nyllet framför spegeln i uvljuset, in i köket, in i lillebrors rum, ut i vardagsrummet, in på toa.
Så håller det på ett bra antal varv när jag plötsligt känner att jag behöver en cigg.
Tar mig samman och går ut till köket, döm av min förvåning när jag ser en sån stor och läcker tavla!
Den föreställde ett vinterlandskap, bestående av en väg och snödriva var lite snö yra omkring och ett klart sken från en orange vägbelysning.
Jag beundrade "tavlan" ett tag för att sedan gå vidare mot inre delen av köket och fläkten.
Hittar en till tavla, med ungefär samma motiv, fast denna gång är det en kille som står där, runt 20m ifrån mig, jag tänker "den tavlan hade varit bättre om den vore lika stor som den andra", tar upp en cigg, tänder den och börjar dansa igen.
Killen kollar lite skumt åt mitt håll, och jag inser att det är en magisk tavla, den ska man akta sig för!
Så jag gömmer mig lite klumpigt bakom diskbänken och röker klart min cigg medans jag inser att det här, den här lägenheten, det är min lilla boning, det finns inget utanför den, bara luft.
(01.00)
Går in i vardagsrummet igen, höjer en aning på musiken och upptäcker att mina väggar rör sig jättekonstigt nu, stora mönster börjar uppenbara sig, nästan lite som texten på ringen i sagan om ringen.
Jag blir hänförd och sitter nog där ett bra tag samtidigt som jag känner att jag börjat svettas rätt mycket.
Känner att en dusch hade varit på sin plats, så jag beger mig dansande ut i toaletten igen.
Skruvar på vattnet och ställer mig under det, IUH! ISKALLT!
Inser att jag måste fixa detta problem innan mina bravader kan fortsätta, det tar ett tag, men tillslut har jag lyckats manövrera spakarna så att vattenstrålarna känns lagom varma.
Sätter mig ner under det ösande vattnet och blundar, drömmer mig bort till gröna landskap och ser mig själv sitta där under ett vattenfall, känslan var bland det mest förbluffande jag varit med om, ett sådant välbehag!
Jag inser ganska snabbt att jag inte kan sitta kvar där, då jag inbillar mig att jag egentligen inte sitter i en varm dusch, utan i ligger i en snödriva någonstans.
Börjar inbilla mig att allt som händer här och nu, är egentligen bara någon form av det filmen The matrix handlar om, jag är egentligen på ett annat ställe och detta är världen dem dragit över mina ögon.
(02.15)
Jag torkar mig och tar med en extra handduk för att gå ut till vardagsrummet igen.
Väl där ute börjar jag mer och mer tro på min teori, det känns som att det blåser kallt och det låter som att jag är utomhus i ett vinande vinddrag, jag får lite smått panik men tänker än en gång, det är bara svampen.
Så jag sätter mig ner i meditationsställning och börjar fundera hur jag ska göra, vad är det egentligen som händer, vad är allt detta, hur kom jag hit och vem vill göra något sånt här emot mig?
Tankarna flyger än en gång fram i ultrarapid och ångesten/oron blir större och större, jag känner på mig att något håller på att gå snett.
Försöker intala mig själv att det bara är svampen, det är bara svampen för helvete, sluta vara en sån barnrumpa nu!
Men jag kan inte vifta bort alla tankar, så jag beslutar mig för att bara följa med strömmen och försöka sova ett slag.
Lägger mig i sängen och myser rätt bra, de jobbiga tankarna börjar sakta men säkert försvinna och jag slumrar in.
