Dags för uppehåll/sluta med cannabis (Den stora tråden) /MOD

Starkt jobbat! Förstår att du ville belöna dig! Det viktigaste är att du håller dig undan till nästa gång, som du lovat dig.

Jag är inne på min 8e dag, igår var skit och de var mkt strul, speciellt med en inlämningsuppgift. Idag har jag däremot mot sjukt bra mot slutet. Vet inte varför jag mår så bra idag men det har gjort mig glad. Aptiten börjar komma tillbaka, har gymmat i 4 år och stagnerat ganska länge i min utveckling men nu börjar det hända saker, främst bättre tryck, ork osv.

Dricker bärs på fredagarna och så med imovanen somnar jag riktigt lätt när det behövs. Idag blir det dock ingen imovane utan bara propavan tror jag. Har inte testat på meditation men borde göra det!


Du får fortsätta uppdatera! Oavsett om det går bra eller dåligt. Tack för att du svarade!

Har försökt sluta ett tiotal gånger efter 8 års rökande men aldrig gått, tror att det är dags på riktigt nu.

Mitt ex som jag fortf är oerhört kär i och troligen aldrig kommer hitta någon liknande skulle hälsa på mig i min nya lägenhet i april, istället har jag suttit inlåst och rökt, runkat och spelat datorspel, som 26 åring är det mer än patetiskt och det har varit ett jävla wake Up call nu när exet gått och träffat en ny medans jag inte duschat på en vecka och inte märker skillnaden på en tisdag och en lördag, dags att ta tag i det nu annars kan jag likaväl avsluta livet.

Det enda som behövs är att du bestämmer dig för det. Det kommer va tufft men byt ut rökat mot en ny hobby. Träna, spring, vad som helst som kan uppta tid för dig dagligen.

Det är extremt tuff, efter 8 års konstant rökande från en tidig ålder så vill jag inte ens tänka på hur långt tid det kommer ta tills min hjärna är återställd, är inne på dag 4 nu och fortfarande helt bestämd över att sluta men bieffekterna börjar märkas, låg aptit, mina tankar rusar så in i helvete så jag får stanna upp och fokusera på andningen för att inte explodera, emotionell på en helt ny nivå, har säkert gråtit fem gånger de senaste dagarna, sover antingen en timme eller så sover jag 18 timmar.

Har satt mig själv i denna situation så bara att kämpa sig igenom det här och ta sig ur själv också.

Det är inte konstigt att må som du gör när du går igenom en sån omställning. Men påminn dig själv om varför du gör det och du kommer märka de positiva effekterna snabbare än du tror, samtidigt som det blir enklare med tiden. Jag är själv inne på dag 7 och det finns saker som blivit bättre men även avtändningen som är jobbig, men med det sagt så börjar man absolut se fördelarna med att va nykter.

Hur går det for dig? Dag 11 for mig nu, fortfarande 100% bestämd over att sluta och kan verkligen inte se framfor mig att återgå till att sitta och roka ner mig som en jävla loser, det har pågått for länge. Får cravings då och då som forsvinner lika fort som de dyker upp, mer speicifkt så kan jag tänka hur nice det vore att roka i någon situation längre fram och när jag inser att det inte går blir jag kort lite deprimerad och undrar vad jag ska ersätta det med, mitt beloningssystem är ju totalt rubbat.

Har fått ett deltidsjobb nu också, kommer hjälpa en hel del då man vill vara pigg runt andra människor och rokat bara ger en en massa social ångest, skont att bli sysselsatt också så man inte ligger i sängen och till slut cavear for cravings.

Tror inte det värsta är over dock, forsta dagarna var hemska, efter det lite enklare men det riktiga testet kommer nog 4-5 veckor/längre in, gräs är en liten djävul och jag kommer säkert forsoka overtala mig själv "bara en gång" och "jag har ju bevisat att jag kan sluta nu så en helg gor väl inget".

Snyggt jobbat! Jag är väl lite mer än två veckor in. Har flytit på bra, tränar som ett monster och lägger fokuset där. Lite problem med svettningar fortfarande och en del lite obehagliga drömmar men verkligen inget som jag inte kan hantera.

Ett tips, vad du än gör, belöna dig inte med att tex köpa en femma och tro att du ska kunna röka en kväll enbart. Då kommer du trilla tillbaka, samma gäller för mig.

Dag 5 för mig just nu efter flera års missbruk. Är sjukt deprimerad och har de senaste åren bara suttit hemma och rökt och spelat tv-spel. Repetera. Har tappat all fokus, energi och livsglädje. Hoppas nu att man har nåt slags jävlar anamma kvar och kan fortsätta på detta spår.

Hur är det med NA, är det en plats för cannabismissbrukare att hitta en omgivning eller det kanske bara är för dem med grava drogproblem?

Rökt kopiösa mängder i princip dagligen i typ 5 år.

Slutade tvärt för två dygn sedan. Känner ingenting. Inga svettningar ingen stress nada. Har jag tur eller väntar mig ett helvete ett par dagar framåt?

Cannabis har egentligen aldrig varit ett problem. Har jobb, ska börja en master till hösten. Har bara slutat vara roligt att vara hög. Tänkte rensa ur kroppen och sedan hålla rökat till helgkvällar.

Men varför tycks inte kroppen detoxa? Dricker mycket vatten med ingefära. Till och med vattenfastat i två dygn nu för att detoxa. Men inget sker?

Rökt i princip dagligen från 16-24. Idag har det gått flera år sen dess men suget kommer ibland ändå. Typ som en del av mig som inte blir riktigt nöjd utan röka. Men det är för det mesta helt omärkligt nu efter all denna tid.

Skulle vilja röka en gång i månaden typ men tycker det är riktigt svårt att hålla sig till det då den vanliga världen blir ännu mindre tilltalande i samband med röka. Kanske går dock om man får lite vana att visst, det är jobbigt att nyktra till den första dagen

Jävla tur att jag aldrig tagit någon tung drog, utom amfetamin då som var kul när jag var yngre. Men det är cannabisen som har sin svarta klo runt mitt hjärta

Rökte nyss upp 10g på 2 dagar. Tror det börjar bli dags att lägga ned gåsen föralltid.

Svårighetsgraden på att sluta för mig är hög...

Kommer inte ifrån det, jag är identifierad med cannabis, elitist, älskar det för mycket.
Jag hade en paus när jag kom tillbaka till Sverige för något år sedan, pausen varade i kanske ett år innan jag var tillbaka med blossandet dag in och dag ut. Innan det uppehållet rökte jag dagligen i 3 år. Är fortfarande relativt ung, men vill inte kasta bort mina dyrbara år som 20-åring med gräs då jag känner att det långsiktigt inte leder någonstans. Är rädd över vad som händer om jag bara fortsätter? Då kanske dessa 6 år av och på med cannabis blir till 20 år av rökande istället?

Jag började röka tidigt i gymnasiet, det var häftigt, jag och mina vänner lyssnade på HipHop och älskade att pilla med musik själva också, göra häftiga beats och spotta rader i våran lilla hemmastudio. Det började väldigt oskyldigt. Vid den här punkten rökte jag inte ens dagligen och kände inga som helst behov att röka. Jag klarade mig bra utan gräset och var bara med om någon tog med till fester eller rökte på något lan eller när vi hängde liksom.

Tiden gick...
Och gick och gick och gick, jag tror jag har svårt att se tillbaka på hur jag ens hamnade här från första början. Det är som att mina minnen blivit ursuddade från barnsben, som att vägen från första gåsen till den gås jag sitter och röker på idag förvrängt eller helt suddat bort minnen. Som att gräset kamoflerat sig i huvudet på mig och gjort det svårare att se min egna resa livet. Samtidigt ser jag alla andras resor, hur de lyckas och briljerar med sina karriärer, svårt att missa med internet i världen!

Tyvärr fyller detta mig med rätt jobbiga ensamhetstankar. Jag var alltid en cool unge för de äldre men avskydd av mina jämnåriga. Har väldigt få vänner jag tror bryr sig om mig och tittar till mig. Älskar min familj över allt annat men att förklara för dem att jag behöver dem nu fungerar inte i min familj. Jag måste visa först att jag gör någonting åt det, annars är mitt ord bara snack i deras öron. Det förstår jag också såklart, man kan ju inte säga att man vill sluta och aldrig göra det?

Jag har tidigare klarat mig utan gräs rätt länge, sneade rätt hårt på LSD en gång och var utan en månad exempelvis, det var mitt undermedvetna som konfronterade mig på min lilla sällskaps-gås mitt i trippen. Kört ett helt år utan (nästan iallafall) Men dessa små pauser fungerar inte längre, jag vill ALDRIG någonsin i mitt liv igen känna ett behov av att röka.

Jag vet inte vad jag ska ta mig till? Det är som att jag bevisar för mig själv att jag kan sluta röka och per automatik gör det det okej att tända upp en jävel i mitt huvud? Så jag gör det? Röker? Jag tänker på det hela tiden, mina (få) vänner röker också. Mitt liv har liksom blivit en stor skål cannabis-soppa som med jämna och väldigt korta mellanrum fylls på.

Är det någon som har klarat sig 1 år eller till och med längre än så?
Någon som kan ge mig motivation till att leva ett liv utan gräs?
Vad är livet utan gräs? Jag tror ärligt talat att jag har glömt.
Vem blir jag utan gräs?

Skriver ifrån mobilen så . Det du beskriver är vanligt men om du är intresserad över hur du tänker så läs 100 sidor dynamisk psykiatri o annat i form av identitet och bilda din id som att du har lång tid kvar där jag slutat och tog tre månader tills jag glömde bort den och slutade även röka .

Förutom tråkigt plugg och jobb gick allt ganska okej då det innan varit dimma så mkt kändes nytt o doftade

Jag knöt an till allt jag gjort och hur skönt ett klart sinne är kapabelt till och prövade sakta och fortsatte . Sen var det klart och det gjorde mig som tänkare o impulsiv mer mer levande o naturlig .

Blev dock beroende av sub senare men det är en annan historia som också påminner om små pausandes .