Krister Peterssons utpekande av Stig Engström; förtal av avliden, oskuldspresumtion

Inte heller överåklagare Anders Jakobsson anser att Krister Petersons förtal av Stig Engström skall utredas vidare. Det var förstås väntat, korruptionen är grundmurad inom den här frälset och det finns såklart inte på kartan att en åklagare ens kan kritiseras och än mindre lagföras.

https://www.dn.se/nyheter/sverige/overaklagare-utpekandet-av-olof-palmes-mordare-inget-brott/

Men det som är värt att notera här är att Klas Granlund också uppger att eftersom Krister Peterson i detta sammamhang är representant för myndigheten är han ingen privatperson som kan begå yttrandefrihetsbrott.

Så det tycks som om du inte hade riktigt rätt i ovanstående.

Nej en åklagare kan begå brottet förtal. Här gör man dock gällande att det är myndighetens uttalande och inte den enskildes.

Du menar med detta att åklagaren kan förtala någon som privatperson?

For the record: Stig Engström friad från misstankar.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/motivering-till-nedlaggningsbeslut-om-palme-utredning-andras

Absolut inte. :-)

Däremot påstår nu åklagaren att hans bedömning är att bevisläget i nuläget inte räcker för att peka ut Stig Engström som skyldig (detta till skillnad från Krister Peterson, förre åklagaren som tyckte så). Han anser också att ytterligare utredning inte kommer att ändra på detta.

Alltså, ingen inblandad är "friad från misstankar". Däremot anses misstankarna inte räcka till för att återuppta fallet, och detta beslut motiveras annorlunda än det förra, bland annat därför att den nye åklagaren ser saken annorlunda. Bevisläget har inte ändrats.

Det har gått mycket prestige i det här fallet. Journalistisk, politisk, juridisk. Plus privatspanare givetvis. Det finns ingen bevisning mot Engström. Bara vaga och motstridiga indicier och cirkelresonemang. Peterson hade givetvis aldrig kunnat hålla presskonferensen med utpekandet om Engström varit vid liv, eftersom det inte fanns något som det hade gått att väcka åtal på. Förutsättningen för det bekväma utpekandet var just att Engström var död. Talet om att man hittat vapnet visade sig vara en bluff. Krister Peterson borde kunna hållas ansvarig. Inte så mycket för att det var ärekränkning mot avliden och obehagligt för hans anhöriga, utan så att något liknande inte händer igen endast för att man vill lägga ner en utredning.
Att nye åklagaren säger att misstankarna inte räckte för att peka ut Engström är inte en fråga om tyckande. Det är ett faktum. Han hade gärna kunnat vara skarpare i sin kritik.

Lite klargöranden...

1. Nej, Krister Petersson hade rimligen inte kunnat hålla sin presskonferens om Engström var i livet, eftersom man då inte hade haft någon reell nedläggningsgrund. För nedläggningsgrunden man angav var ju att misstänkt gärningsman var avliden.

2. Krister Petersson har ju delvis hållits ansvarig, då JO kritiserat honom för några av hans uttalanden under presskonferensen. Tilläggas skall att det ramlat in anmälningar om både Förtal och Tjänstefel, vilket både JK och Särskilda Åklagarkammaren lagt ned.

3. Beträffande Förtal av avliden så är min bedömning att detta inte är möjligt. Anledningen till detta är att utgångspunkten vid Förtal av avliden är att endast särskilt närstående kan agera part. Dessa särskilt närstående skall då vara make/maka, förälder, syskon eller bröstarvinge. Eftersom Stig Engström var skild, inte hade några egna barn samt att både hans föräldrar och bror är döda så finns det alltså ingen som kan juridiskt kan driva processen. Man får också komma ihåg att Krister Petersson inte är förtalsansvarig för det han uttalat i TV eller tidningsintervjuer, eftersom det är de ansvariga utgivarna som bär ansvaret här.

4. Att i övrigt hålla Krister Petersson ansvarig för att han lade ned utredningen, eller den angivna nedläggningsgrunden som sådan, är givetvis inte möjligt. Krister Petersson har ju i enhetlighet med tjänstemannauppdraget agerat enskild och gjort en bedömning. Att sedan en överinstans (läs överåklagaren) gjort en annan bedömning, fem år senare, är ju en helt annan sak. Man får också komma ihåg att det i de allra flest utredningar finns personer misstänkta OCH att utredningar läggs ned varje dag. Så; att misstänka en person som är oskyldig ELLER lägga ned en utredning är ju inte fel i sig. Allt handlar ju om bedömningar. Skillnaden här är att fallet är så oerhört uppmärksammat och att det stora allmänintresset gjorde att man kände sig nödgad att hålla en presskonferens där man tillkännagav nedläggningen.

Korrekt, men det är också det som är moment 22 i den här soppan. Om KP inte gått ut i media och hävdat att fallet var på väg att lösas, hade just denna presskonferens aldrig behövt hållas. Mordvapnet hade återfunnits, påstods det. Det var helt enkelt inte sant. Under den pinsamma presskonferensen framgick med all önskvärd tydlighet att man hade lovat för mycket, och det kunde KP inte erkänna. I stället fortsatte KP med utpekandet av Stig Engström, och la ner utredningen för att han var avliden.
Nej, det är inte särskilt angeläget att ställa just KP till svars för haveriet. Men det kunde vara intressant att få veta i vilken grad åklagaren tagit intryck av journalister och - en konspirationsteori, men ändå - från politiskt håll?

Nu handlar ju detta mer om kommunikation och mediestrategi, vilket inte har så mycket med det jag skrev att göra.

Att mordvapnet hade hittats var det aldrig Krister Petersson som påstod - utan det var socialdemokraten Daniel Suhonen.

Min åsikt och uppfattning är att presskonferensen kring Stig Engström kändes mer som en argumentation för att lägga ned utredningen, än att presentera Stig Engström som gärningsman. Man hade nog bestämt sig för att det var dags att lägga ned Palme-utredningen - och det var Engström man offrade för att kunna göra detta.

Då är vi på det hela taget överens. Kommunikationen och mediestrategin - KP påstod att man hade gjort ett genombrott i utredningen, men det finns ju ingenting som tyder på att det var så. Suhonen fyllde på med påståendet om mordvapnet, han hade källor djupt inne i Rosenbad som sagt att mordvapnet hittats. Därför borde det grävas mer i hur det här gick till. Journalistik/politik/polisarbete, var det samma svenska tafflighet som är brukligt och/eller finns fog att misstänka korruption?

Sammanfattningsvis: Palmemordet är utrett på de flesta tänkbara sätt, med resultat, dessutom. PERSONLIGEN tror jag att Christer Petterson är den "bäste misstänkte" hittills, men nu blev ju inte det slutresultatet även om han först fälldes.

När sedan detta inträffade var det ju bara att fortsätta utreda, och då var (faktiskt) Engström en klart intressant person. När sedan Engström gick och dog kunde man ju inte reda ut den saken. Att då peka ut Engström som "huvudspåret" var ju på inget sätt liktydigt med att fälla denne i en rättegång, utan helt enkelt att visa på att "nu är det faktiskt slut på kandidater att jaga".

Om jag förstod saken rätt var det nu fråga om att återuppta utredningen med argumentet att "man kanske kan hitta DNA på Palmes ytterrock som kan vara indicier". Det kan nog tänkas att man skulle kunna hitta sådant med modern teknologi, men (det fattar alla) man skulle ju inte få veta om det är ambulanspersonal, tillskyndande eller ifall spåren var efter den som senast hängt upp Palmes överrock... Alltså suckar överåklagaren djupt, och bestämmer att "hopplöst fall, vi kommer inte längre".

Stig Engströms koppling till händelsen är ju lika stark nu som tidigare, så "utpekandet" kvarstår ju med ungefär samma (låga) styrka som tidigare. Att "fria" någon som inte ens åtalats handlar det inte om.

Beslaget av sagda rock är också hävt, vilket gör att den måste begäras in/beslagtas igen. Vilket går men det finns gott om utrymme för även en mindre erfaren försvarsadvokat att driva tesen att spåren är för vaga. För hur har rocken förvarats? Vilka har haft tillgång till den? Har den tvättats? Borstats av? Kan spåren ha dykt upp på annat sätt senare?

Även om vi har fri bevisföring så måste domstolen väga trovärdigheten i bevisen och här går det att säga att bevisvärdet blivit svagt på grund av att beslaget hävts.

Det finns stor risk att även om rocken funnits kvar att inget av värde skulle hittats. Nu minskar chansen att hitta något av värde, vilket gör att åklagaren rimligen inte kan öppna upp förundersökningen igen. Det skulle helt enkelt inte kunna bli något avgörande för vem som gjort det, endast skulle eventuellt någon kunna uteslutas. Då ingen är meddelad misstanke så finns det ingen person som skulle bli utesluten den här vägen.