Intressanta talparadoxen

Du definierar alla tal som intressanta. Då gäller det. Var hittar du motsättningen? Är det en paradox om jag definierar alla människor som fula?

Du vill dela in talen i intressanta respektive ointressanta tal, men enligt paradoxen blir alla tal till slut intressanta oavsett hur du delar in dem till att börja med. Paradoxen menar att en sådan indelning är omöjligt. Någon logisk paradox uppstår när du inser att det minsta ointressanta talet måste vara intressant - en motsägelse eftersom talet definierades som ointressant.

Svårt att avgöra. Jag uppskattar ansträngningen (ärligt) .. men jag vill veta vad som menas med "intressanta" respektive "ointressanta" i sammanhanget.

Alla argumentationer om vad som helst i vårt forum, måste åtminstone deklarera vad vi pratar om. Och om du pratar om logik, vilket är mest aktuellt som det verkar för mig, så säger du nått i något i stil med:

A) "Här är något ointressant"
B) "Det är intressant att "A" ovan gäller."

"Ointressant" som du använder ordet är slarvigt; betyder det att det är något av följande synonymer.

1) Oviktigt
2) Ryktes-artat
3) Irrelevant
4) Falskt
5) Inkoherent
6) Svammel

Det jag kallar "ORIFIS"

Om jag skulle göra ett försök vore det ungefärligen detta:

"Är det inte intressant att jag kan rikta min uppmärksamhet mot något vilket borde ha existerat bortom vår förståelse .. så länge vi existerat utan att någon annan lagt märke till det. Det vore intressant att vara först. Och jag skulle vilja utsträcka egenskapen för något att vara "intressant" till en direkt koppling till vår inbyggda målsökande modul."

"Därför är 'intresse' det attribut vi placerar på det vi lägger märke till. Vi är mönstersökande varelser. Allt levande på 'livets träd' är mönstersökande."

Och efter detta ovanstående interna mediterande deklarera att ..

Därför är intresse -> mönstersökande efter avvikelser.

En paradox å andra sidan .. är konstruerad så att givet en uppsättning av axiom får du två logiska uteslutande motsägelser. Ett axiom är något som är logiskt sant i sig själv -- ett exempel jag tycker mycket om är A = A där det visar korrespondensen av sanning.

Ditt påstående innehåller inga axiom. Att säga n+1 betyder ingenting eftersom du inte definierat 'n'

'n' = ?

/Pro

Jag skulle definiera intressanta tal sådana tal som du vill undersöka vidare för att skaffa dig en bättre förståelse för något, exempelvis distributionen av primtalen.

Nej, jag ser ingen motsättning.

Du säger att du vill en sak och sedan postulerar du en procedur som gör något annat än du vill. Varför är det en paradox?

Paradoxen hävdar att det finns inga ointressanta tal.

1729 is the natural number following 1728 and preceding 1730. It is a taxicab number, and is variously known as Ramanujan's number and the Hardy–Ramanujan number, after an anecdote of the British mathematician G. H. Hardy when he visited Indian mathematician Srinivasa Ramanujan in hospital. He related their conversation:[1][2][3][4]

I remember once going to see him when he was ill at Putney. I had ridden in taxi cab number 1729 and remarked that the number seemed to me rather a dull one, and that I hoped it was not an unfavourable omen. "No," he replied, "it is a very interesting number; it is the smallest number expressible as the sum of two cubes in two different ways."


Wikipedia

Problemet förefaller relaterat till Russels paradox, den om
Eller i mer vardaglig form. "Barberaren rakar alla som inte rakar sig själva. Vem rakar barberaren?".

Alla tal kan göras intressanta genom att tilldelas en titel.
Vi behöver ett oändligt antal titlar,
eller titeln "Har tidigare varit regerande minsta ointressanta tal".