Största skillnaden mellan det ekonomiska tänket

Om ni bara fick säga en sak som är den största skillnaden i tänket mellan en ekonomiskt smart person och en ekonomiskt osmart person, vad skulle ni säga då?

Jag skulle säga att den största skillnaden är att den smarta personen tänker på Alternativkostnad, förstår innebörden av det och applicerar det på sin egen ekonomi.

Tidspreferens. Vill du ha en chokladbit nu eller kan du vänta tre dagar på fem bitar?

Låg tidspreferens och du vill ha liten belöning nu, hög tidspreferens och du kan avstå liten belöning nu till förmån för en större belöning senare.

Instämmer.

Sen kan man fråga sig vad som gör att vissa klarar av det bättre än andra. Det borde bland annat ha att göra med förmågan till impulskontroll, hur stark impulsen är, hur medveten man är vinsten på lång sikt kontra kort sikt, hur stor insikt man har i värdet av att vara långsiktig...

Jag har ett syskon som är något år äldre än mig. Vi båda har lyckats ganska bra både akademiskt och i arbetslivet. Jag har dock betydligt mer sparat, trots att vi varit i arbetslivet ungefär lika länge och har liknande lön. Flera gånger mer. Redan när vi var små fanns det tendenser hos oss som kan förklara varför summorna på våra bankkonton skiljer sig så mycket åt. T ex sparade jag oftast en del av godiset jag fick för att äta resten när jag blev sugen på nytt medan mitt syskon åt allt direkt.

(Ja, jag känner till The Marshmallow test.)

Skulle säga att det är lite bredare än du vill ha det till.

Finns de som alltid siktar på att göra en sån bra affär som möjligt och demsom vill vara mer säkra.
Finns ett ganska brett spektra mellan de som hamnar i lyxfällan och de som blir miljardärer.
Känner nägra av bägge typerna(men jag känner ingen personligt som deltagit i programmet lyxfällan).
Själv är jag mitt i mellan, har lite drygt ďe resurser som krävs för att lösa in mitt lån på min bostad(fastighet med
ca. 50% belåningsgrad.

Undvika (subjektivt) onödiga utgifter, som att äta ute på stan, dyr alkohol, snacks, märkeskläder.

Skulle du kunna definiera eller utveckla hur vi ska förstå smart/osmart i det här sammanhanget?

Fundera gärna över vad som är smart och osmart

Smart är numera den som snabbast kan sno åt sig utan åka dit och samtidigt skicka notan till samhället.

Smart förr var att förädla samhället och bygga en värld som kan fortsätta för framtida generation.


Smart idag är att överbetala de som inte tillför kakan något

Smart förr var löna de som tillförde kakan något.

Som sagt debattera gärna vad smart som menas kissa i byxan har sin begränsning vilket dagens globala ekonomi bekräftar.

De i min omgivning som aldrig verkar få bra ekonomi är de dumsnåla och giriga, tex vill de aldrig ge något utan att förvänta sig att de skall få något tillbaka. Jag ger och ger och hjälper gratis och for mer och mer hela tiden, är nästan som en pengamaskin, desto mer jag ger desto mer får jag.

Har oxå funderat över detta, har även sökt efter studier, en del (tex biologiska syskon) som växer upp inexakt samma familj varav en blir en ”slösa” och den andre en ”spara”, skulle va intressant hur och varför de kan bli så olika.

Bra trådstart! Att bli duktig ekonomiskt handlar först och främst om att tänka på rätt sätt vilket man börjar göra när man läser alla böcker om ekonomi typ rich dad poor dad, richest man in babylon osv.

Förutom exemplet om tidspreferens skulle jag säga:

Fattiga tänker: Jag kan inte, jag har inte råd, det går inte.
Rika tänker: HUR kan jag, HUR kan jag få råd, HUR kan jag få det till att gå

Två olika tankesätt där det ena tankesättet stänger av din hjärna direkt eftersom du redan betämt dig för att du inte kan, inte har råd.
Det andra börjar öppna upp din hjärna för att se möjligheter och lösningar.

En annan från rich dad poor dad som är en av de viktigaste insikterna skulle jag säga:

"Rich people acquire assets. Poor and middle class people acquire liabilities, but they think they are assets.”

Känner både ekonomiskt rika och ekonomiskt fattiga, de rika funderar aldrig på om de kan utan säger bara tänkte köpa en hyresfastighet till och räknar kallt med att det löser sig medans de fattiga säger att tänk om man skulle haft en hyresfastighet men det kan jag ju inte för banken vill inte låna mig pengar och tänk om jag får en hyresgäst som inte betalar, och skissar upp en massa negativa scenarior tills att det slutar med att de inte vågar utan fortsätter med sitt underbetalda kneg fram tills pensionen för att då få ännu sämre i pension

Många bra inlägg. Skulle kunna upprepa allihop. Men för att komma med något nytt:

Att leva utan att konsumera en massa onödigt skräp är inte samma sak som att snåla. Tvärtom ger det dig mycket större möjligheter till att vara generös mot både dig själv och andra.