Autumn Schreck
Poltergeist (1982)
Carol Anne fascineras av bruset och den vita bilden som följer när tv-sändningarna är slut. På kvällen när föräldrarna somnat, lockas Carol Anne till teven av viskande tv-röster.
Poltergeist är redan en så pass känd skräckfilm som blivit analyserad och recenserad hundratals gånger, att allt det nya jag kommer tillföra inte kommer kännas av betydelse i det här fallet. Men jag gör ett försök ändå, för er som är nykomlingar för denna filmen.
Poltergeist är i min mening en av de mest perfekta skräckfilmerna som kommit ut under 80-talet. Den lyckades med både stämning, karaktärer, skådespeleri, handling och effekter. Alla kompetenser som gör en skräckfilm bättre och står ut i mängden. Det är också nog en av de första i sitt slag som använder en familj som blir hemsökt och måste ta hjälp utav expert på området. Det har säkert gjorts förr, men ajg slår vad om att alla filmer idag så som The Conjuring och Insidious har fått sina inspirationer från denna. Och då tycker jag om de två filmerna som är bland mina favorit skräckfilmer från 2000-talet, speciellt The Conjuring som verkligen skrämde mig.
Men Poltergeist skulle jag nog rankat snäppet högre då den är fylld med 80-tals nostalgi och bara skriker Spielberg, något som är en del av min egen barndom.
Denna filmen kan jag sympatisera med då jag känner till många rädslor personerna har i filmen, speciellt pojken. Som trädet utanför fönstret. Minns själv när jag var mindre att där var ett träd utanför som jag såg från sängen varje natt som jag inbillade mig levde och hade ögon. Likaså clowndockan där jag har förbi för clowner, något jag haft hela mitt liv och fortfarande har.
Filmen bjuder även på härliga 80-tals scenografi. Pojkens rum är fullt som vilken 8-årings rum hade sett ut på 80-talet och likaså lilla staden de bor i påminner mig om 80-talet. Jag upplevde aldrig 80-talet, men det är fortfarande ett årtionde jag håller mig varmt om hjärtat och är mitt absoluta favorit årtal där 50-talet kommer på andra plats. Jag är ett 80-tals freak.
Samtidigt lyckas filmen fantastiskt väl med ett stabilt manus som verkligen är bra. Vi får inblick i familjen och gillar dem och filmen tar sin tid innan allting börjar, och så fort man tror det är säkert igen och allt är tillbaka som normalt blir det bara ännu värre.
Slutet är rena våta drömmen för alla skräckfanatiker när graven öppnas upp och skeletten flyter upp ur bassängen (som för övrigt är riktiga skelett som används vilekt gör scenen ännu mer läskigare), med blixten som slår ner. Det är bara en enda stor härlig del utav filmen som är extremt stämningsfull av mysighets faktor som bara osar skräck gjort rätt.
Filmen är gjord utav Tobe Hooper, men enligt rykten så ska Steven Spielberg som både producerat och skrivit manus gjort det mesta utav jobbet. Än idag hörs det olika historier på det hela och man vet inte med skärhet hur mycket Spielberg själv regisserade och hur mycket Hooper gjorde.
Men en sak är säker, hela filmen skriker Spielberg. Från det att staden påminner om den i E.T., vilket det faktiskt är samma gata då båda filmerna spelades in på. Men också kameravinklarna, filmens handling, filmens musik och hur filmen ser ut. Alltihop känns som jag tittar på en Spielberg film som har hans kännetecken på den. Jag menar detta är en film där 30% består utav starka lysen som skiner mot kameran, något som är Spielbergs trademark i filmer.
Effekterna är också väldigt bra gjorda, allt från hur andarna ser ut till saker som flyger i luften eller scenen där mannen river av sitt eget skinn. Fantastiska effekter och scener allihop som kommer sitta kvar i minnet ett bra tag framöver.
Filmen är inte seriös läskig och har en mer familj riktning åt sig. Det är ju trots allt en familj vi fokuserar på. Jag skulle inte rekommendera den för 5åringar, men om du har en 10åring skulle det passera väl tror jag, samtidigt som du får skrämmande scener med på köpet. Men filmen bjuder även på lite komedi då jag skrattade ett par gånger då filmen var menad för att skrattas åt. Bland annat slutet när fadern slänger ut TV:n från motellrummet fick mig att skratta. Så jag skulle nog säga att filmen passar till 10åringar och uppåt då filmen inte är någon seriös skräckfilm utan en mer lättsam skräckfilm som bjuder på skrämmande scener men som jag tror barn ändå kan hantera.
I sin helhet är Poltergeist en fantastisk rulle som än idag lyckas med det den lyckades med då. Den bjuder på härliga scener som är både skrämmande och igenkända scenarion, i alla fall för mig. Handlingen är bra, karaktärerna intressanta och skådespeleriet även där bra. Barnskådespelarna gör väldigt bra ifrån sig för att vara barn.
Hela filmen skriker Spielberg och jag undrar verkligen hur mycket han stod för regin, om något är detta i alla fall hans film mer än vad det är Hoopers. Spielberg sa själv han hade regisserat filmen om det inte var för kontrakten han hade när han gjorde E.T. som bara gav honom lov att regissera en film det året. Poltergeist bjuder på underhållning och är en av de bästa skräckfilmerna jag sett från 80-talet.
Den lämnade efter sig något som många skräckfilmer senare, och även idag skulle efterlikna, vissa bra, vissa mindre bra. Men ingen har stått upp i samma liga som Poltergeist har gjort.
4 av 5!
http://www.imdb.com/title/tt0084516/?ref_=nv_sr_1
Trailer:
https://www.youtube.com/watch?v=5ytjaMfoF2M
Jag är för övrigt medveten om den så kallade "Poltergeist förbannelsen", men många känner redan till denna historien och ansåg det inte var något viktigt för recensionen. Jag kände också jag hellre ville fokusera på filmen och inte bli distraherad utav denna sorgliga tragedi som inträffade många av skådespelarna.
Men nu fick jag det även sagt så det inte gick undan utan att någon trodde jag inte visste eller glömde bort det.
