Hjälp och råd till en far som mår dåligt och brukar/missbrukar droger

Skriver detta åt en vän, har själv inga egna barn men vill gärna hjälpa honom och hans dotter med då jag vet att hon har en väldigt bra relation med sin pappa och min vän älskar sin dotter över allt annat men har tyvärr hamnat i en svacka.

Kort historia: Han fick barn med sin sambo (numera f.d sambo), har haft blandmissbruk till och från, bland annat alkohol, spel, kortare episoder med benzo och kola.
Sambon har dokumenterat filmer på min vän där han är påverkad för att använda detta som påtryckning och bevis om hon skulle behöva.

Hur som haver, hon misstänkte att han var påverkad av cannabis häromdagen och idag berättade hon att hon har kontaktat socialen om detta. Bör även nämnas att min vän inte har vårdnaden om sin dotter men har fått umgås med henne på tu man hand varannan helg.
Han har redan börjat med åtgärder för att komma på fötter igen men mår så klart samtidigt väldigt dåligt över sin situation och då är det lätt att självmedicinera bort sin ångest och oro.
Hon skrev i princip att han ej får träffa sin dotter förrän han lämnar rena urinprov under en period

Att han behöver stöd och professionell hjälp för att komma tillbaka på fötter igen är inget jag vill diskutera, det kan vi bara konstatera att han behöver och lämna det där.

Mina frågor är följande:
1. Vad kommer att hända framöver/Vad kan han möjligtvis vänta sig?
2. Vad är bäst att min vän gör just nu? Sitter ner i båten, is i magen och inväntar kontakt från socialen? Tar själv kontakt med socialen? Tar kontakt med vården för att påbörja "behandling" exempelvis KBT-terapi för att visa att han försöker ta itu med sina problem?


Kan tillägga att min vän är en bra pappa och en bra person i grund och botten men som bara har hamnat snett genom en mix av missbruksgener och ett par mindre bra beslut. Så bespara mig allt om "Han förtjänar detta bla bla bla".
Jag vill ha konstruktiva tips då jag anser att en dotter har rätt att växa upp med sin pappa men självklart ska min vän vara nykter, dels för att han har en dotter att prioritera och dels för att han, precis som mig, tyvärr har en missbrukshistorik.

Det bästa han kan göra nu är att själv ta initiativ till behandling. Det visar inför myndigheter, hans dotter och mamman till hans dotter att han tar ansvar för situationen.

Jag har tyvärr inte svar på de första frågorna men angående söka hjälp så är min erfarenhet att man inte får gå till öppenvården om man har drogproblem. Då får man istället gå till något som i Göteborg heter beroendemottagningen. Men då ska du ha någon form av psykiskt problem kopplat också.
Har du inte tillräckligt med psykiska problem eller drogproblem finns ett annat alternativ som i Göteborg kallas behandlingsgruppen. Det är kommunalt och där för man ingen journal eller så. Vem som helst är välkommen som vill sluta med droger eller har andra problem kopplat till det som man vill prata om. Nästa alternativ är privat.

Jag vet inte vilken kommun han bor i och det kanske är olika i alla kommuner men jag tror överlag i Sverige att det fungerar på samma sätt. Är du knarkare är du inte välkommen till sjukvården utan får gå till ett annat ställe. Man kan ju gå till sin vårdcentral och be om hjälp och där slussas vidare rätt.

Öppenvården i kommuner är de som brukar ha hand om missbruksbehandling men som du säger är det uppbyggt på olika sätt i olika kommuner. Det kan fungera ganska olika faktiskt men alla kommuner har en avdelning för missbruksvård.

TS vän bör absolut kontakta socialen eller öppenvården i sin kommun och säga "Hej, jag har problem med mitt missbruk och behöver hjälp med det här. Vem ska jag vända mig till?".
Det går att gå via VC också men min erfarenhet är att de inte alltid har koll på alla möjligheter som finns inom missbruksvård.



Det finns givetvis självhjälpsgrupper men det ger honom betydligt bättre förutsättningar att genomgå en behandling av nåt slag än att bara gå på NA-möten tex.

Som redan sagts är det bra att visa att man vill ändra sig till det bättre och faktiskt VISA det också så han inte blir en sådan där alla viskar "snacka går ju..." när han går förbi...