Socialbidrag och förslag på förbättringar

Antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag var 2018: 772 275 personer. Detta är en hög siffra i jämförelse med år 2004 då 440 000 svenskar levde på socialbidrag. Enligt en rapport från Rädda barnen för några år sedan så lever 116 000 barn med ensamstående föräldrar i ekonomisk utsatthet. Trots att det är tydligt att socialbidrag låser fast människor i fattigdom stämplas politiker närmast som onda när de talar om behovet att minska på bidragsberoendet.
Jämför man med till exempel USA där det 1996 genomfördes en reform som överförde ansvaret på delstaterna och ställde högre krav på att söka arbete. Syftet var att minska socialbidragsberoendet radikalt. Reformen innebar bland annat att det ställdes högre krav på bidragstagare. Det mest radikala momentet var kanske att en maxgräns infördes som innebar att ingen tilläts leva på socialbidrag under mer än fem år.
Många menade att reformen skulle utarma det amerikanska välfärdssystemet och leda till att fattigdomen ökade katastrofalt. Men tio år senare visar det sig att den haft rakt motsatt effekt.
En stor del av dem som lever på socialbidrag i USA är ensamstående mödrar. Sedan välfärdsreformen 1996 har andelen ensamstående mödrar på arbetsmarknaden ökat kraftigt, inte minst bland marginaliserade grupper. Under slutet på 90-talet ökade sysselsättningen bland unga mödrar (18-24 år) med nästan 100 procent.

Kan vi i Sverige lära oss något av detta?

Till exempel:

-Ska det ställas högre krav generellt på bidragstagare?

-Ska ett krav vara att kunna det svenska språket?

-Införande av ett maxtak på hur länge man får leva på socialbidrag, till exempel 5år?

-Istället för att få pengar på kontot så kan alternativa lösningar användas för att få mest effekt utav pengarna och minska bidragsfusket. Tanken är ju inte att folk ska köpa narkotika, tv-spel, snus/cigg osv för dessa saker går leva utan. (låter helt sjukt jag vet)

-I USA får man ett SNAP-kontokort (Supplemental Nutrition Assistance Program), på vilket det sätts in månatliga belopp till den svälthotade. Kortet kan endast användas till mat i mataffärer eller på restauranger.

Går det implementera i Sverige?

Till exempel med spärrar som att det endast funkar i Sverige för att få bort de som ej bor i Sverige ändå får bidrag av skattebetalarna, inga kontanter går att plocka ut från kortet och det går endast använda på vissa butiker som till exempel, ICA, Willys, Coop och eventuellt någon klädbutik.
Kortet ska nollas då ett nytt bidrag kommer in på kontot, dvs det går inte spara bidragspengar.
Ideér och synpunkter på om detta skulle vara genomförbart i Sverige, gärna konstruktiva diskussioner i tråden.


Tack på förhand

Länkar:
https://www.svd.se/sverige-har-en-de...ara-av-amerika
https://cornucopia.cornubot.se/2015/...-2012-ars.html
https://www.scb.se/hitta-statistik/s...h-bidrag-2018/

En del i att socialbidragen ökar är att vi nuförtiden kastar ut folk från försäkringskassan som är alldeles för sjuka för att arbeta. Dessa blir inte friska bara för att vi drar in bidraget. Dom kan inte försörja sig. Ett tak för antal år, nej, nej NEJ!

Däremot borde det vara hårdare krav på bidragsturister från andra länder.

Fast det är skillnad på sociala ersättningar och bidrag och att faktiskt leva på socialbidrag/försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd). Sociala ersättningar och bidrag innefattar exempelvis sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ekonomiskt bistånd samt etableringsersättning.

Vilket SCB även nämner, när man läser deras statistik om det. Så varför pratar du bara om socialbidrag (som numera heter försörjningsstöd) och hur man kan göra förbättringar?


Högre krav på bidragstagare? Tänker du på samtliga bidrag, eller på socialbidrag/försörjningsstöd? Vilka krav skulle du själv vilja se i sådana fall? Och varför ett maxtak på hur länge man får leva på socialbidrag?

Kunskaper i det svenska språket, hur tänker du där? Att de ska ha mycket goda kunskaper eller vara flytande? Det finns situationer där folk kan läsa SFI (svenska för invandrare) och få bidrag. Exempelvis när man är nyanländ, och inskriven i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Då ansöker man om ersättning från Försäkringskassan. På något vis så behöver folk från utlandet lära sig svenska och samtidigt kunna klara sig ekonomiskt.

Det finns redan vissa alternativa lösningar. Man kan exempelvis ansöka om akut bistånd (för mat) hos socialtjänsten, och då få matkuponger/matrekvisition. Dessa kan endast användas i matbutiker. Det kan ställas vissa villkor, exempelvis att det inte får användas för att köpa lotter och tobak.

Du vill alltså byta ut bidrag mot foodbanks och kändisars välgörenhetsprojekt?

Det där med att bidragspengar inte ska gå att spara, låter som ett väldigt dåligt förslag. Tvärtom så är det vettigt att uppmuntra ett mer långsiktigt ekonomiskt tänk. Typ: i stället för att gå ut och köpa ett par vinterstövlar för 300 kr nu, som är ostadiga att gå i, tar in vatten och går sönder efter en vinter, så kan man spara i tre månader och gå ut och köpa ett par för 900 kr, som är stadiga, varma och sköna och håller i fem år.

...och alla fall när det gäller barnfamiljer, så tycker jag att det borde vara något slags kontroll, så att pengarna som de får för barnen verkligen går till barnen, och inte till vin, cigg och krogbesök. Riktigt hur den kontrollen ska se ut, vet jag dock inte.

Angående en fast femårsgräns, så tror jag inte på det heller, eftersom det finns människor bland socialbidragstagarna som aldrig kommer att kunna försörja sig själva av olika anledningar. Problemen är helt enkelt för stora, och det behöver inte alltid vara problem som går att ringa in och sätta en diagnos på, så att de kan få sjukpension heller. Man måste vara försiktig där.

Något jag tror är väldigt viktigt, är att sätta ett tak för hur många barn man kan få bidrag för. Idag får man mer pengar för varje barn man skaffar, och det ger inget incitament för dessa (oftast utländska) kvinnor att hålla inne på reproduktionen och försöka komma in på arbetsmarknaden i stället - snarare tvärtom. Men även där blir det tuffa gränsdragningsproblem. (Vad händer med en hemmafru med sju barn, om hennes man plötsligt sticker till Mexiko med alla tillgångar - ska hon inte heller få socialbidrag så att det räcker till sju barn, åtminstone i det första skedet, fast hon inte kunnat förutse situationen?)

Svåra frågor - spåna på!

Ursäkta om jag var otydlig i inlägget så att du inte förstod vad jag menade men i första hand tänker jag på försörjningsstöd men har du bra förslag på förändringar gällande andra bidrag så skriv gärna dessa också. Om du läser inlägget så ser du att maxtaket är något som infördes i USA efter reformen och inte ett förslag av mig.

Min tanke är att jämföra med andra länder och hur de jobbar med bidrag, i detta fall drog jag en parallell med USA:s system och hur deras system ser ut. Kan delar av det systemet användas i Sverige och isåfall på vilket sätt?
Jag anser att vi i Sverige generellt är dåliga på att titta på hur andra länder löser saker och ting och "sno" de bra lösningarna, vi ska uppfinna hjulet varenda gång (inte alltid kanske)

Jag håller absolut med dig att detta är väldigt svåra frågor men samtidigt intressanta frågor då de berör oss alla i någon form. I usa har dom till exempel inte barnbidrag i samma form som vi i Sverige har utan där får man istället inkomstskatteavdrag.

Hur ska man komma tillrätta med allt fusk som det trots allt finns med bidrag?

Enligt Dagens nyheter så sker det en årlig utbetalning på 8.7 miljarder för mycket i bidrag. Enligt studien inkluderas inte felaktiga utbetalningar från till exempel felaktig folkbokföringsadress.Denna studie riktades mot de fem stora utbetalande myndigheterna. Det är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten

Försäkringskassans avslutade utredningar för 2017 ser ut på detta sätt:

Assistansersättning
846 fall och 86 polisanmälningar. Återkrav: 77 350 853 kronor.

Sjukpenning
2 729fall och 306 polisanmälningar. Återkrav: 52 032 248 kronor

Sjukersättning
1519 fall och 103 polisanmälningar. Återkrav: 51 622 031 kronor.

Föräldrapenning
1 804fall och 252 polisanmälningar. Återkrav: 40 686 983 kronor.

Tillfällig föräldrapenning
2 337 fall och 539 polisanmälningar. Återkrav: 38 349 666 kronor.

Barnbidrag
1 227 fall och 102 polisanmälningar. Återkrav: 28 086 870 kronor.

Bostadsbidrag
2 327 fall och 109 polisanmälningar. Återkrav: 18 398 356 kronor.

Underhållsstöd
908 fall och 45 polisanmälningar. Återkrav: 11 817 921 kronor.

Tandvårdsstöd
154 fall och 3 polisanmälningar. Återkrav: 9 999 158 kronor.

Bostadstillägg
731 fall och 67 polisanmälningar. Återkrav: 8 370 857 kronor.

Aktivitetsstöd
1 192 fall och 49 polisanmälningar. Återkrav: 2 934 232 kronor.

Vårdbidrag
104 fall och 5 polisanmälningar. Återkrav: 1 348 357 kronor.

Aktivitetsersättning
77 fall och 2 polisanmälningar. Återkrav: 988 113 kronor.

Totalt, inklusive övriga fall:
17 088 fall och 1 683 polisanmälningar. Återkrav: 344 103 030 kronor.

2016: 342 332 275 kronor i återkrav.
2017: 344 103 030 kronor i återkrav.
2018: 273 362 782 kronor i återkrav till sista juli.

Dessa enorma summor skulle istället göra underverk inom vård, skola osv.

Du pratade dock om ekonomisk utsatthet och bidragsberoende i allmänhet och kom med statistik från SCB som rörde alla typer av sociala bidrag och ersättningar. Jämförde sedan med 2004. Siffran verkar dock inte stämma. 87 997 personer med försörjningsstöd år 2004. Inte 440 000 svenskar som du skrev. Enligt uppgifter som jag hittade. Så du verkade snacka om alla typer av bidrag och kalla allt för socialbidrag bara för att SCB kallar det för sociala bidrag och ersättningar.

Du hade kunnat vara tydligare och fokusera endast på socialbidrag/försörjningsstöd om det är vad du huvudsakligen vill diskutera.

Att skrota det till förmån för negativ inkomstskatt vore betydligt bättre.

https://christianengstrom.files.word...3b6m-20161.pdf