Citat:
Nu talar iofs min länk om temperaturer på max 10¹⁰K, vilket motsvarar energier på upp t o m ca kT=0.9 MeV. Vet inte riktigt vad som är så "redan" med 10 miljarder grader varmt.
Jag tolkade TS fråga underförstått endast handla om materiadensitet så jag utgick från en neutrin med kortare väglängd än avståndet mellan partiklar.
Ja, och det degenererade Fermigasen har dessutom olika strukturer som påverkar sannolikheten för interaktion. Denna effekt är mer prevalent närmre ytan, under elektronskalet där det finns fler protoner än närmare kärnan. I mitten är det dessutom kvark-gluonsoppa, som intressant nog har lägre densitet än degenererad neutronmateria, Denna plasman har ju också sina egenskaper.
Strukturen jag pratar om kallas "nuclear pasta".
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Nuclear_pasta
I en homogen degenererad neutronmateria som ska interagera med en neutrin med kortare våglängd än avstånden sinsemellan så beter sig neutronerna som vanliga fria neutroner.
Precis som sannolikheten för interaktion ökar inkhadrat inom atomkärnor per extra neutron så händer detsamma med neutronerna inom en neutronstjärna beroende på våglängder då man får ett stort bidrag av koherens av ett kluster neutroner.
Ska vi göra detta svårt för oss så finns det intressanta papper att läsa om detta.
https://www.arxiv-vanity.com/papers/astro-ph/0401079/
https://arxiv.org/pdf/1412.6465
Därutöver säger andra att fasövergång också påverkar.
https://www.researchgate.net/publica...ditional_Pasta
Koherens ger en stor effekt.
https://www.arxiv-vanity.com/papers/...401079/#S3.E32
De är dock nästan helt genomskinliga för lågenergiska neutriner när neutronstjärnan nått tillräckligt lågt ner i temperatur. Spridning är då den interaktionen jag utgick efter.
Spridning av neutriner genom en neutronstjärnas degenererade materia sker redan på energier på 0.5 MeV, men med en topp på 70 eller 150 MeV, inom detta spannet.
Det är många effekter att ta hänsyn till om man ska ta det här problemet på allvar, så vi kan göra det hur krångligt som helst!
Ja, och det degenererade Fermigasen har dessutom olika strukturer som påverkar sannolikheten för interaktion. Denna effekt är mer prevalent närmre ytan, under elektronskalet där det finns fler protoner än närmare kärnan. I mitten är det dessutom kvark-gluonsoppa, som intressant nog har lägre densitet än degenererad neutronmateria, Denna plasman har ju också sina egenskaper.
Strukturen jag pratar om kallas "nuclear pasta".
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Nuclear_pasta
I en homogen degenererad neutronmateria som ska interagera med en neutrin med kortare våglängd än avstånden sinsemellan så beter sig neutronerna som vanliga fria neutroner.
Precis som sannolikheten för interaktion ökar inkhadrat inom atomkärnor per extra neutron så händer detsamma med neutronerna inom en neutronstjärna beroende på våglängder då man får ett stort bidrag av koherens av ett kluster neutroner.
Ska vi göra detta svårt för oss så finns det intressanta papper att läsa om detta.
https://www.arxiv-vanity.com/papers/astro-ph/0401079/
https://arxiv.org/pdf/1412.6465
Därutöver säger andra att fasövergång också påverkar.
https://www.researchgate.net/publica...ditional_Pasta
Koherens ger en stor effekt.
https://www.arxiv-vanity.com/papers/...401079/#S3.E32
De är dock nästan helt genomskinliga för lågenergiska neutriner när neutronstjärnan nått tillräckligt lågt ner i temperatur. Spridning är då den interaktionen jag utgick efter.
Spridning av neutriner genom en neutronstjärnas degenererade materia sker redan på energier på 0.5 MeV, men med en topp på 70 eller 150 MeV, inom detta spannet.
Det är många effekter att ta hänsyn till om man ska ta det här problemet på allvar, så vi kan göra det hur krångligt som helst!
