2020-04-14, 23:24
  #25
Medlem
StefanHeterJags avatar
Citat:
Ursprungligen postat av alcantario
Permittering betyder enligt ordboken: "Permittering är den period då arbetsgivaren, utan att anställningen upphör, inte tillhandahåller arbetstagaren något arbete.".

Så det handlar inte om att man är "anställd bara vissa dagar". Utan man är anställd.
Men en del dagar finns inget jobb att göra.
Aha. Ok, det var något jag inte tänkt på alls. Trodde att permitterad betydde att man inte var anställd den tiden man var permitterad. Men nu när du säger det så kommer ju direkt ordet "permission" fram och då börjar slantarna trilla ner och man gör rätt kopplingar.
Citera
2020-04-17, 13:19
  #26
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Feathereye

Semesterlön är inte kontant lön, utan en utbetalning av en skuld till den anställde och omfattas därför inte av något stödpaket.


Men Tillväxtverket skriver att "Betald och intjänad semester likställs med närvaro och ska ingå i beräkningen av preliminärt stöd. Uttag av betald och intjänad semester påverkar alltså inte beräkningen av stöd för korttidsarbete."
Det låter som att semesterlön omfattas av stödpaket?
Citera
2020-04-17, 15:08
  #27
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ardathbey
Men Tillväxtverket skriver att "Betald och intjänad semester likställs med närvaro och ska ingå i beräkningen av preliminärt stöd. Uttag av betald och intjänad semester påverkar alltså inte beräkningen av stöd för korttidsarbete."
Det låter som att semesterlön omfattas av stödpaket?

Det stämmer precis som du skriver. Jag gjorde en blunder. Sedan när jag läser det stycket du citerade så får jag även revidera påståendet om att semesterlön inte är kontant lön. Semesterlön är givetvis kontant lön för den anställda, men ingen kostnad för företaget. Bra att du korrigerar faktafel.
Citera
2020-04-20, 11:11
  #28
Medlem
Nu har detta klarlagts senare i tråden men då frågan ständigt återkommer till mig som hanterar löner vill jag ändå svara så kanske någon hittar vid genomläsning och blir något klokare.

Man talar om 25 dagars semesterrätt vilket är korrekt, lagstiftningen utgår från en heltidsanställning och då blir det inga problem.

Tänker vi oss en anställd som jobbar 20 % och endast jobbar måndagar, skulle denne då få 25 semesterdagar att fördela på sina arbetsdagar skulle denne då vara borta från arbetet under 25 veckor. Det tror jag de flesta inser inte kan vara korrekt utan här behöver vi antingen ta in semesterkoefficient eller nettodagar i analysen. Nettodagar innebär att mina semesterdagar är summan av anställning multiplicerat med 25, jobbar jag 20 % (0,2), får jag 0,2*25=5 semesterdagar, och kan således vara borta från arbetet 5 veckor, precis som en heltidsanställd kan. Semesterkoefficienten är samma sak, bara att där dras istället fler dagar per ledig arbetsdag, den beräknas genom att man delar med anställningsgraden, 1/0,2=5. Även här blir jag ledig under 5 veckor.

Vi ser att ju närmare 100 % jag jobbar, desto närmare 25 dagar kommer jag.

Av detta följer att det många gånger är lättare att räkna veckor, även om det är semesterdagar du har.

Här har jag valt att inte ta upp om man har ett ojämnt schema, det förändras inte principiellt men i beräkningar mm blir det mer komplicerat.

Citat:
Ursprungligen postat av StefanHeterJag
>skall det dras 5 dagar
Skulle inte tro det. Företaget har korttidspermitterat personen, så personen arbetar bara på företaget 16 timmar i veckan (kan iofs vara utspritt och inte i klump), den övriga tiden är personen inte anställd på företaget. Så teoretiskt sett behöver man alltså bara ta ut 2 dagar för att vara ledig hela veckan. (Men inget företag skulle tillåta det om det inte vore så att det var helt tomt på arbete och det av någon anledning skulle vara fördelaktigt för företaget att göra så)
Citera
2020-04-20, 14:03
  #29
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av joonas73
Nu har detta klarlagts senare i tråden men då frågan ständigt återkommer till mig som hanterar löner vill jag ändå svara så kanske någon hittar vid genomläsning och blir något klokare.

Man talar om 25 dagars semesterrätt vilket är korrekt, lagstiftningen utgår från en heltidsanställning och då blir det inga problem.

Tänker vi oss en anställd som jobbar 20 % och endast jobbar måndagar, skulle denne då få 25 semesterdagar att fördela på sina arbetsdagar skulle denne då vara borta från arbetet under 25 veckor. Det tror jag de flesta inser inte kan vara korrekt utan här behöver vi antingen ta in semesterkoefficient eller nettodagar i analysen. Nettodagar innebär att mina semesterdagar är summan av anställning multiplicerat med 25, jobbar jag 20 % (0,2), får jag 0,2*25=5 semesterdagar, och kan således vara borta från arbetet 5 veckor, precis som en heltidsanställd kan. Semesterkoefficienten är samma sak, bara att där dras istället fler dagar per ledig arbetsdag, den beräknas genom att man delar med anställningsgraden, 1/0,2=5. Även här blir jag ledig under 5 veckor.

Vi ser att ju närmare 100 % jag jobbar, desto närmare 25 dagar kommer jag.

Av detta följer att det många gånger är lättare att räkna veckor, även om det är semesterdagar du har.

Här har jag valt att inte ta upp om man har ett ojämnt schema, det förändras inte principiellt men i beräkningar mm blir det mer komplicerat.

Jag hänger inte riktigt med i ditt resonemang. Lagen säger att ” En arbetstagare har rätt till tjugofem semesterdagar varje semesterår. Om anställningen påbörjas efter den 31 augusti under semesteråret, har arbetstagaren rätt till endast fem semesterdagar.”. Det finns inget i den paragrafen som stipulerar att antalet semesterdagar sjunker pga sysselsättningsgrad.

Däremot finns en kvotering för antal betalda semesterdagar. Din person med 20% anställning får väl bara 5 betalda semesterdagar. Övriga 20 obetalda dagar är kanske inte av intresse att begära ledigt för, även om rätten till ledigt finns.
Citera
2020-04-23, 16:47
  #30
Medlem
Jag hittar utöver nedanstående som kanske inte exakt täcker detta, och får då basera det på egen erfarenhet samt den i mitt tycke orimliga konsekvensen av att inte justera antalet dagar.

Citatet nedan avser främst förläggning av ledighet men ger för mig en fingervisning om att man anser att man skall ha samma rätt till ledighet som en heltidsanställd, förenklat fem veckor, inte att man skall kunna vara frånvarande från jobbet under 25 veckor genom att lägga en semesterdag per vecka (om man jobbar 1 dag/vecka). Tänker vi oss istället att personen jobbar varje dag men endast 1,6 timmar/dag så blir det mer som du skriver, i det fallet kan inte 5 dagar räknas av för varje semesterdag, då kan man ju bara vara borta en vecka.

Är det rent av möjligt att vi bägge kan ha visst fog för våra synpunkter?

12 a § Semesterledighet ska förläggas så, att arbetstagare med lägre sysselsättningsgrad än heltid eller med oregelbunden arbetstid får lika lång ledighet som en arbetstagare som arbetar heltid eller en arbetstagare med regelbunden arbetstid. Lag (2009:1439).

Citat:
Ursprungligen postat av ardathbey
Jag hänger inte riktigt med i ditt resonemang. Lagen säger att ” En arbetstagare har rätt till tjugofem semesterdagar varje semesterår. Om anställningen påbörjas efter den 31 augusti under semesteråret, har arbetstagaren rätt till endast fem semesterdagar.”. Det finns inget i den paragrafen som stipulerar att antalet semesterdagar sjunker pga sysselsättningsgrad.

Däremot finns en kvotering för antal betalda semesterdagar. Din person med 20% anställning får väl bara 5 betalda semesterdagar. Övriga 20 obetalda dagar är kanske inte av intresse att begära ledigt för, även om rätten till ledigt finns.
Citera
2020-04-23, 18:07
  #31
Medlem
Dagar som är betalda kan fortfarande vara 25 men att de blir värda mindre styck vid kortare arbetstid.
Citera
  • 2
  • 3

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in