Varför jobbade man inte hemma INNAN coronan?

Om man har ett ensamarbete så är det så klart effektivare att sitta ensam och inte ha några störande moment, men det är väldigt få arbeten som är av den arten. De flesta arbeten kräver att man jobbar tillsammans. Fysisk närhet ökar effektiviteten. Det märker man snabbt när man jobbar mycket med folk som sitter på andra platser i världen. Oerhört svårt att jobba effektivt och det blir mycket missförstånd som hade avhandlats snabbt vid kaffeautomaten.
Att folk kommer och stör i tid och otid handlar om arbetsmetoder och avsaknad av regler för när och hur man får störa andra. Låter man folk störa så kommer de göra det. Stäng dörren, stäng av mail, IM, telefon etc under din mest produktiva tid och meddela folk när du är tillgänglig för frågor.

Stämmer nog, men det finns ju också någon miljon egenföretagare som mera sällan kan jobba hemifrån.
Lantbrukare, skogsarbetare, trädgårdsmästare, hönserier bedriver ju ofta sin verksamhet utan kundkontakt, men så finns ju tex. flyttfirmor, frisörer, massörer, escorter, skönhetssalonger, campingvärdar, kotknackare, nagelfilare, ridskolor, torggummor, nasare, skojare, fönsterputsare, skräddare, nyckelfilare, skomakare mm.

Det vill till att ens hemförhållande funkar för hemarbete. Att man har ett kontor där man kan stänga dörren & vara ifred. Att försöka jobba när det dräller runt en massa barn, fruar & au pair-tjejer & distraherar är givetvis svårare.

Paradoxalt så får man mycket mer gjort om man jobbar hemma (och kan vara ostörd), men det känns som om man gör mindre. Detta på grund av att även om man är på jobbet så är det ju inte så att man verkligen jobbar hela tiden. Det blir mycket socialt, gå mellan byggnader, hämta kaffe, gå till skrivare, snacka skit, stöta på doktorander osv.

När man sitter på hemkontoret så får man (initialt) dåligt samvete bara man går ut & tömmer soporna.

Sen inser jag givetvis att jag är privilegierad som i huvudsak jobbar åt mig själv & har kontor/lab hemma. Men detta är något jag aktivt strävat efter, då jag mest uppfattar andra människor som störande (förutom vackra kvinnor).

Jag tror att Coronakrisen dels kommer att medföra att fler fortsatt kommer att jobba hemifrån, men även att man kommer att inse att en hel del medarbetare egentligen inte behövs om man enbart koncentrerar sig på kärnverksamheten.

Viktigt dock att man stänger av jobbmobilen & mailen när man slutar för dagen. Annars blir det lätt övermäktigt, lite beroende på typ av jobb.

Den som aldrig har testat hemjobb tror nog att det mest handlar om att sitta & runka i morgonrocken, men det tröttnar man på efter ett tag.

Det är skillnad mellan självvalt och påtvingat hemjobb. Jag har av och till jobbat hemma för att hinna med deadlines (spara in resetid, undvika störningsmoment). Det är gott att ha den möjligheten. Fantastiskt om fler få3 den möjligheten framöver

Men det är avgjort dåligt för produktiviteten och välmåendet att tvingas jobba hemma flera dagar i sträck.

Jag gjorde de första fyra terminerna av läkarprogrammet hemifrån och det var den bästa tiden av mitt liv (både gällande produktivitet och välmående).

Tror du fick med en hel del av för- och nackdelarna där. Kul med en inblick i hur det faktiskt kan se ut i praktiken. Många har ju en väldigt skev - och otydlig - bild av vad det innebär att jobba hemifrån och tror att man bara dräller runt och på något konstigt sätt ändå tjänar pengar/har kvar sitt jobb.

En sak som jag själv märker, och är en stor nackdel med hemmajobb, är att arbetsdagarna tenderar att bli otroligt långa. Ibland börjar man på morgonen och är inte klar förrän efter midnatt, även om den effektiva arbetstiden kanske bara är åtta timmar. Det ger en känsla av att man aldrig är helt ledig vilket så klart kan vara stressande i sig.


Vilket dock är otroligt positiva saker för många. För att inte tala om att man slipper mellanchefen som står med klockan i handen och kollar att man inte kommer en halv minut för sent eller tar för långa raster

För att det finns anställda som likställer jobba hemifrån med ledigt. Alla har inte den arbetsmoral och självdisciplin som krävs. Att svara på 2 jobbmail och därefter spendera resten av dagen med gym, shopping, netflix och diverse privata ärenden. Det klassar vissa som att jobba hemifrån. Sen har vi de som är jävligt slarviga. Som tappar bort viktiga USB:n eller tom glömmer sin jobblaptop på tåget. Ibland är det regelverket kring IT-säkerheten som gör att man inte får jobba hemifrån. Extra känsligt om man hanterar mycket sekretessbelagda handlingar eller jobbat med information rörande rikets säkerhet.

Haha, känner igen det mesta du skriver. Men sju dagar på raken blir för mycket.

Jag har lobbat för att vi skulle kunna ta en eller två dagar hemma om man t.ex. väntar hantverkare eller ska på tandläkarbesök osv., men det har motarbetats stenhårt. Nu går det plötsligt hur bra som helst. Alla ska hem, hem med er!, låter det.

Jag har alltid gjort det. Men det är ju skillnad på att göra det 1-2 gånger i veckan som var bestämt till att bli beordrad eller uppmanad till att göra det mera. Det är väl det som skapar rubriker.

Själv jobbar jag helst på kontoret

Ser inte i din text att du tvingades jobba hemifrån. Jag gissar att du är introvert lagd. Då kan jag tänka mig att förlusterna är mindre och vinsterna större.

Så är det. Hatar var kanske ett för starkt ord. Jag gillar hemarbete från ca. 8 - 8.30 när jag ligger i sängen och e-mailar morgonens skörd med en kopp gott kaffe istället för att slåss med resten av pöbeln på T-centralen. Efter det går det utför. Snabbt. Sen är jag en av de lyckligt lottade att ha en väldigt obrydd mellanchef. Så länge jobbet blir gjort är hon nöjd, oavsett ankomst och längd på våra raster.

Men det märker man ju. Om rapporterna inte kommer in i tid så är det ju bevis på att personen inte jobbat. Så länge man fortfarande presterar som man ska så ser jag inte problemet att jobba hemifrån.