Är Svenskarna världens mest historielösa folk?

Många svenskar tycker det är roligare att kolla på meningslösa skräpprogram som "Big Brother" istället för att se en dokumentär om sitt lands historia.
Många svenskar tycker det är roligare att lägga ut bilder på sin röv och sin mat på instagram istället för att besöka ett museum och få se fantastiska föremål från sin historia.
Många svenskar tycker det är roligare att läsa skvaller om "kändisar" istället för att släktforska och få unik kunskap om sina förfäder och sitt ursprung.
Många svenskar lyssnar på talanglös "radiopop" och rapmusik som handlar om att begå våldsbrott samtidigt som dom inte har en aning om vad svensk folkmusik är för något.

Är svenskarna ett av världens minst historiekunniga folk? Det hävdar i alla fall flera av Sveriges ledande historiker. Bland andra Peter Englund och Dick Harrison. Vad är egentligen orsaken till den svenska historielösheten? Har den amerikanska skräpkulturen helt tagit över svenskarna?

Själv anser jag att svenskarnas dåliga kunskaper om sig egen historia och kultur är livsfarlig. Det leder till att folk slänger ur sig helt galna lögner som många svenskar köper rakt av endast p.g.a. sin okunskap. Exempelvis "det finns ingen svensk kultur, allt kommer utifrån" "Det finns inga etniska svenskar för Sverige har alltid haft invandring".

Hur ska man kunna värna sitt land när man inte har en aning om vilket rikt kulturarv man har? Hur ska man kunna värna sitt land när man inte har en aning om hur hårt förfäderna slet för att Sverige skulle kunna gå från ett fattigt till ett rikt land?

Lite komiskt att du i din analys beskyller kulturimport för historielösheten. Tycker du inte din tes faller lite genom att resonera så? Jag är iaf inte så övertygad om att detta är något unikt svenskt iaf.

Jag tycker att de du beskriver är de som föddes på 90- och 2000 talet. Sedan finns det ju en äldre grupp white trash som faller in. Har du jämfört med andra européer? Skulle Polacker, Balter och Finnar tex ha bättre koll på sin historia än Svenskar?

Min uppfattning är att det finns en idé hos svensken att den egna kulturen är av ringa värde, saknar betydelse - och den som ändå visar och tar intresse, är inte han ändå lite tveksamma motiv? Svensk historia och kultur har gjorts ful och misstänkliggjorts. Brunsmet.

Finns ju en uppsjö av citat från ledande politiker som har en helt skev syn på svensk kultur. Reinfeldt och Mona Sahlin t ex.

Har starka misstankar att denna ide har institutionaliserats. När jag gick i skolan hade svensk historia absolut ingen fokus. Minns den som hastigast i mellanstadiet. Det var tamejfan bara andra världskriget. Svensk historia var något jag fick lära mig på eget iniativ.

Större delen av svenskarna är ett självhatande folk som inte bryr sig om sin tradition, historia eller nation. De anser till o med att det inte finns något "svenskt" eller någon "svensk"... Detta är resultatet efter att ha fostrats av staten - till en obrydd, instabil och naiv individ, med andra ord en kommunist. Anledningen till att man fostrats till sådan är för att staten lätt skall kunna kontrollera en. Distraktionerna är livsfarliga. Då krig råder kommer den naiva svensken förneka detta samtidigt som hon glor paradise hotel och unnar dig popcorn. För bilden av verkligheten är vad som spelar roll.

Dessa svenskar kommer dö ut då svårare tider ankommer. Stabila fridfulla samhällen skapar svaga män.

Jag har jämfört med en del andra europeiska länder och tycker att dom har mycket bättre koll på sin historia än vad svenskarna har. I andra länders historieundervisning så fokuserar man ofta mer på det egna landets historia medans vi i Sverige lägger ett mycket större fokus på världens historia.
Detta har även Dick Harrison lyft fram vid flera tillfällen och han menar att den stora historielösheten är unik för Sverige.

Kultur: allmänt --> Socialantropologi, etnologi och sociologi
/Moderator

Det mest historielösa folket är amerikaner som röstar för allmän sjukvård och vapenförbud.

Det gynnar den globala elitens intressen att skapa identiteslösa och historielösa individer.

Ett folk som kan sin historia, ett folk starkt förankrat i sin nation är hotfullt gentemot den internationella lilla rotlösa clique av förövare som ämnar härska över oss. Att göra oss vilsna och dra ut oss med rötterna i syfte att förslava oss är deras främsta mål.

När nationalsocialismen återigen breder ut sina vingar över landet, kommer nationalhistoria och kärlek gentemot fäderneslandet stå högst upp på läroplanen, istället för den veka, förvirrade smörja som står nedklottrad för nuvarande. Sanna mina ord! Utbilda er och de omkring er! Om vårt folk, om vår historia, att känna stolthet i den svenska fanan!

Någon som känner sig manad att fortsätta diskussionen, med utgångspunkt i en finländsk betraktelse om nationaldagsfirandet i våra båda länder? Sverige har, anser Hufvudstadsbladet Norden-korrespondent Tobias Pettersson ---

funnit stolthet i modernitet, internationalisering och världssamvete än i sin egen historia, som jämfört med den politiskt korrekta välfärdsstatens självbild kan framstå som unken, krigisk och provinsiell. Och kanske framför allt otidsenlig, vilket ibland kan kännas som en av de värsta synderna man kan begå i Stockholm.
/---/
Också deltagarna i den ikoniska frågesporten På spåret i SVT ger prov på ljummet intresse för Sveriges förflutna. På frågan om vad fästningen utanför Helsingfors heter, Sveriges genom tiderna dyraste försvarsprojekt, kammar bägge lagen noll poäng.

En dubbel nolla blir det tillika på frågan om vem som var kung i Sverige 1707, trots att också Lina i Emil i Lönneberga hakat upp sig på Karl XII så till den grad att Krösa-Maja får nog och går hem.

Däremot har deltagarna generellt en imponerande detaljkunskap om amerikansk pop. Inget illa med det i sig. Bättre att sjunga en sång än att gräva ner sig i – eller glorifiera – krigshistoria, skulle någon kanske säga.

Det är ändå inte alls på det sättet jag minns krigsgenerationens ordkarga berättelser. Det var inga historier om våghalsiga bravader eller nationalistisk eufori, utan om att ta sig igenom den ena ohyggliga situationen efter den andra, och någonstans försöka bevara sin egen mänsklighet och tron på att en bättre dag måste komma, trots att inget tydde på det.

Man hade gjort vad som helst för att kriget skulle ta slut, men stod kvar på sin post enligt order.

Jag får väl först gratulera på självständigdagsafton! Angående På spåret missen, satt min yngsta dotter och stånkade över pinsamheten för att sedan ropa ner oss alla till TVn (hon såg den på SVT play och kunde köra repris på det hela). Tyvärr har han nog rätt i att de där kändisarna är rätt representativa för en stor del av svenskarna. Man har kastat ut barnet med badvattnet och svalt paret Myrdals modernitet som en tvål som bubblar ut genom alla kroppsöppningar. Varför? Kanske för att slippa känna skam över alla svek? (Förlusten av östra landshalvan, klen insats under WW2, övergivit fädernas kyrka och den mark de slet för att odla upp). Eller kanske var det efter traumat att typ 1/4 av befolkningen föredrog Amerikat, och i identitetskrisen hos oss som blev kvar gjorde vi allt för att glömma vilka vi var OCH ville bli ett ännu värre invandrarland än USA?

Nu tror jag att svenskarna i sitt förnekande av att den egna kulturen, gör det väldigt svårt för invandrare som önskar att integreras. Och det är nog inte lätt för dem att förstå Fattigdomens betydelse för den svenska folksjälen, mitt ibland allt amerikaniserat glam.

Själv är jag uppvuxen i en enklav som för säkerhetsskull försköt det moderna projektet och fick dessutom som barn höra gubbar som varit frivilliga i finska vinterkriget+ fortsättningskriget. Det var sannerligen inte barnvänliga historier de delade. Hemma sjöng vi Vårt land den 6e december och åt runebergstårtor (fast det har jag lärt mig nu är nog fel dag för det). Gott, men ärligt talat litet som att ha hoppat i diket på motsatt sida vägen.

Nu och då påminns svensken litet yrvaket om att det finns svensktalande i Finland. Ibland verkar man skämmas över det och se det som kolonialt arv. Men KAJ ser ut att kunna slå en brygga över Kvarken.

En stor del av Sveriges befolkning saknar bildning inom kultur och historia