Att människor dör i Sverige i situationer där polisens tvingas skjuta verkanseld under nödvärnsrätten som juridisk grund torde vara att se som det stora problemet, inte valet av ammunition. Lagstiftningen bör snarare ändras så att polisen ges rätt att skjuta varningsskott innan en nödvärnssituation uppstår. Skulle sedan verkanseld likväl behöva avges ges detta därigenom under mindre stressade former. Målet måste naturligtvis alltid vara att man inte skall behöva nyttja verkanseld under nödvärnsrätten, något som landets poliskår säkerligen står bakom.
Dagens tjänstevapen, SIG-Sauer, har idag ett trycke som är ställt på 6 kg. Sportskyttar är medvetna om att ett sådant trycke i princip är omöjligt att skjuta ett träffsäkert skott med. Syftet att ställa trycket så hårt på polisens vapen var att minska risken för vådaskott under stressade situationer, något som snarare har sin orsak i brister inom vapenhantering och utbildning.
Rikspolisstyrelsen bör av denna anledning överväga att byta ut SIG-Sauer mot österrikiska Glock, en enkel och tillförlitlig pistol som används inom Försvarsmakten som har ett trycke som är mycket säkrare i jämförelse mot dagens tjänstepistol. Därtill bör krav på ”vaktladdning” föreligga, det vill säga att patron enkom får finnas i magasinet. Att göra mantelrörelse är ur psykologiskt hänseende en offensiv handling och torde inverka avskräckande på de flesta ogärningsmän. Idag får polisen ha patron i patronläget på grund av risken för vådaskott vid mantelrörelse, något som snarare borde öka risken för vådaskott vid övrig hantering. Kalibern och krutladdning är inte viktigast i detta hänseende alltså. Typ av ammunition (och laddningsrutin*) är där emot ofantligt viktigt att anpassa till det arbetspass och i vilken miljö Polisen ifråga skall arbeta.
*) laddningsrutin kan i vissa fall t.ex. vara följande:
1. Röd (lös)
2. Helmantlad (icke expanderade)
3. Hålspets (expanderande)
4. Som 3. Upp till fullt magasin
Idag har Polisen Hålspetsammunition av fabrikat Speer Gold Dot i hela magasinet. Från första till sista kulan och 6 kilos avtryck. Ni förstår själva...
Paul/ Skjutledare i Västsverige
Dagens tjänstevapen, SIG-Sauer, har idag ett trycke som är ställt på 6 kg. Sportskyttar är medvetna om att ett sådant trycke i princip är omöjligt att skjuta ett träffsäkert skott med. Syftet att ställa trycket så hårt på polisens vapen var att minska risken för vådaskott under stressade situationer, något som snarare har sin orsak i brister inom vapenhantering och utbildning.
Rikspolisstyrelsen bör av denna anledning överväga att byta ut SIG-Sauer mot österrikiska Glock, en enkel och tillförlitlig pistol som används inom Försvarsmakten som har ett trycke som är mycket säkrare i jämförelse mot dagens tjänstepistol. Därtill bör krav på ”vaktladdning” föreligga, det vill säga att patron enkom får finnas i magasinet. Att göra mantelrörelse är ur psykologiskt hänseende en offensiv handling och torde inverka avskräckande på de flesta ogärningsmän. Idag får polisen ha patron i patronläget på grund av risken för vådaskott vid mantelrörelse, något som snarare borde öka risken för vådaskott vid övrig hantering. Kalibern och krutladdning är inte viktigast i detta hänseende alltså. Typ av ammunition (och laddningsrutin*) är där emot ofantligt viktigt att anpassa till det arbetspass och i vilken miljö Polisen ifråga skall arbeta.
*) laddningsrutin kan i vissa fall t.ex. vara följande:
1. Röd (lös)
2. Helmantlad (icke expanderade)
3. Hålspets (expanderande)
4. Som 3. Upp till fullt magasin
Idag har Polisen Hålspetsammunition av fabrikat Speer Gold Dot i hela magasinet. Från första till sista kulan och 6 kilos avtryck. Ni förstår själva...
Paul/ Skjutledare i Västsverige