Citat:
Ursprungligen postat av
Sam.Boyd
Rent filosofiskt måste man utgå ifrån individen.
Hur många svenskar i stort har än idag inte förstått att vi nu lever mitt i en historik händelse?
Det som sker är något nytt.
Något som kommer ge ett eko igenom århundraden?
Att de egna referenserna o erfarenheterna som Svin-influensan o Lehman Kraschen 2008, sätter de yttre gränserna för vad man kan föreställa sig.
Kan det vara så att svenskar i gemen även saknar det kollektiva medvetande o generationsöverskridande erfarenheter man har i andra länder där tidigare generationer faktiskt var med om hungerkravaller, WW1, Revolution, inbördeskrig, Spanska sjukan, depression, WW2, ockupation, ransonering, kallt krig etc. Att detta gör folk mindre mottagliga för att ta in o reagera på kriser.
En oförmåga att föreställa sig vad som kan komma att hända här näst. Att situationen kan bli djäkligt illa.
Vilket tex avspeglas i Anders Tegnells bisarra uttalande om att det inte var rättvist/jämställt att arbeta hemifrån.
Jag jobbar i vården och skiter fullständigt i att t.ex Spotify-programmerare får jobba hemifrån. Vissa skolor ställer in - tror han jag går och är avundsjuk? Det sinnessjuka är att han mest sannolikt dragit den där slutsatsen helt själv i sitt eget huvud. Han frågade nog inte en enda doktor om vad dom skulle tycka om andra arbetare fick va hemma fast doktorerna måste jobba.
Jag drar gärna på mig hazmat suit och en vattenpistol fullladad med klorin och tar tempen på folk på gatan medans alla ni andra är hemma och onanerar med fullt betalt. Jag fattar ju att konsekvensen blir 2000X värre om ni INTE gör det. Sen vet jag ju att ni säkert hade varit Avis. Man ser bra jävla fräck ut i Hazmat. En sån dräkt går på ett par tio laxar. Inte varje dag man får leka BIOHAZARD. Det är ju fan en dröm för många sjukvårdare att springa omkring o leka zombieapokalyps.
Däremot är det ju inte en dröm att bli ÖVERBELASTAD med döende patienter som man inte kan rädda eftersom karantänen sattes alldeles försent.
