Hej!
Jag vill kunna pitcha ett förslag till min arbetsgivare om hur man skulle kunna ge de anställda som ligger ute på jobb lite mer än det skattefria traktamentet.
Förutsättningar:
So far, so good....
Problem infinner sig dock när man blir skickad på arbete långt iväg och tvingas övernatta UTAN möjlighet att arbeta övertid.
Min (och de flesta kollegernas) inställning är att om man ändå ska ligga ute och vara hemifrån, borta från familj och ev. fritidsaktiviteter, så kan man lika gärna arbeta. Det är inte så kul att häcka på hotellrummet från kl. 16, plus att övertiden blir ett litet plåster på såren för att man tvingas vara hemifrån (med allt vad det innebär).
Projektledarna försöker i möjligaste mån tillgodose våra önskemål, men ibland är det kunder som av olika anledningar inte tillåter övertidsarbete.
Företaget har av hävd aldrig betalat ut mer traktamente än det skattefria, och de stackarna som hamnat på 7-16 arbete på annan ort får snällt gilla läget, eller i bästa fall (om möjligt) jobba in tiden så att de kan komma hem någon dag tidigare.
Jag vill kunna komma med ett konkret förslag till arbetsgivaren och har funderat fram följande:
För varje dag som den anställde är iväg så debiteras kunden en viss summa (säg 800 kr). Denna peng går sedan oavkortat till den anställde (vilket ju såklart blir beskattningsbar inkomst).
Skulle den anställde jobba övertid så "äts" den här pengen upp. Alltså att kunden får minst betala 800 kr extra per dag, men om den anställde har arbetat övertid för motsvarande 800 kr (eller mer) så debiteras kunden mer än själva övertiden.
Motsvarande ska gälla för den anställde.
På detta sätt vet den anställde att den alltid kommer att få 800 kr extra (brutto) varje heldag som den är iväg, oavsett om det bjuds övertid eller ej.
(Bör för sakens skull tillägga att det oftast handlar om att kunderna vill ha jobbet gjort så snabbt som möjligt, varför de i så fall godkänner övertid. Det är alltså inte så att de anställda får välja fritt ifall de vill arbeta övertid eller ej.)
Låter ovanstående rimligt?
För arbetsgivaren borde det inte vara så svårt att få in 800 kr extra per dag (timpriset som snittkunden betalar för oss ligger mellan 600 och 900 beroende på typ av arbete), och för den anställde fungerar det som ett incitament för att åta sig dylika uppdrag, alternativ fungerar det som plåster på såren de gånger den anställde inte har möjlighet att välja huruvida den vill åta sig uppdraget.
Kan bara tala utifrån mig själv, men jag vill ständigt visa framfötterna och tänjer mycket på mig själv för att vara flexibel och flitig gentemot arbetsgivaren. Man vågar inte alltid säga ifrån, eftersom man inte vill vara en besvärlig anställd. Därför kniper man tyst, men samtidigt gror bitterheten.
Är det någon som har erfarenhet av liknande upplägg?
Jag vill kunna pitcha ett förslag till min arbetsgivare om hur man skulle kunna ge de anställda som ligger ute på jobb lite mer än det skattefria traktamentet.
Förutsättningar:
- Företaget är ett teknikföretag med både kollektivanställda och tjänstemän som emellanåt behöver ligga över på annan ort i samband med arbete
- Företaget betalar ut traktamente enligt skatteverkets tabeller över skattefritt traktamente (olika beroende på landet där arbetet utförs/den anställde vistas)
- För det mesta brukar det finnas möjlighet för de anställda att arbeta övertid (200% lön vid övertid, alternativt 100% lön och 100% till kompbanken) när de väl är iväg på uppdrag som kräver övernattning på annan ort
- Företaget betalar alltid för allt boende, samt alla resor som hör ihop med arbete där övernattning på annan ort krävs
So far, so good....
Problem infinner sig dock när man blir skickad på arbete långt iväg och tvingas övernatta UTAN möjlighet att arbeta övertid.
Min (och de flesta kollegernas) inställning är att om man ändå ska ligga ute och vara hemifrån, borta från familj och ev. fritidsaktiviteter, så kan man lika gärna arbeta. Det är inte så kul att häcka på hotellrummet från kl. 16, plus att övertiden blir ett litet plåster på såren för att man tvingas vara hemifrån (med allt vad det innebär).
Projektledarna försöker i möjligaste mån tillgodose våra önskemål, men ibland är det kunder som av olika anledningar inte tillåter övertidsarbete.
Företaget har av hävd aldrig betalat ut mer traktamente än det skattefria, och de stackarna som hamnat på 7-16 arbete på annan ort får snällt gilla läget, eller i bästa fall (om möjligt) jobba in tiden så att de kan komma hem någon dag tidigare.
Jag vill kunna komma med ett konkret förslag till arbetsgivaren och har funderat fram följande:
För varje dag som den anställde är iväg så debiteras kunden en viss summa (säg 800 kr). Denna peng går sedan oavkortat till den anställde (vilket ju såklart blir beskattningsbar inkomst).
Skulle den anställde jobba övertid så "äts" den här pengen upp. Alltså att kunden får minst betala 800 kr extra per dag, men om den anställde har arbetat övertid för motsvarande 800 kr (eller mer) så debiteras kunden mer än själva övertiden.
Motsvarande ska gälla för den anställde.
På detta sätt vet den anställde att den alltid kommer att få 800 kr extra (brutto) varje heldag som den är iväg, oavsett om det bjuds övertid eller ej.
(Bör för sakens skull tillägga att det oftast handlar om att kunderna vill ha jobbet gjort så snabbt som möjligt, varför de i så fall godkänner övertid. Det är alltså inte så att de anställda får välja fritt ifall de vill arbeta övertid eller ej.)
Låter ovanstående rimligt?
För arbetsgivaren borde det inte vara så svårt att få in 800 kr extra per dag (timpriset som snittkunden betalar för oss ligger mellan 600 och 900 beroende på typ av arbete), och för den anställde fungerar det som ett incitament för att åta sig dylika uppdrag, alternativ fungerar det som plåster på såren de gånger den anställde inte har möjlighet att välja huruvida den vill åta sig uppdraget.
Kan bara tala utifrån mig själv, men jag vill ständigt visa framfötterna och tänjer mycket på mig själv för att vara flexibel och flitig gentemot arbetsgivaren. Man vågar inte alltid säga ifrån, eftersom man inte vill vara en besvärlig anställd. Därför kniper man tyst, men samtidigt gror bitterheten.
Är det någon som har erfarenhet av liknande upplägg?