Blåljussabotage, fall o domar.

Högsta domstolen avgör två mål om tillämpningen av straffbestämmelserna om sabotage mot blåljusverksamhet.

Brottet sabotage mot blåljusverksamhet infördes den 1 januari 2020. Det skedde mot bakgrund av det uppmärksammade problemet med att det i vissa områden förekommit återkommande angrepp mot polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård.

Högsta domstolen konstaterar att det för att en gärning ska bedömas som sabotage mot blåljusverksamhet krävs att den har varit ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Vissa sorters angrepp mot personal eller egendom, t.ex. stenkastning mot blåljuspersonal eller deras fordon, når regelmässigt upp till den nivån. I andra fall beror straffbarheten bland annat på vilken typ av verksamhet det är som har angripits eller störts och under vilka omständigheter det har skett.

I det ena fallet kommer Högsta domstolen fram till att det inte finns förutsättningar att döma för brottet. Det rörde sig om en situation där en person som själv var föremål för ett ingripande i samband med en poliskontroll vägrade att följa polisens instruktioner och uppträdde aggressivt.

I det andra fallet kommer domstolen till motsatt slutsats. Det gällde en person som med en lastbil försökte hindra en polisbil under pågående utryckning. Han döms för två fall av sabotage mot blåljusverksamhet. Påföljden bestäms till fängelse i fyra månader.