Jag gick och såg Rian Johnsons nya film Knives Out för två dagar sedan. Det är en traditionell mordmysterie-film med en väldigt imponerande rollbesättning. Filmen är snygg och huvudsakligen ganska bra men jag störde mig på två saker:
dels så slöt jag mig till hur det hela egentligen hade gått till, och det ska man ju helst inte göra, sen är det en detalj:
De där doserna, personen som dör tros ha fått en överdos morfin, nämligen 100 mg. 100 mg kan absolut vara dödligt så inget problem med det. Han har visserligen fått morfin en viss tid men i den oerhört blygsamma mängden 3 mg. 3 mg! Det är nästan ingenting. När jag första gången på riktigt missbrukade en opioid så var det oxycontin, som är ungefär dubbelt så potent som morfin, och då tog jag ca 20 mg. Förvisso nasalt, inte IV som i filmen, men ändå. Och inte bara det, så en full spruta motsvarar 100 mg, det måste göra det väldigt svårt att mäta upp 3 mg. 3 mg är en mycket konstig dos, varför lät de det inte vara t ex 10? Jag blev så irriterad.
Jag var nyfiken på den här filmen för att se vad Rian presterar när han inte är begränsad av Star Wars, för jag har inte sett hans andra filmer (Brick ska ju vara bra... men jag har bara sett en del av den). Filmen är ganska omtyckt av kritiker.
EDIT: Looper!, jag glömmer alltid bort Looper, den har jag ju sett och tyckte om. Däremot har jag inte sett Brick eller Brothers Bloom.
__________________
Senast redigerad av Sir Dwain 2019-12-06 kl. 09:14.
Såg den i förrgår. Hade ganska höga förväntningar då det var en av mina "måste se på bio" denna hösten. De förväntningarna infriades väl inte helt hundra.
Jag gav den 6/10 som motsvarar standardbetyg för de flesta filmer jag ser. Tycker att fotot, scenografin och manuset var väldigt bra, däremot tycker jag att storyn haltar lite. Kollar man vad metascore-kritikerna skrivit så tycker de att filmen höll högt tempo, jag tyckte tvärtom att den var ganska långsam.
Måste även säga att jag älskar Ana De Armas sedan ett par år tillbaka.
Såg den i förrgår. Hade ganska höga förväntningar då det var en av mina "måste se på bio" denna hösten. De förväntningarna infriades väl inte helt hundra.
Jag gav den 6/10 som motsvarar standardbetyg för de flesta filmer jag ser. Tycker att fotot, scenografin och manuset var väldigt bra, däremot tycker jag att storyn haltar lite. Kollar man vad metascore-kritikerna skrivit så tycker de att filmen höll högt tempo, jag tyckte tvärtom att den var ganska långsam.
Samma här. Det irriterade mig att Daniel Craig pratade med denna amerikanska accent som tydligen britterna får lära sig låter amerikansk men som mest låter som tagen från någon hårdkokt filmsnut/skurk från 40-50-talet, fast inte riktigt.
En sak jag inte fattade:
Varför hade Martha en droppe blod på sin sko? Jag kan inte påminna mig något tillfälle hon skulle fått den och jag ser inte heller vad den skulle bevisa.
Vet inte riktigt vad jag tyckte om denna. Denna typ av fåniga pusseldeckare med massor av kända skådisar känns det som det gjordes rätt många av på 70-talet. Idag känns konceptet så daterat att filmen mest kändes som nån sorts homage/hyllning. Tyckte inte riktigt att den hade nåt eget, men det finns säkert många som roas av denna typ av filmer.
Själv småskrattade jag väl några gånger, men på det stora hela så var det ingen särskilt minnesvärd film.
5/10
__________________
Senast redigerad av fernebo 2020-01-15 kl. 18:26.
Vet inte riktigt vad jag tyckte om denna. Denna typ av fåniga pusseldeckare med massor av kända skådisar känns det som det gjordes rätt många av på 70-talet. Idag känns konceptet så daterat att filmen mest kändes som nån sorts homage/hyllning. Tyckte inte riktigt att den hade nåt eget, men det finns säkert många som roas av denna typ av filmer.
Själv småskrattade jag väl några gånger, men på det stora hela så var det ingen särskilt minnesvärd film.
5/10
Det här är något jag funderat på. Är det verkligen bara en vanlig pusseldeckare? Det är ingen spin på den alls?
Samma här. Det irriterade mig att Daniel Craig pratade med denna amerikanska accent som tydligen britterna får lära sig låter amerikansk men som mest låter som tagen från någon hårdkokt filmsnut/skurk från 40-50-talet, fast inte riktigt.
En sak jag inte fattade:
Varför hade Martha en droppe blod på sin sko? Jag kan inte påminna mig något tillfälle hon skulle fått den och jag ser inte heller vad den skulle bevisa.
Jag tror (eller iallafall hoppas) att det var avsiktligt att accenten inte skulle låta realistisk. Jag såg att Rian Johnson har kommenterat på twitter att han har övervägt (förmodligen inte seriöst) att göra en serie filmer av det här där Daniel Craig får en ny accent i varje film.
Vilken vidrig film. Den gav skenet av att vara en av få hollywood-filmer de senaste åren som inte är genompolitisk, med ett hyfsat lättsamt raljerande kring det. För att de sista minuterna vara värre än de flesta
"My ancestry blablabla" med svaret att huset är köpt av pakistansk familj och latinans my home
Som att oss som inte uppskattar att bli matade politisk propaganda med en tesked blev lurade till det i alla fall.
Vilken vidrig film. Den gav skenet av att vara en av få hollywood-filmer de senaste åren som inte är genompolitisk, med ett hyfsat lättsamt raljerande kring det. För att de sista minuterna vara värre än de flesta
"My ancestry blablabla" med svaret att huset är köpt av pakistansk familj och latinans my home
Som att oss som inte uppskattar att bli matade politisk propaganda med en tesked blev lurade till det i alla fall.
Jag ger den 3/10
WASP - familjen utmålades som dumma, vidriga och vulgära medans den sydamerikanska sjuksystern var så genomgod att hon t o m kräktes i fall av lögn – störtlöjligt och ett solklart fall av en film som till ytan skall vara en klassisk pusseldeckare men som egentligen är en Hollywood-liberal önskedröm över vit utplåning. Notera också att Regissören och producenten är samma duo som stod bakom det woke-festen Star Wars - The last Jedi.
Ger den en överstruken Flashback-logga av tio möjliga. Varning -- se ej!
En whodunnit med den otroligt spexigt snitsiga twisten att ge oss alla svar direkt, så vi inte behöver klura ut något, vilket annars är hela poängen med genren. Vad nyskapande!
Otroligt dålig film. Allt var självklart från första stund, familjen var en parodi på dysfunktionella rika vita arroganta familjer. Och invandraren var övergod som redan nämnt.
Visst var fotot och allt övrigt tekniskt helt okej. Men jag hade mycket hellre sett någon välskriven fillm baserad på Agatha Christie eller något. Här satt jag genom hela filmen och tänkte "jaha...?" Väntade på att någon skulle förklara filmens poäng eller existensberättigande. Men det verkar mest som att den utgör en oavsiktlig travesti på hela genren med litet Hollywood-propagande i mixen.
