Intelligens & droganvänding/drogvanor

Jo, jag har tänkt så men för mig är det väldigt svårt att förstå.
Jag vet inte hur det känns, jag har aldrig upplevt det... är väl omöjligt att verkligen beskriva hur en känsla känns.
Att sluta bry sig kan jag ej heller förstå mig på, jag bryr mig ytters lite om vad andra tycker, det är min egen åsikt som gör skillnad för mig.
T.ex så tycker jag om att vara fräsch, ha snygga kläder osv.. varför går folk omkring smutsig när man har möjlighet att vara ren?
Allt blir ju mycket bättre när man känner sig fräsch?
Mycket skönare dra den där linan eller kunna ta fram selfie kameran och själv tycka ”jävlar va bra jag ser ut”.

Det ligger något i detta. Jag skulle vilja påstå att det är just denna arrogans som gör en person blind för hur ens eget bruk sakta men säkert urartar. Vilket är mycket vanligare än vad en stöddig ung man vågar tro.

TS är som sagt ganska grön och med största sannolikhet även ung. Liksom i många andra sammanhang så behöver man se det med egna ögon, eller rent av uppleva det själv, för att förstå hur ett faktiskt beroende fungerar.

Att du benämner det som att du är "närvarande" i relation med att du observerar en tolkning att andra (som du också anser vara ointellektuella) är frånvarande sig själva, tyder på att du anser att du upplyfter dig själv till den högre taxonomin av din egen tes i intellekt, sluta förneka din egen egocentriska tankegång.

TACK!
Här fick du sammanfattat en fundering, kan man göra sig själv mer medveten om sitt eget uppförande?
Jag har inte upplevt ett beroende eller något som jag verkligen MÅSTE ha.. men sen har jag aldrig tyckt någon drog har varit sådär UNDERBAR som många beskriver.
Går att att sätta ord på hur ett beroende fungerar?
Jag anser själv att det är ytterst lite som jag ”blundar” för, försöker se ur flera perspektiv innan jag bestämmer mig för vad JAG tycker är rätt.

Narcissismen är stark inom dig min vän

Narcissist för att man är olärd inom ett område och söker svar?

Spela inte dum nu

Jag har brukat tyngre narkotika i ca 6 mån och under denna period har jag lagt märke till mina vänners(samt andra man kommit i kontakt med) drogvanor, beteende och intelligens, jag vet ej ifall detta endast är ett sammanträffande i min omgivning men tycker jag funnit likheter.

Likheter jag funnit av(dem jag anser) mindre intelligenta:
Har sämre kontroll över sina känslor och tycker specifikt om droger som är ”neråt”.
Vanligast har varit tramadol, oxycontin och olika bensodiazepiner.
(Dom jag tycker är känslomässigt dumma och inte ”vanligt” okunniga gillar bensodiazepiner mest).
När en av dessa individer använder t.ex amfetamin så har den personen direkt slutat bry sig om hygien, kost, etc.. och ser riktigt äckligt tjackade ut och verkar inte ha någon kontroll över sig själva.
Dessa människor delar hellre upp drogerna så det ska räcka länge istället för allt på en gång.
Det verkar även ha en värre ”avtänding”, spelar ingen roll om dom kört länge eller kort.

Likheter jag funnit av(dem jag anser) intelligenta:
Gillar centralstimulerande och att köra ”all-in” under korta perioder istället för att dela upp och tänka ”detta ska räcka såhär länge”.
De har full koll på hygien, kost, etc.. de klarar av att hantera ruset mycket bättre, även under större mängder(kan bero på vana men jag har sett ”First timers” hantera bättre än korkade personer).
De är inte lika nojjiga/paranoida.
Tycker även dessa personer är mer ”öppna” och försöker ”lära” sig under psykedeliska upplevelser medan de okunniga verkar få dåliga trippar och håller tillbaka.
Har aldrig eller mild avtändning, spelar ingen roll ifall personen varit vaken på amfetamin i en vecka och avslutar CT.
De jag tycker har bra kontroll på sina känslor förstår inte ”grejen” med bensodiazepiner.

Detta är lite av vad jag har uppmärksammat, är det någon som upplevt likande?
Är det bara ett sammanträffande i min ”grupp”?
Har du lagt märke till något liknande? beskriv gärna, jag är intresserad att höra andras tankar och funderingar.

De flesta av oss tror att vi utan problem kan förhålla oss objektivt till saker och ting, även sånt som av "andra" uppfattas som besvärligt eller svårt. Detta är ett misstag. Särskilt om man som du tror dig vara mer intelligent än genomsnittet, eller åtminstone smartare än den genomsnittliga knarkaren. Man underskattar sin egen hjärnas förmåga att rationalisera.

Man behöver inte tycka att droger är underbara för att fastna; faktum är att det räcker med att man uppskattar att vara påverkad mer än att inte vara påverkad, ceteris paribus. Med droger som exempelvis amfetamin så närmar man sig denna punkt sakta men säkert då ruset inte är särskilt märkvärdigt - man blir ju bara motiverad, fokuserad och "produktiv", en bättre version av sig själv - det är beroendet som talar. Den sakta men säkert glidande och allt mer avslappnade inställningen till ruset. När känslan av att göra något busigt och spännande övergår till något man bara gör "för att det är trevligt", "för att få den här uppsatsen färdig i tid" eller "för klockan är så sent att det är lika bra att jag dygnar, igen". Då är du redan förbi den där gränsen som du var så säker på att du skulle se på långa vägar. Den där gränsen som du ser andra kliva över. Det är hjärnan som lurar sig själv för att fortsätta att få den stimulans som substansen erbjuder.

Jag inser att jag skrivit allt lite kryptiskt och använt till synes märkliga exempel, men risken är stor att du aldrig ser beroendet komma. Du kommer att sluta i panik när du inser vad som händer och förhoppningsvis så sker detta innan du är en av de där grabbarna som skiter i sin hygien. Börja plugga, jobba och träffa en partner istället.

Lycka till.

Här har du fel.
Bara för att jag inte ser mig själv som bättre betyder det inte att jag ser mig själv som sämre heller, är någon bra mot mig är jag bra mot hem.
Detta är OBSERVATIONER från mitt perspektiv av hur personer betett sig och hur deras vanor sett ut, för att jag sedan märkt likheter och fått igång en tanke.

Vad kallar du det? Jag ställer en fråga och förklarar varför jag har frågan.